Himmelrikets Favorit i maj: "Jag kände att det snart måste lossna"
Det visade sig inte vara några problem för redaktionen att utse månadens bästa spelare. Hans namn är Magnus Wolff Eikrem och han fick överlägset flest röster.
Grattis Magnus, Himmelrikets Favorit i maj!
– Tack för det.
Du vann med stor marginal.
– Jasså. Det var verkligt roligt att höra. Just nu får jag mycket beröm och det skrivs en del om mig och mina mål, men jag vill verkligen betona att vi har många riktigt bra spelare i laget. Det är lätt hänt att vissa glöms bort, eller kanske inte får det beröm de är värda. Jag förstår att det blir så, men det är synd samtidigt. Utan de andra i laget hade jag inte pratat med dig nu.
Efter matchen mot Hammarby den 20 april lade du ut följande tweet (och du får här ursäkta min norska): ”deilig seier igjen!! takk for all støtte fra tribuna. Ps. kunne vel scora ett, to eller tre! men d kommer”. Du var säker på att målen skulle börja ramla in för din del?
– Ja, det var jag. Jag hade haft så många chanser, inte bara i den matchen, att jag kände att det snart måste lossna. Och jag fick ju rätt i det.
När jag gjorde en intervju med dig i mars inför den allsvenska starten påstod jag att alla lags önskespelare är en offensiv mittfältare som gör en hel del mål. Då förklarade du att så jättemånga mål har det inte blivit från den positionen i din karriär.
– Nej, och det stämde. Att det har blivit fem stycken så här långt, och alla i maj, är nog ett personligt rekord för min del.
Det vore synd att klaga på månaden, eller hur?
– Verkligen. Men jag har haft många chanser i många matcher och det har dessutom känts väldigt bra på träningarna, så det är skönt att det har blivit utdelning. Det är bara att hoppas att det blir många fler mål framöver.
Är det något av dem som du är lite extra nöjd med?
– Det skulle vara det sista mot Helsingborg, där det var ett fantastiskt fint lagspel som ledde fram till mitt mål. De flesta mål är ju viktiga, men detta kändes lite mer ändå i och med att det var ett derby och 3-1 sen blev avgörande. Dessutom var det ett vackert mål, från början till slut.
Det var då vi fick se din bringa efteråt.
– (Skratt) Det var inget planerat, det bara blev så i stunden.
Du står på 12 poäng, fem mål och sju assists. Kan en framspelning göra dig lika glad som ett mål?
– Nja, det vet jag inte. Det är alltid speciellt att göra mål, och då blir det en annan glädje än om jag passat fram till ett.
Men som passningen till Jo Inge Bergets 1-0 mot Kalmar, som i mina ögon var utsökt, blir man inte rätt nöjd då?
– Fast den hade jag kunnat slå bättre tycker jag, det hade kunnat bli en boll rakt på hans (Jo Inges) fötter. Så, ja… den var väl okey på sin höjd.
Du är blygsam av dig.
– Det är jag, vet du.
Det hör till de här segerintervjuerna att vi snabbt går igenom månadens matcher. Helt kort, vad säger du om matchen mot Helsingborg?
– Det var en väldigt bra laginsats, det var ett derby som vi är nöjda med. Vi kände det som att vi kontrollerade matchen nästan helt och hållet. För egen del så kom ju årets första mål i Allsvenskan, och det blev en riktig ketchupeffekt. Så det är svårt att vara missnöjd med den matchen.
Därefter följde Elfsborg på bortaplan.
– Ja, vad ska jag säga annat än att det var en väl genomförd match och jag gjorde bägge målen. Gör man två mål så kan man som sagt inte vara missnöjd med sin egen insats.
Och så kom den där förfärliga matchen mot Häcken hemma.
– Ja, usch. Det var inte bra nånstans där. Det är bara att glömma den fortast möjligt. Det är svårt att säga vad som hände där egentligen. Huvudsaken är att inte gräva ner sig efter en sådan match utan i stället studsa tillbaka. Det gäller mig och det gäller alla andra i laget. Och det tycker jag att vi har gjort nu.
Fast sen kom Kalmar-matchen, och ännu en förlust.
– Visserligen. Men där gör vi en hygglig första halvlek och tar ledningen, men tyvärr vänder de i andra halvlek. Det var verkligt synd att vi tappade den matchen, framför allt som vi hade chanser att göra 2-0 första 45. Fast det är förstås inte bra att förlora, det är inte godkänt av oss.
Skönt då med 3-0 mot Åtvidaberg i söndags.
– Verkligen. Vår första halvtimme där var väldigt, väldigt positiv. Sett till hela matchen hade vi nog med chanser att sätta både 4, 5, 6 och 7-0. Men framför allt första halvtimmen var fantastisk.
Tack vare avstängningen på Oscar Lewicki fick du en mer central mittfältsposition där. Är det där du trivs bäst?
– Det vill jag inte påstå. Så länge det går bra på fotbollsplanen kan jag spela lite varsom. Nu har det blivit här i Malmö att jag i många matcher utgått från kanten och jag tycker att det har gått bra det också. Skillnaden i söndags var att jag kände det som att jag hade väldigt mycket boll. Men så hade vi ju också ett stort spelövertag.
I en del av matcherna här i maj har du bytts ut i mitten av de andra halvlekarna och jag har förstått att det är beroende av din diabetes.
– Nej.
Stämmer inte det?
– Det stämmer inte. Men innan du ställer fler frågor i ämnet, så vill jag bara säga att jag inte vill prata om min personliga hälsa.
Då släpper vi det. Då vill jag bara än en gång gratulera till den här utnämningen och önska dig lycka till i framför allt MFF men också det norska landslaget.
– Tack så mycket.
***
Spelare (och antal poäng)
1. Magnus Wolff Eikrem (48)
2. Jo Inge Berget (19)
3. Enock Kofi Adu (14)
4. Markus Rosenberg (8)
4. Anton Tinnerholm (8)
6. Oscar Lewicki (6)
7. Robin Olsen (2)
***
Varje redaktionsmedlem lägger sina röster på tre spelare, där den bästa får 4, den näst bästa får 2 och den tredje bästa får 1 poäng.
***
Intervjun gjordes i tisdags strax innan truppen for till Gävle.
