Himmelrikets Favorit i april: "Det känns bättre att handla än att prata"

Årets andra Himmelrikets Favorit är utsedd. I mars ansåg redaktionen att Jiloan Hamad var bäst, och det tämligen klart. Den här månaden rådde det heller inte några som helst tvivel: Filip Helander är månadens spelare.

Grattis Filip!
– Oj, tack så mycket. Det var kul.

Har du gjort ett enda misstag den här månaden?
– Jo, det har jag väl gjort, men det har kanske inte märkts av så mycket beroende på att det inte har blivit något farligt av det. Men det är klart, snedträffen jag fick mot IFK Göteborg där Robin (Olsen) gör en fantastisk räddning… Men annars, det har gått väldigt bra.

Jag tänkte faktiskt inte ta upp den där snedträffen, för den ser jag mer som en olycka än ett misstag med tanke på hur fort bollen kom emot dig.
– Tack, så vill jag också helst se på det.

Så då lämnar vi det där. Känner du att det är så här bra du är, eller funderar du någon gång på om formen ska börja gå ner?
– Alltså, jag vet vad jag kan. Sen är det mycket som ska stämma för att det ska gå bra. Nu har det väl gjort det, och även som lag har vi fått ihop det och vi har tagit många poäng. Så det är inget som jag tänker på att formen ska bli sämre.

Sex matcher är avverkade och du har spelat alla. Bredvid dig har det däremot växlats mellan Erik Johansson, Markus Halsti och Pontus Jansson. Hur är det för dig som ännu inte kan betraktas som särskilt rutinerad att byta mittbackskollega mest varje match?
– Det skiljer sig egentligen inte så mycket åt vem av dem som spelar. Vem det än är som spelar, så vet alla vad de ska göra. Vi spelar på ett speciellt sätt i laget och vi har tränat mycket på det. Så det känns inte som något stort problem det där tycker jag.

Men behöver du inte anpassa dig alls? De är ju inte helt lika som fotbollsspelare väl?
– Nej, det känner jag inte att jag behöver göra. Anpassa mig alltså. De är ändå rätt lika tycker jag nog. Alla tre är spelskickliga och trygga med bollen, så på så sätt blir det samma spel för min egen del. Det skiljer sig inte jättemycket. Och som sagt, vi har vårt sätt att arbeta på i försvarsspelet, och så länge alla följer det och jobbar hårt, så blir det inte någon större skillnad vem som spelar överhuvudtaget. Och jag tror nog att både Rikard (Norling) och Daniel (Andersson) är väldigt nöjda med defensiven. Vi har bara släppt in tre mål på sex matcher, så det har funkat ganska bra för oss tycker jag.

En forumskribent som kallar sig för Johnny Dice skrev så här om dig: ”… en old school-mittback vars främsta egenskaper är spelförståelsen och följsamheten. Han utstrålar samma lugn som Daniel Andersson i stressade situationer.” Håller du med honom?
– Ja, det är väl en ganska bra beskrivning av mig. Just spelförståelsen och följsamheten är nog de två egenskaper som jag känner att jag är bäst på.

Sen fortsatte han så här: ”… att han verkar så genuint äkta är så klart klara fördelar i min bok, svarta hederliga fotbollsskor, vägrar strumpa över knät, inget twittrande tjatter om att han ska ditten och datten, inget gullande/fjäskande med fansen - han låter spelet tala!”
– Ja… (tystnad)

Vad säger du?
- (Förläget skratt) Han har väl rätt i det han säger.

Jag håller med honom. Utan andra jämförelser i övrigt – än så länge i alla fall – så är du lite lik gamla tiders MFF:are, som Roy Andersson, Bosse Larsson, Krister Kristensson; de verkade inte heller känna något behov av att berätta hur märkvärdiga de var, de visade det genom handling i stället.
– Ja… Jo, lite så är det väl. Jag har nog alltid varit sån, något man vuxit upp med. Det känns bättre att handla än att prata om saker helt enkelt.

Så du funderar inte på att skaffa ett Twitter-konto då?
– Nej, inte för tillfället i alla fall.

Och nu kan du nästan inte göra det heller?
– Precis. Nu får jag nog vänta med allt sånt (skratt).

Själv skrev jag för några veckor sen om dig i en text: ”Den store Filip Helander – jag tror jag är kär”. Du förstår vad jag menar hoppas jag?
– Ja.

Hur är det att läsa sådant och annat positivt om dig själv?
– Det är klart att man blir stolt och smickrad. Det är alltid kul att få beröm ju. Från alla håll. Men sen får man också betänka att det kan ändras fort. Nu har det gått bra och jag har fått en massa beröm, vilket jag också kanske ska ha, men samtidigt vet man att det kan förändras och man kan stöta på motgångar.

Laget har fått en riktigt bra start om man undantar premiären mot HBK.
– Det tycker jag också. Vi har visat styrka även i de matcher när vi har haft dippar. Som mot AIK, där vi var ganska tillbakapressade. Men vi har ändå tagit våra segrar. Även om vi tappade poäng i slutsekunderna mot Göteborg gjorde vi också där en riktigt bra insats.

Sett till förra säsongen, har något förändrats i ert spel eller är det så att bitarna har fallit på plats?
– Om jag tittar på hösten, där jag själv startade i matcherna, så är det mer att vi har byggt på det spelet vi hade då. Där påbörjades en process, där vi var lite mer stabila. Vi blev som bekant av med Jimmy Durmaz och Ranégie, som gjorde en hel del mål för oss; vi byggde en stabilare grund efter att de hade lämnat. Efter hand kom vi igång allt mer, till exempel i kantspelet med Simon (Thern) och Miiko (Albornoz) med flera. Så det är snarare det vi har byggt vidare på än att vi har förändrat så mycket. Dessutom tycker jag att vi har fått igång ett vassare kontringsspel i år.

Det ser ut som att ni är väldigt trygga med varandra på planen samtidigt som ni har roligt där ute. Är det så tycker du?
– Det stämmer säkert. Fast det inte är ofta man inte tycker det är roligt att spela fotboll å andra sidan. Sen känner vi att vi har en stor trygghet i laget, och att vi alla trivs bra. Att få den känslan i ett lag är viktigt.

Vilken av matcherna i april är du mest nöjd med för egen del?
– AIK-matchen får jag väl säga, eftersom matchbilden var som den var. Vi var väldigt tillbakapressade och ändå kunde vi vinna med 1-0. Som försvarare och målvakt är det ju alltid extra viktigt att hålla nollan, så den matchen kan man inte vara annat än nöjd med.

Och det var också där du hade mest att göra, eller hur?
– Ja, det kan det nog ha varit. Det var också lite extra speciellt i och med att det var på Friends Arena och mycket uppståndelse kring den matchen. Så det var en oerhört skön känsla att vi kunde hålla tätt bakåt och ta med oss tre poäng därifrån.

Härnäst väntar match mot IFK Norrköping på fredag och du har fått nackspärr. Kan du spela tror du?
– Förhoppningsvis ska det inte vara någon fara för min medverkan där. Jag hoppas att detta lägger sig till dess. ”Wille” (Registre) behandlar mig nu till att börja med, och vi ska kolla på det mer i morgon (läs: tisdag).

Har du haft nackspärr tidigare?
– Nej, aldrig. Och speciellt kul var det inte att få det heller. Men som sagt, förhoppningsvis är det ingen som helst fara för fredagens match.

Vad bra. Detta var allt den här segerintervjun bestod av. Vi får se om vi kan ha ett sådant här samtal om en månad.
– Ha ha, ja vi får hoppas på det.

Än en gång stort grattis till att ha blivit Himmelrikets Favorit!
– Tack så jättemycket.

*********

Spelare (och antal poäng)

1. Filip Helander (50)

2. Robin Olsen (21)

3. Tokelo Rantie (16)

4. Markus Halsti (7)

5. Erik Friberg (3)

6. Simon Thern (1)

*********

Varje redaktionsmedlem röstar på tre spelare. Ettan får 4, tvåan får 2 och trean får 1 poäng.