Gästkrönika: Därför lyckas MFF fostra högkvalitativa mittbackar
Gästkrönikören Truls Syde har pratat med Per Ågren om mittbackar.
Rasmus Bengtsson, Pontus Jansson, Filip Helander, Franz Brorsson, Dennis Hadzikadunic och senast Anel Ahmedhodzic. Detta är några av exempel på mittbackar som MFF fostrat genom åren. Vad är det egentligen hemligheten och receptet bakom alla denna enorma mittbacksproduktion? Jag har tagit hjälp av den förre MFF-backen och den tidigare sportchefen, Per Ågren för att kolla närmare på detta underverk.
För fjärde året i rad toppade Malmö FF rankingen som landets bästa ungdomsakademi 2022. När samtliga deltagande klubbar i Unicoachnätverket hade fått sin verksamhet certifierad toppade Malmö FF listan ännu ett år. MFFs ungdomsakademi har under en längre period stått sig starkt jämfört med andra Skandinaviska klubbar och på sätt lyckats få fram många skickliga unga spelare i A-lagstruppen. De senaste namnen i rangordningen är bland annat Noah Eile, David Edvardsson och Sebastian Nanasi, vilka alla är fostrade i Malmö FFs ungdomsakademi.
Efter en framgångsrik spelarkarriär med 329 A-lagsmatcher i den himmelsblå-tröjan där han både vunnit ett SM-guld och ett cupguld, var det dags att lägga skorna på hyllan och gör något annat. Via ett jobb som banktjänsteman återvände Per Ågren till klubben i hans hjärta, Malmö FF. Där han under säsongerna 2011-2013 agerade sportchef i klubben. Efter framgångsrika år som sportchef med bland annat ett SM-guld under hans sista år posten, lämnade han över sportchefskavajen till Daniel Andersson. Under de senare åren har Ågren jobbat som sportchef i MFF ungdom. Ågren har tillhört organisationen ett längre tag och vet vad krävs som krävs för att kunna bli den kommande mittbacksstjärnan i himmelsblått.
Vad är det som gör att Malmö FF har lyckats att fostra mittbackar och fortsätter att fostra mittbackar på en hög internationell nivå? Är det tillfälligheter eller finns det en röd tråd genom ungdomsåren i MFF?
- Jag tror att om du tittar tillbaka på de senaste 10 årens utbildning i MFF så är vi ett mycket mer “spelande lag”. Det vill säga att vi är ofta (även) i ungdomsåren spelförande vilket gör att mittbackar delat ofta i speluppbyggnad, på sätt få spelarna lära sig att spela sig ur situationer och får gärna driva fram bollen i banan själv om läge finns. Det har säkerligen en stor påverkan att vi lyckats fostra bra mittbackar. Om du kryddar det med spelare med rätt fysiska attribut och som är modiga så får du ofta fram duktiga mittbackar, förklarar Per.
Även om det kommit upp ett flertal offensivt skickliga spelare i A-laget som bland annat Sebastian Nanasi och Amin Sarr under de senare åren, har det kommit fram desto fler försvarare och mittbackar i synnerhet som fått chansen och även tagit den som Franz Brorsson och Anel Ahmedhodzic. Vad kan denna fördelning bero på?
- En fråga som inte har ett enkelt svar. Kanske att vi har varit mer lyckosamma på ovanstående i jämförelse med att fostra offensiva spelare. Kanske är det också på marginalen ännu tuffare konkurrens på de offensiva platserna där vi inte sällan haft utländska importer att tävla mot som gjort det, allt annat lika, lite svårare för våra egna spelare att ta en plats i laget, menar Ågren.
Vilka specifika egenskaper utmärker en MFF-mittback, exempelvis då Rasmus Bengtsson, Filip Helander, Pontus Jansson, Dennis Hadzikadunic och Anel Ahmedhodzic med flera?
- Det är lite det som jag var inne på i frågan om vad det gjort att MFF har lyckats att fostra mittbackar. Det vill säga skickliga med bollen, vill göra något av den jämfört med andra mittbackar som bara rensar och skickar långt utan tanke. Jag tycker att alla av dem är fotbollsintelligenta och har en stark spelförståelse. Sedan har de fysiken, i viss mån snabbheten och definitivt modet att kliva fram för att tackla, vinna nickdueller etcetera.
Vem tror du är nästa “up and coming”?
- Den som från egna led är “next in line” är den till Mjällby nyss utlånade Noah Eile. En mittback som har just de attributen som jag nämnt ovan. Längre ner i leden finns det även flera mycket intressanta mittbackar. Så där har jag ingen som helst rädsla att vi ska stå tomhänta de närmaste 10 åren. Framtiden är ljus, vi ska bara våga släppa fram dem, avslutar Per Ågren.
Det återstår att se vilken MFF-talang som i framtiden bildar mittbackspar med (kapten) Pontus Jansson...