Halstihörnan - Intervju: "Alla vill jubla med sina fans"
Vad kan väl vara ett bättre sätt att inleda året på än med uppdatering om vår finländske Malmöpåg Markus Halsti.
Inför juluppehållet i Superligan skickade jag iväg några frågor på mail till Markus för att sammanfatta höstsäsongen. Trots både teknikstrul och semesterresa höll han såklart vad han lovat och skickade mitt i natten i Thailand svar på frågorna och passade samtidigt på att önska alla himmelsblå en God jul och ett Gott nytt år.
Höstsäsongen har gått riktigt bra för FC Midtjylland även om man åkte ut tidigare än man hoppats på i europaspelet. Men laget är vidare i Pokalturneringen (danska cupen) och efter en övertygande 4-0 seger på bortaplan i sista matchen gick FCM till paus som serieledare. Det gläder ju såklart mig som följer FCM ganska intensivt. Men något annat som säkert gläder många MFF:are är att FC Köpenhamn återfinns först på 6:e plats, just nu alltså balanserande på gränsen till att komma med i slutspelsserien.
För Markus själv har säsongen dock tyvärr inte varit så lyckad vad gäller speltid. Han har spelat i sex Superliga-matcher, två cupmatcher och två matcher i europaspelet. På sociala medier är många FCM-supportar ganska kritiska mot honom, framför allt menar man att han är för långsam. Vissa ser dock istället hans trygghet med bollen som en tillgång för laget. Ibland har det också lite skämtsamt påpekats att om FCM vill hålla nollan ska de spela med Halsti.
Och faktiskt är man inte helt fel ute där. Visserligen har FCM hållit nollan även i ett par matcher utan Markus på plan, men i de fyra matcher där han spelat hela matchen har laget hållit nollan i tre, i den fjärde släppte man in ett mål men vann ändå matchen. I första frågan jag ställde i mitt mail nämner Markus också just sin goda statistik när han väl fått spela.
Till sista matchen mot Randers kom ni ju till start med rätt många nya spelare som haft begränsat med speltid, bland annat två av tre i backlinjen, med dig som en av dem. Trots detta höll ni nollan och du blev dessutom en av tre spelare nominerad till man of the match. Vad tyckte du själv om din insats?
- Det var en stabil insats utan problem så såklart var man själv riktigt nöjd med det. Att sluta året på det sättet, 4-0 på bortaplan och kliva upp till förstaplatsen precis innan uppehåll gör semester lite bättre. För det innebär att även dock min speltid varit begränsad så förlorade jag bara en match (borta mot polackerna)**. Det är en match för mycket men det ska man ändå vara nöjd med.
När jag såg er live på Jylland i slutet av förra säsongen kämpade ni för att nå en Europaplats och klarade det med nöd och näppe. Spelet var ganska svajigt och bland FCM supportrarna krävdes högljutt tränarens avgång. Nu är ni serieledare och känns väldigt trygga och stabila. Det skedde inga jättestora förändringar vad gäller spelaromsättning i truppen inför den här säsongen. Vad menar du är de främsta anledningarna till er framgång så här långt?
- Som du själv sagt så vi spelade alldeles för svajigt, vi kunde spela otroligt bra match och sen tappa helt i nästa match. Vi visste hela tiden att vi har materialet att verkligen kämpa om förstaplatsen och efter vi noggrant gått genom förra årets problem så har vi nu i hösten bättre kunnat hitta vårt eget spel, våra roller som spelare och kanske viktigast av allt så spelar vi mer som ett lag nu.
- Såklart måste man lyfta också tränarna och vårt nya spelsystem som har tillåtit oss som spelare att spela med våra egna styrkor, speciellt när vi försvarar framåt.
För din egen del har ju höst/vintersäsongen inte varit lika framgångsrik med begränsat med speltid. För ett par månader när vi pratade kort om situationen skrev du något i stil med att ”Det här livet som idrottare kan bara vara jobbigt om du själv låter det vara jobbigt”. Jag vet ju att du är lagspelare i själ och hjärta, men är det verkligen så enkelt? Är glädjen över lagets framgångar likadan när du inte varit med på plan?
- Nej, det är inte så enkelt och har såklart har jag själv också haft dagar på jobbet när man känner att det här kommer inte bli min dag, även om man försöker göra sitt bästa. Men viktigast är att uppfatta det själv och sen komma tillbaka nästa dag och göra sitt bästa för att bounce back. För alla vill spela och framför allt alla vill jubla med sina fans efter man har jobbat 90 min och vunnit en kamp. Finns ingen bättre känsla än det!
När du kom till klubben så pratades det en del om att du som erfaren spelare skulle kunna vara en hjälp/mentor/förebild för de yngre. En FCM supporter var lite nyfiken på den biten och bad mig fråga hur det funkar. Finns det konkreta sätt ni jobbar med det? Eller det bara så att säga en naturlig del i det dagliga fotbollsarbetet?
- För mig själv har det blivit inte så stor roll jag hade velat ha pga att familjen tar så mycket tid. Så för mig är det mest som att jag snackar med dom om allt när vi träffas på träningscentret. Alla som har varit där vet att vi är väldigt nära vår akademi och därför träffas vi nästan dagligen. Men sen har vi några andra spelare, till exempel Sparv som har en djupare roll som mentor, han är mycket involverad med dom spelarna som är nära att kliva upp till A-laget.
Du har ett halvår kvar på kontraktet i FCM. Jag fattar ju såklart att det inte går att snacka särskilt konkret kring framtidsplaner. Men kan du säga någonting om hur du ser på framtiden? Har du fortfarande längtan ut på fler fotbollsmässiga äventyr? Eller börjar du och familjen längta hem? Och då vet vi ju alla att du är en malmöpåg ;-)
- Det är verkligen svårt att säga någonting om framtiden mer än att familjen har otroligt stor roll i vårt nästa steg. Nu åtminstone trivs alla bra i Danmark och vi har äntligen fått rutiner i vårt liv efter några, ska vi säga, lite stressade år.
Kanske planerar du för att satsa fullt ut på karriären som redaktör på Himmelriket? Jag har ju sett på sociala medier att du redan börjat bygga ut ett litet arkiv med kyrkobilder.
- Haha, tror att ni fortfarande måste vänta några år på att jag kan satsa allt, men kommer såklart att fortsätta jobba som freelancer med ögat speciellt till kyrkor och får.
Jag måste såklart också inkludera lite MFF – jag vet inte hur mycket du sett av detta guldårs matcher. Men utifrån det du sett och hört, vad är din känsla av MFF anno 2017?
- Guldår är alltid ett guldår, så man är riktigt nöjd med året även om äventyret i Europa blev inte så långt denna gången. Själv är jag verkligen glad för MP’s skull, jag hade honom i Gais och intrycket av honom redan då var positivt.
Jag försökte också passa på att få lite tips och turistinfo om Finland och Helsingfors av Markus, lite till ära av hans hemlands nyligen firade 100-jubileum. Det korta och, för ovanlighetens skull inte helt ödmjuka svaret på varför man ska besöka Finland och Helsingfors blev helt enkelt:
- Varför? Jag är född där.
Även om detta svar garanterat gavs med en väldigt stor portion glimt i ögat är det när man tänker efter väl rimligt ändå, att det Markus Halstis första hem borde ju vara anledning nog för varje inbiten MFF:are att besöka Finland och Helsingfors, eller hur?
Träningen för Midtjylland drar igång igen om ett par dagar, 4 januari. I slutet av månaden åker man sen iväg på träningsläge till Dubai och 9 februari drar Superligan igång igen. Förhoppningsvis med Markus Halsti på planen.
**Syftar till bortamatchen i Europa League mot Arka Gdynia SSA
