Friday, I´m in love....årets problem

500 miljoner i plånboken. Sveriges bredaste trupp. Men allt var inte guld och gröna skogar i Malmö innan och under säsongen

Inför den allsvenska säsongen 2016 hade MFF unika förutsättningar i form av ca 500 miljoner kronor på banken. Ett resultat av två års gruppspel i Champions League. En unik ekonomisk ställning i svensk klubblagsfotboll.

Det hette att MFF skulle jogga hem allsvenskan, de skulle dominera allsvenskan i flera år framöver tack vare sin ekonomi där man plötsligt hade råd att köpa dyrare och därför (i normala fall) bättre spelare. Men vi som känner allsvenskan vet att det räcker inte alltid med en fet plånbok för att nå framgångar. Det är ingen garanti i någon liga. Givetvis kan det ge bättre förutsättningar men pengar kan inte köpa en titel. Jobbet på planen måste göras. Jag anser att även om MFF avgjorde allsvenskan relativt tidigt (jag räknar bortamatchen mot Norrköping som avgörande) så har det inte varit enkelt!
Detta är inte tänkt att bli någon taktisk analys utan tänkte mest försöka ta upp de problemen som MFF ställdes inför innan säsongen startade, och under säsongen. Saker som jag anser att MFF har fått hantera, och ofta med framgång, för att nå målet som var ännu ett SM-guld.

Ny tränare. Åge Hareide flyttade över sundet för att bli förbundskapten för Danmark. Det spekulerades i flera månader vem som skulle ta över Malmö FF. Det ryktades om att flera etablerade tränarnamn nobbade MFF. Samtidigt tackade MFF själva nej till olika kandidater av anledningar vi kanske inte kommer få veta. Och vi blev alla lika förvånade tror jag när Allan Kuhn stod där som ny huvudtränare. En dansk med flera år av allsvensk fotboll i form av spelare för Örgryte, och som sades vara en mycket populär och duktig assisterande tränare i Danmark men med ytterst lite erfarenhet av jobbet som huvudtränare.Allan pratade om en offensiv possesion fotboll med hög press. Ett ledarskap bestående av Kärlek, Krav och Konsekvens. Tre K. Många var minst sagt skeptiska

Backlinjen. Rasmus Bengtsson har visat sig vara fortsatt skadedrabbad. Carvalho spelade bara två matcher för MFF innan han blev utlånad till Falkenberg efter halva säsongen. Arnason har varit kritiserad av många supportrar för att vara för långsam och inte passa in i sättet som MFF vill spela fotboll. Anton Tinnerholm hade en vårsäsong som kanske var hans sämsta sen han kom till Malmö.
Yoshi började säsongen som ytterback men efter bakslag mot både Jönköping och Sundsvall (dock inte Yoshis fel i min mening) tog Pa Konate över vänsterbacken. Dessutom stod det tidigt klart att Safari skulle vända hem under sommaren och vi var väl alla tämligen säkra på att han skulle vara given på vänsterbacken då. Andreas Vindheim kom hit förra säsongen men hade pga skador knappt fått spela något.
Mittfältet. Plötsligt var där ett överflöd av mittfältare i MFF. Under vintern gick där envisa rykten om att Eikrem skulle lämna Malmö för att vända hem till Norge igen. Eikrem, som var hårt kritiserad förra säsongen trots en bra säsong poängmässigt, visade sig i stället bli vår bästa poängspelare. Erdal Rakip fick stort förtroende under Hareide men fick nu se sig själv som kanske ett fjärdeval på det centrala mittfältet. Framför honom fanns ett av årets nyförvärv Anders ”AC” Christiansen. En central mittfältare som hade hämtats hit från frysen i Chievo där man kunde hitta honom strax bakom fiskpinnarna. Tror att få hade koll på vilken spelare AC var men med facit i hand var han vår och en av allsvenskans bästa mittfältare.

Adu började säsongen med att försöka bli såld. Åtminstone verkade det så utåt. En övergång till Chicago i MLS ska ha varit väldigt nära när Adu plötsligt ändrade sig. Däremot tyckte ledningen att Adu hade mycket kvar att bevisa för att han skulle få spela igen i Malmö FF och det dröjde ett par månader innan vår älskade Ghanan fick visa vad han kan.
Dessutom fanns Oscar Lewicki kvar. Lewicki som nästan hade tagit en ordinarie plats i landslaget, gjort hyllade insatser i CL och som senare också blev uttagen i EM-truppen.

När jag skrev om Eikrem tidigare så ska vi minnas att han var mestadels avbytare i svenska cupen. Istället var det Rodic som var förstavalet på högerkanten. Rodic som nu istället kämpar för att ta en plats i sitt turkiska lag där han fått snålt med speltid. Lägg dessutom till en revanschsugen Tobias Sana och lovande talanger i Mattias Svanberg och Teddy Bergqvist.

Anfallet. I anfallet hittade vi säsongen andra stora nyförvärv, Vidar Örn Kjartanson. Islänningen hade fullkomligt öst in mål i norska ligan innan han flyttade till pengarna i Kina där han dock inte trivdes allt för bra. In kommer Ninja och vips så är Vidar himmelsblå. Det tog ett tag för ”örnen” att komma igång men sen gjorde han precis det han var köpt för, nämligen gjorde mål. 14 mål på 20 matcher, och faktum är att Vidar ledde den allsvenska skytteligan fram till den sista omgången! Dock kom många av Vidars mål på bekostnad av Markus Rosenberg. Vår älskade kapten hade svårt att hitta målet utan fick istället vara den som tog löpningarna för att öppna upp för Kjartanson. Något han gjorde med bravur men många började fråga sig om ”Mackan” fortfarande var en målskytt. Dessutom börjar kanske åldern ta ut sin rätt hos Rosenberg. Det är inte lika lätt att återhämta sig längre och faktum är att Mackan missade nästan en tredjedel av säsongen.
Det finns olika uppgifter om vad Kjartanson kostade och vad han såldes för. Klart är iaf att MFF gjorde en rejäl vinst på honom när han såldes i somras. In kom istället Alexander Jeremejeff som mest hade fått sitta på bänken i Häcken och varit skadad en hel del. Jo Inge Berget fick extraknäcka som anfallare när anfallsbesättningen till slut blev för tunn.

Så ganska mycket hade kunnat gå fel denna säsongen, saker som gjort att MFF inte hade varit Mesta Mästarna som de är idag. En relativt ung oprövad tränare, ett överflöd av mittfältare där vissa ville bort, andra blev petade och det kan alltid bli väldigt kostsamt med missnöjda spelare i truppen. Många frågade sig om MFF sålde guldet i somras i samband med försäljningen av Kjartanson. När dessutom Rosenberg blev skadad såg det riktigt illa ut.
Men MFF har kunnat hantera problemen de mött. Jag tycker att Allan har gjort ett mycket bra jobb med truppen. Samma trupp som till stora delar slutade femma förra säsongen.

****

Dagens låt...
får bli denna http://spotify:track:3A9711l4NmFQQbogPm0kC0

Idag för ett år sedan….
levde fortfarande hoppet om fortsatt spel i Europa. MFF hade chansen att ta tredjeplatsen i CL för som leder till fortsatt spel i EL. Det gjorde de dock inte

I dag för sex år sedan…
kunde ni läsa den här härliga intervjun med Johan Dahlin, nybliven svensk mästare http://www.svenskafans.com/fotboll/mff/Johan-Dahlin-nagra-dagar-efter-guldet-Det-har-varit-kaos-379688.aspx