Fyra tuppar och en gök: Intensiv träning i vårsolen
Signaturen BlueHotspur har förgyllt forumet med sina träningsrapporter ett bra tag. Himmelrikets redaktion tycker det är dags att publicera dem i artikelform i stället. Så, med premiär i dag: Philip "BlueHotspurs" Thomsen från träningsplanen.
Äntligen är jag här!
Nu när jag har kommit hem och slagit mig ner vid skrivbordet doppar jag min fjäderpenna ner i bläckflaskan, och funderar över vad jag först ska summera.
Vi kan väl börja med tjuvstarten i lördags mot Öster där vi tappra 4500 tusen tappra MFFare trotsade kylan för att hälsa på en bekant kärlek igen.
Matchen var värd ett bättre öde än ett oavgjort resultat. Med tanke på att Malmö skapade finfina målchanser, främst Dardan och Foppas friläge i åtanke, men också Hamad hade en markrullare som nästan strök vid Östers stolpe i andra halvlek.
Som vanligt skapade resultatet debatter på Himmelriket. Några började direkt tvivla på besättningen på MFF-skutan, andra var inte lika oroade. Men om vi skulle fråga alla fotbollsspelare ute på planen i lördags, tror jag att alla skulle ha nämnt gräsmattan som en stor faktor. För alla er som tycker att det inte gör det så lurar ni bara er själv.
Tänk att ni själva sparkar en boll framför er och ger järnet efter den samtidigt som du vet att gräsmattan helt mot förmodan kan få bollen att hoppa till åt ett håll eller bara hoppa till, detta gör jobbet betydligt hårdare på en ruggig vårgräsmatta än om den var på Stadion lite längre fram.
Gräsplanen var nog i särklass den sämsta plan MFF spelat på i år och efter 80 minuter fanns det många trötta spelare, men det är kännetecken med de första tävlingsmatcherna, det kommer att försvinna.
Med det sagt kan jag doppa min fjäderpenna i bläcket återigen och skriva vidare på vad vi alla här vill läsa: om dagens träning.
Efter att ha under gårdagen uppfattat att MFF hade flyttat träningen till Limhamns IP (Bra Sir Holleyhead eller vem det nu är som håller koll på schemat) så begav jag mig till idrottsplatsen. När jag väl kom fram 10:30 var det ingen där!
Jag började titta på kartan, springa mot ett håll, hoppa över staket i jakten på den rätta fotbollsplanen, men till slut upptäckte jag att det var rätt plan jag hade anlänt till bara det att jag hade infunnit mig in på ett annat håll…
Killarna började i lagom takt samla sig i den värmande vårsolen, länge sedan jag hade en så fin dag att bevaka en träning med så jag beslutade mig för att stå i solen, bara ett problem, jag kunde inte se spelarna med solen i ögonen så jag fick vaska över till läktarsidans skugga.
Rikard undrade varför vi alla ställde oss i skuggan och inte i de härliga solstrålarna. ”För då kan vi inte se spelarna”, svarade jag honom.
Sir Hollyhead höll en jäkla lång uppvärmning i solen, där killarna fick värma upp sina stela kroppar. Under tiden dök Dardan och Simon Thern upp omklädda, men de skulle bara se på och ens inte rehaba på plasten.
Danne (Andersson) sprang och roade sig med en fotboll, vårkänslorna kanske väckte fotbollslejonet som fortfarande inte har gått och lagt sig.
Efter den långa uppvärmningen tog Danne tag i kommandot och delade upp lagen. Det västlösa laget blev en man kort som ni nog redan vet, och Ivo bytte plats med Halstinho på mitten.
Under tiden smög Rantie iväg till sidlinjen och började jogga med en boll likt förra veckan, men han fann sig snabbt hos Thern och Dardan i stället och de småtrixade och skämtade med varandra och pratade lite om det vackra spelet. Den härlige Sven Liljegren tog ett fint foto av våra tre skadade, och den kanske dyker upp någonstans senare, på hans blogg?
Övningen bakom dem, och som skulle bli en stor del av hela passet, var uppspelspassningar och rörelsemönster utan motståndare. Direkt märkte man skillnaden på en bra konstgräsmatta och en vattendränkt vårrmatta som den på Stadion.
Passningarna var av en annan kaliber än i lördags. Själva övningen gick ut så här: Det bollhållande laget ska hålla i bollen och passa runt i sitt lag, tills laget får ett bra passnings- och rörelsemönster som öppnar upp för antingen en avgörande passning, eller så att ytterbacken kan få en öppning att ta sig upp i för att sedan slå ett inlägg samtidigt som anfallarna, yttermittfältarna samt innermittfältarna ska svepa uppåt och in i boxen.
En väldigt nyttig och bra klassövning. Under spelets gång imponerades jag av Miiko ännu en gång för sina distinkta passningar till medspelarna och sitt hårda arbete för att tillsammans med Kroon få rätt i rörelsemodellen.
Även Alex Blomqvist och General Ponne utmärker sig med sina fina passningar. Danne stod i mitten, exercerade lagen bra med sin vilja och vad han ville se, medan Rikard observerade och gav råd och tips till spelarna. Målvakterna gjorde bra räddningar. Men det blev en hel del bollar in i näten också.
Pawels var snyggast. På ett fint inlägg från andra kanten låter han bollen studsa upp för att sedan pressa den hårt ner i Johans vänstra hörna. Miiko grundlurade snyggt en av målvakterna en gång på ett perfekt uppspel av laget utan västar med att finta skott och lägga den enkelt vid första stolpen.
Efter ett anfall från västarna kalla Rikard till sig Wilner och sade att Magnus hade ont i en muskel i rumpan och att han skulle se efter honom då det svarta laget spelade sitt anfall. Magnus gick ut och lade sig på sidlinjen medan Wilner tog hand om de känsliga delarna, där bak.
”Åh, det känns härligt”, tror jag mig ha hört komma från Mange, som kort därefter deltog och Wilner meddelade Rikard att det bara var en liten muskel och absolut ingen fara, men att han kanske skulle avstå om han skulle känna av den igen.
Uppspelsfasen fortsatte och varade nästan hela träningen och gjorde det näst intill omöjligt att peka ut de bästa ur lagen. I skolningen hamnade innerrmittfältarna mest i skymundan trots att de hela tiden var med och påverkade. Ricardinho såg lättad ut över att värmen var på väg men inte lika lättad ut över Rikards ständiga förklaringar, men till slut fungerade även Emil och Ricardinhos arbete.
Hamad och Concha var klanderfria på sin kant, kanske skulle Concha försökt komma upp några fler gånger; annars såg det bra ut. Och Pa Kanna… Konan..Konate, stämmer det?... och Pawel var också riktigt bra.
Efter drillandet fick killarna tre stycken 5 minuters-matcher på halva plan att roa sig med, och till min lättnad för den delen också…
Det blir så hårt och så allvarligt, härlig att se då killarna ska ge järnet. Men som åskådare är det både roligt, underhållande men också nervigt på om någon ska åka på något i duellerna.
Foppa glänste till med kvicka instick och härliga tempoväxlingar i mitten, han stod även för ett kanoninlägg till bortre delen som Hamad skulle satt. Erik Fribergs passningar var klara som diamanter, och han snodde ett par gånger bollen effektivt från det svarta laget. Han gjorde även ruscher in i boxen så fort han fick tillfälle att trycka på med understöd.
Friberg var också de oranges första målskytt i matcherna. Då Alexander slagit en passning uppåt i straffområdet, som Halstinho förvånansvärt snubblade på och svor redan i fallet eftersom han lämnade bollen som en räkmacka för Friberg att ta och driva in med och avlossa ett säkert skott i Robins högra hörn.
Som vanligt böljade spelet fram och tillbaka, Halsti plockade ner en boll snyggt med axeln för att överlämna den till Amin som sköt ett hårt skott på Johan, vars handskar klistrade bollen.
Jag tittade på klockan, skit också - bussen, jag vandrade över till solsidan, haha men kunde inte slita mig ifrån markerna tills den sista minuten var spelad. Glad var jag för det.
Då Pontus i näst sista minuten valde att göra en soloräd genom det svarta laget, plockade undan spelarna med sina stålbalkar till armar för att driva in i motståndarnas straffområde för att åka på en tackling, han försöker hålla balansen men faller enkelt då bollen verkar rinna ifrån honom.
Straff!
Ponne tar bollen själv och placerar den på punkten och lägger den enkelt i mål - 2-0 till de orange. Inget händer i slutminuten. Rikard blåser av ett härligt pass i vårförmiddagssolen och jag rusar iväg till 4ans gröna buss.
Då är vi här! Den första av många anrika lister Fyra tuppar och ett par glada gökar!
(Ingen rangordning som vanligt)
Ljusblåtupp1: Miiko ”Elefanten ” Albornoz gör ännu ett pass som visar vilken bra spelare han är! Du förtjänar en andra chans, alla förtjänar en andra chans och då menar jag inte det bara för att han är en bra fotbollsspelare, vi alla gör misstag i våra liv. Dags att gå vidare.
Ljusblåtupp2: Erik ”Pannbandet” Friberg, jobbar stenhårt över hela planen, var felfri med passningarna under dagen och fick kröna det med ett enkelt men fint placerat mål.
Ljusblåtupp3: Pontus ”Generalen” Jansson, jättefina krossbollar och en glödhet vilja som kan lyckas med allt om han bara vill så. UPP med Ponne på topp om vi har brist på anfallare på söndag vet jag!
Ljusblåtupp4: Emil ”Foppa” Forsberg, glänste till ett flertal gånger i det sista spelet för dagen men också för ett fint inhopp i Cupen i helgen, kämpa på!
Nu till ett litet mera negativt håll, det är dags att utse dagens GÖK, eller Gökar.
De var glada och skämtsamma och log nästan hela tiden medan de såg sina kamrater kämpa ute på slagfältet och kommer mest troligt att missa matchen mot Frej på söndag. Det är Dardan Professorn, Simon Thern och TIKI, den sistnämnda kan man lägga in en brasklapp på; det är synd att ha dem på sidlinjen efter en match i cupen.
Ja, det var allt gott Folk. Nu finns det inga tummar här inte men lämna kanske en kommentar istället!
