Lagbanner
Fyra Tuppar och en Gök: Magnus Eriksson tar för sig

Fyra Tuppar och en Gök: Magnus Eriksson tar för sig

I isande vinterkyla åkte Philip Thomsen till Limhamns IP. Här kommer hans rapport från dagens träning.

”Lägg an! Sikta. Skjut!” Boom! Kanonerna ryter ut sitt vrål över den oroliga havsytan.
 
”Lägg an, sikta nu riktigt grabbar! ” ropar kapten Jiloan ut till det sotiga manskapet vid kanonbatterierna. ”Skjut!”, vrålar Jiloan och de andra officerarna då de får syn på Sundsvalls svarta skuta genom dem små luckorna.
 
Träskrovet splittrar sig i hundratals bitar då kanonerna finner sina mål. Jiloan beordrar omladdning av batterierna på styrbord sida. Uppe på däck kämpar Friberg och Ivo med att få ner ett av seglen medan vinden och vatten slår deras redan utmattade kroppar.
 
Boom! Kanonerna från det ljusblå skeppet brölar ut ännu en gång och träffar Sundsvallskeppet ännu en gång och bryter masten på det redan sargade skeppet. De kan inte undvika det oundvikliga men vid hjulet av Malmös slagskepp står kommendör Rikard och Danne och gör allt vad de kan för att ändra på kursen.
 
”Get down!”, skriker Rånardinho från relingen. Sundsvallsskeppet ger sig inte utan en fajt, och trots sin odugliga kondition avlossar det ett sista desperat slag mot slagskeppet som anfaller det. De flesta kanonkulorna plumsar de ner i det vilda vattnet och når inte skeppet. Men sedan ett knack. Malmö krigarna reser sig upp och kämpar vidare med sin uppgift.
 
Rikard och Danne känner att det är något fel på hjulet som styr skeppet, det svarar inte. ”Sir!”, ropar Hollyhead. ”The rudder is gone.”
 
Det himmelsblå slagskeppet är knockat och ingen kan undvika stormens kraftfulla öga. Likt AIK, Elfsborg och Häcken tidigare, tar cupstormen ännu ett offer och det himmelsblåa skeppet kapsejsar.
 
Malmö FFs cuphistoria är över för i år. Det hade varit roligt att få uppleva ett cupguld någon gång. Det hade känt unikt! Nu lämnas havet öppet för valfångarna eller rödrockorna till att ta skatten ännu en gång.
 
Och nu vidare till lite positivare skrifter, men först måste jag rulla upp listan på alla som var frånvarande idag, vi börjar längst bak: Mohlin, Helander, Blomqvist, Halstinho, Pawel, Petrovic, Dardan och TIKI. Alla frånvarande idag av okända anledningar. Kanske var det en U21 match igår, vad vet jag?
 
I en lång, lång… jag menar verkligen en lång stund kändes det som att man bara skulle få se Rikard och Dannes dåliga passningar till varandra och målvakterna träning under dagens pass. 
 
Men till slut, ut från de gamla lokalerna vid Limhamns IP kom laget. Först av dem alla kom Mange, som smidigt hoppade över staketet och begav sig direkt till de utlagda Pumabollarna, som tagit Simon Hollyhead 23 timmar att placera ut på en rak linje. Med ett brett leende puttade Mange till en av dem och sedan var jäklandet igång. Hollyhead försökte ställa i ordning bollarna men när fler spelare anlände in på plan blev det nästan en omöjlig uppgift; de började med uppvärmningen istället.
 
Löpning fram och tillbaka med boll, sidleds, bakåt med boll, sidleds, fortare tempo och bla, bla, bla… Bollarna åt sidan, löpning mellan placerade röda koner, över ett par mini-små gula häckar, som Emil Foppa ändå lyckades riva på något sätt. Hollyhead sa åt dem att stretcha.
 
Simon Thern sköt iväg en boll mot Wilner som snyggt bröstade ner den. Men Thern gjorde sig till måltavla för bussige Mange i och med att han lämnade gruppen för att passa Wilner, och fick ett skott i rumpan. Inte så hårt dock, utan det bara lite kivandes, vilket det blev mer av på slutet av träningen. Men det tar vi om en stund.
 
Uppvärmningen avslutade som den började med boll. Reaktion och bollkontroll. En gubbe stod bakom en felvänd gubbe och kastade Puman över honom, han skulle då ta kontroll över bollen och leverera tillbaka den till sin herre.
 
Rikard samlade killarna och ropade de namn han ville ha med sig till sin planhalva medan Danne tog resterande till andra delen av planen som hade kylande motvind.
 
Dags för avslutningsövningar, Yeah!
 
För dagen satt jag på Ole Törners plats på pressläktaren, och för dagens tillfälle och för första gången hade jag med mig ett litet block och en penna. Trots att jag till stora delar fick skriva med munnen, då fingrarna blev till is när jag hade dem framme, underlättade det till viss del.
 
Med i Rikard Norlings gäng var; Mange, Erik Johansson, Jille, Kroon, Miiko, Ivo, Friberg och Concha. Det var här all action låg för dagen, bara någon gång sneglade jag över på Dannes grupp som fick kämpa med småsnö och motvind.
 
Det positiva var att Thern och Ponne var med i spel i den gruppen och att Fadi visade på fin placering, men var lite långsam till att komma till skott. I allsvenskan får man inte två sekunder gratis i eller utanför ett straffområde.
 
Själv hoppade jag upp och ner från läktaren till staketet för att se vilka som verkligen spelade och gjorde passningarna och målen.  Problemet var att alla mössor hade återinförts denna vecka.
 
Avslutningsövningen gick till på många olika sätt och vis och kändes som en levande organism där Rikard hela tiden ville pumpa mer liv i varje spelare. ”Fullt ös!”, ropade han mellan sina order. Ibland sprang Kroon/Hamad upp med, Concha/Miiko på dem för att göra en överlappning. Sedan ett inlägg mot anfallare respektive mittbackar och innermittfältare som galopperat in i straffområdet. Hamad drog till med ett fint inlägg som Erik J styrde in på helvolley.
 
Det andra exemplet var att Rikard, som hela tiden bestämde med första passningen vad som skulle göras. Kunde passa rakt fram till Ivo efter ett misslyckat inlägg för att han sedan ska dra till direkt. Det blev en vacker knorr i bortre, omöjlig för Johan att ta hur han än slängde sig.
 
Annat var väggspel eller direkt spel mellan anfallare och ytter. Som när Rikard spelade den direkt till Mange som snabbt lade upp den för Hamad. Skottet lämnade foten, bollen träffade klockrent ribban och seglade bort.
 
Snabbt hann jag se Fadi avsluta med kyla, med en låg bredsida till höger om Robin.
 
Dahlin hann med att göra en ordentlig räddning på en skarvning av Mange bara någon meter ifrån mål. Thern sköt en boll som träffade båda stolparna i andra delen av plan. Vidare till ett inlägg från Miiko som Friberg nickade ner för Mange att toucha in.
 
Helt ärligt, det kändes som att sitta och se på en tennismatch. Men Rikard fick igång sina spelare, och de levde sig in i spelet och gormade och pratade med varandra hela tiden. Hela tiden hörde man också Rikard, Friberg, Mange, eller Hamad ropandes.
 
Miiko stod för ännu ett fint inlägg, kross över till Ivo som placerade den till höger om Johan. Ögonblicket senare dundrade Hamad in ett stenhårt skott som fick rävarna att fladdra till. Följt av en TV-räddning från Johan, där han kastade sig till max och styrde ut skottet.
 
Träningen blåste förbi och som avslutning för dagen körde de skottövningen som de gör inför varje match. Den med passning fram för att någon avbytare, eller som idag Danne, lägger upp bollen för skott.
 
Först till fem kom alla överens om. Robin ställde sig i mål. En lång kamp med mycket kivande och snack sinsemellan. Mange peppade sig inför varje skott och skröt högt då han lurade Robin i mål, men blev häcklad av lagkamraterna då han missade. Mange klagade då på Dannes väggspel, varpå denne garvade och bad honom att hålla snattran.
 
Friberg stod för det kallaste avslutet, då han lobbade en perfekt boll från utanför straffområdet och precis in under ribban. Men den som blev vinnaren var faktiskt Amin Nazari, som firade med att hoppa upp med näven i luften.
 


Därmed hamnar på listan som kommer... NU:
 
Ljusblåtupp 1: Amin Nazari, vinner man så vinner man.
 
Ljusblåtupp 2: Johan Dahlin, stod för många räddningar mot det ständiga trycket.
 
Ljusblåtupp 3: Jiloan Hamad, bombade in ett par rökare idag och extra plus för hans goda inställning.
 
Ljusblåtupp 4: Magnus Eriksson, man kan knappt tro att han är ny i laget när han hela tiden tar för sig både på och säkert utanför plan också. Kommer att bli en favorit hos klacken i många år får vi hoppas.
 
Vidare till dagens väderrapport:
”Det är kallt och snö. Följt av en fredag med ännu mer kyla och snö, och till sist en så fruktansvärd vinterstorm att jag avgår. Jag drar söderut eller norrut för här kan jag inte stanna. Tillbaka till nyheterna. ”
 
”Tack herr isbjörn”
 
Vädret är göken!
 
Det var allt gott folk!
 

Philip "BlueHotspur" Thomsen2013-03-21 15:48:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF