Himmelrikets favorit i juni: "Det svåraste är det som är det roligaste"
Himmelriket ringde upp Anders Christiansen och pratade spelglädje och dumma beslut. Samt mål förstås.
Grattis, Anders, Himmelrikets redaktion har röstat fram dig till månadens bästa spelare!
– Tack så mycket.
Till slut blev det allsvensk fotboll igen efter vad som har varit världens längsta försäsong. Hur var den väntan?
– Precis. I början var de hur bra som helst, för vi kunde i alla fall vara tillsammans och spela fotboll. Man såg hur andra ligor stängde ner helt och spelarna inte fick träna annat än individuellt. Men ju längre tiden gick och inga besked kom om när Allsvenskan skulle starta började det kännas tröstlöst, för man såg inget ljus i tunneln. Rent mentalt var det rätt jobbigt.
Så ställdes ni mot Mjällby i premiären, och det utan en enda träningsmatch i benen. Visste ni var ni stod, var Mjällby stod?
– Alltså, så som vi längtade till den här matchen så var det ingenting vi brydde oss om. Det endaste vi ville var att spela fotbollsmatch i Allsvenskan så vi gick bara ut och njöt.
Ni var som kalvar på grönbete?
– Hahaha, just så.
– Samtidigt kunde vi inte med bestämdhet veta var vi stod. Det är en sak att träna och en annan att spela match. Det spelar ingen roll hur mycket du tränar, eller hur länge du gör det, du har ett behov av en motståndare som försöker göra det svårt för dig. Och vi kunde inte veta heller hur bra vi var. Å andra sidan var detta likadant för alla, ett ”part of the game” kan man säga, så egentligen var det bara att gå ut i premiären och spela fotboll. Och njuta av det.
Dessutom var, och är, det utan publik. Hur är det?
– Det är verkligen jättekonstigt. Här i Malmö har vi så stor och trofast publik som skapar en fantastisk stämning, och jag tror att vi kanske saknar det extra mycket. Det är tråkigt att vi inte får ha publiken på plats, vi saknar er.
När vi summerar juni har det blivit en seger och tre oavgjorda i Allsvenskan samt en seger i cupen. Är det bra, okej eller dåligt?
– Det är aldrig bra eller okej när vi inte vinner. Men för att nyansera bilden en aning så gör Häcken 1-1 i 93:dje minuten, annars hade vi haft sex poäng på två matcher. Sen mot Varberg tar jag hundra procent ansvar för det poängtappet, för med 11 man på planen är jag säker på att vi hade vunnit och därmed haft nio poäng efter tre matcher. Ett kryss borta mot AIK tycker jag ändå är okej. Så det är små nyanser som gör skillnad på sex eller tio poäng.
– Med det sagt så tycker vi att vi kan bli mycket bättre i själva spelet. Vi kan spela mer fritt och mer… vad ska jag kalla det, kreativ fotboll. Det är det svåraste i fotboll, och det glömmer man ibland bort. Det är enkelt att försvara sig, det är enkelt att döda en match, det svåraste är det som är det roligaste att se på: kreativ fotboll. Det tar en bra stund innan det sitter ordentligt hos alla.
Men du känner att ni är på väg åt rätt håll?
– Absolut. Jag kan se det dagligen på träningar vilka framsteg vi gör, vilka rörelser i spelet och löpningar vi tar… Nu ska det tas från träning till match ännu bättre. När vi gör det, det kommer att bli jättebra. Jag är optimistisk kring detta.
Det har varit ett väldigt tätt spelande med matcher var tredje eller fjärde dag. Börjar det bli mentalt jobbigt eller är det fortfarande bara roligt?
– Om jag bara talar för mig och MFF så vill jag säga att det fortfarande är väldigt roligt. Vi är mentalt redo att spela många matcher. Vi gör det om höstarna när vi spelar både i Europa och i Allsvenskan, vilket vi fått en vana på nu. Så jag vill påstå att detta faktiskt känns lite som vår vardag. Men det är klart att även vi kommer att känna av det, jag vet inte hur vi upplever det om säg sex-sju veckor om det här intensiva matchandet fortsätter och vi inte får den extra motivationen som publiken ger. Jag tror emellertid att de andra lagen kan uppleva detta som mycket jobbigare än oss eftersom de inte är vana vid ett så här tätt spelschema.
Man talar om vikten av erfarenhet av Europa när man spelar i Europa, men det syns även när vi spelar i Sverige alltså?
– Vi har med oss den rutinen, ja. Som vi drar stor nytta av om inte annat längre fram. Man ser ju på de andra lagen, det är bara Norrköping som har full pott. Alla andra lag har gjort sina dumma misstag och blivit hårt straffade. Och när det gäller Norrköping ska man inte glömma att de haft i stort sett samma lag de sista två-tre säsongerna med samma tränare. De gör inget nytt, de spelar bara sin egen fotboll som de kan.
Om man nu ska prata botten och toppen för dig den här månaden så är det väl Varberg hemma respektive AIK i cupen, eller hur?
– Ja, det kan man gott säga.
Hur var känslan i det ögonblicket när du insåg att du blir utvisad mot Varberg?
– Jag kände mig jättedum. Att få ett rött kort händer nog alla nån gång, men det här var så tidigt i matchen och mot en motståndare, med all respekt för Varberg, som inte ska ta en poäng mot oss på Stadion om de så spelar 100 matcher här. Så jag känner ju att det var mitt fel förstås. Det var onödigt. Men så är det ibland, man gör misstag och då tar man ansvar för dem. Och går vidare.
Den helt omvända känslan är väl då när du gör ditt tredje mål i 4-1-segern mot AIK bara några dagar senare?
– Verkligen, den känslan var ju oerhört skön. Det var jätteskoj att få göra ett hattrick på seniornivå, och i en så viktig match dessutom.
Där tycker jag man kan se på er spelare hur ni spontant söker publiken och dess jubel och kärlek när ni gjort mål, och så är där… ingen.
– Exakt, hahaha. Det fattas en ingrediens där, men man får förstås jubla ändå. En dag är ni tillbaka, jag hoppas att det inte dröjer alltför länge innan Sverige också kan öppna upp läktarna åtminstone delvis. I Danmark har Superligan lite försiktigt gjort så att en del publik i alla fall kunnat komma in.
Vi hoppas på det. Igen, stort grattis till att ha blivit framröstad till månadens bästa spelare, Anders!
– Tack så väldigt mycket.
***
Spelare (och antal poäng)
1. Anders Christiansen (48)
2. Isaac Kiese Thelin (19)
3. Lasse Nielsen (11)
4. Anel Ahmedhodzic (7)
5. Guillermo Molins (2)
5. Fouad Bachirou (2)
7. Sören Rieks (1)
7. Oscar Lewicki (1)
***
Varje redaktionsmedlem lägger sina röster på tre spelare. Den bäste får fyra poäng, den näst bäste två och den tredje bäste får en.
