Himmelrikets Favorit i mars: "Press på mig själv att göra skillnad"
Varje tävlingsmånad sedan april 2005 har Himmelrikets redaktion utsett månadens bästa spelare. Årets första titel, årets första Himmelrikets Favorit, går till Simon Kroon.
Grattis, Simon!
– Oj! Så kul. Tack så mycket.
Är du överraskad?
– Ja, lite är jag väl det. Det är många som har varit bra här i mars, så det känns väldigt skoj att få den här utmärkelsen.
Vad säger du, ska vi gå igenom matcherna så får du kommentera dem kort utifrån din egen insats? Först ut var Degerfors (7-1).
– Det var tre mål från min sida i den matchen. Och gör man tre mål så har man väl gjort något rätt tänker jag. Så det var en bra match tycker jag.
Ängelholm (3-0).
– Ett mål och en assist för min del. Jag kom inte med lika bra i spelet där, framför allt inte första halvtimmen innan vi gjorde 1-0. Men två poäng är ändå okey.
Mot Hammarby satt du på bänken. Nästa match var BP (2-0).
– Det var en bra match och jag kände det som att jag var inblandad i det mesta som var farligt framåt. Dessutom gjorde jag ett av målen, så det var på det stora hela också en bra insats.
Och så avslutningsvis Falkenberg i den allsvenska premiären (3-0).
– Det är den match som jag är minst nöjd med. Jag hade inte… Jag kom inte till några farliga lägen direkt förutom nicken. Jag blev rätt stängd på min kant, så det var väl sådär bra från min sida.
Var det tillfälligheter eller mötte du bättre backar än i de andra matcherna?
– Nja, det tycker jag nog inte egentligen. Jag kom inte riktigt runt som jag ville. Många gånger var det inte en mot en-spel, utan det var en mot två Falkenbergsbackar. Och det är rätt svårt att hela tiden ha två spelare att gå förbi. Man förstod efter en stunds spel att de ville stänga av vårt kantspel. Ytorna för oss fanns mer på mitten, så det var centralt vi lättare kunde ta oss fram. Det märktes ännu tydligare när Simon (Thern) kom in, hur det luckrades upp.
Falkenbergs tränare, Henrik Larsson, har väl sett hur du och de andra yttrarna har firat stora triumfer i de tidigare matcherna?
– Så kanske det är, han hade antagligen läst in sig bra.
Å andra sidan, som du sa, så skapade den taktiken ytor åt andra i laget.
– Ja, och vi vann med 3-0 till slut. Det viktigaste var just att vi vann, sen om det gick tyngre för mig är inte så väsentligt egentligen. Det brukar se ut så här i premiärer, lite ängsligt och sådär, och det var det till viss del också i söndags, men till slut lossnade det ju ordentligt.
Inför premiären tog Himmelrikets redaktion ställning till några frågor, och bland annat tippade vi att det är du i laget som kommer att stå för årets genombrott. Vad är din kommentar?
– Det har börjat bra i alla fall, och nu är det bara att fortsätta på den inslagna vägen. Så ska det nog bli ett bra år förhoppningsvis.
Vi tippade dig även förra året, men det blev väl inte riktigt något verkligt genombrott av det, eller hur?
– Det håller jag med om. Visserligen fick jag mer speltid än tidigare, men det blev framför allt enstaka inhopp. Det är svårt att göra så mycket på 10 minuter, en kvart. Det hinns liksom inte med. Lägg till att man kanske inte känner förtroende från tränaren, så blir det ännu svårare.
Du gjorde 17 allsvenska matcher, men endast en från start. Hur går tankarna som inhoppare, ståendes vid sidlinjen med 10 minuter kvar? Är det en stor press, som att man har den här lilla stunden på sig att bevisa att man vill spela från start nästa match?
– Lite så är det nog. Dels har jag press på mig själv att göra skillnad i matcherna, för jag tycker att jag är en sån spelare som ska göra det. Samtidigt, om jag ska bli sedd som en startman, så ska jag göra det bättre på de här 10-15 minuterna än vad killen jag bytte med gjorde på sina 75. Det säger sig självt att det blir svårt att göra det var gång.
– Vid de tillfällen när det gick riktigt bra, typ med ett mål eller en assist, så fick jag ändå inte chansen i nästa match. I bästa fall kanske det blev 20 eller 25 minuter i stället för de sedvanliga 10-15. Vilket kändes frustrerande många gånger ska jag erkänna. Nu har jag varit med från start i, vad blir det… fem matcher tror jag. Det är skönt att få vara med från början och få lite mer tid på sig.
Känner du att du är en mycket bättre spelare i år?
– Nja, det vet jag faktiskt inte. Jag tycker nog inte att det har hänt så jättemycket under vintern, mer än att självförtroendet är betydligt bättre. Jag tror alltid på mig själv, men skillnaden nu är att jag är med från start och gör en del poäng. Det är framför allt det som skiljer sig jämfört med förra året; att jag nu får chansen att visa vad jag kan.
Det ser ut som att du har lagt på dig en del muskler på överkroppen. Kan det påverka din prestation?
(Skratt) – Det kanske jag har, något kilo eller så. Men där finns en del till att arbeta med.
Fem tävlingsmatcher är spelade, och det har blivit fem raka vinster. Jag förmodar att inte bara ditt utan hela lagets självförtroende är gott.
– Ja, det är alltid skönt att vinna oavsett hur spelet ser ut. Vinner man så brukar alltid självförtroendet vara på topp och så är också känslan i truppen nu. Fast vi har en stark tro på vårt lag, och även om vi nu inte hade tagit tre poäng i premiären så hade tron ändå varit stark.
På måndag är det IFK Göteborg borta. Med all respekt för de andra lagen ni har mött – visst blir detta den första riktiga värdemätaren hur bra ni är för tillfället?
– Det är det klart tuffaste motståndet hittills, det håller jag med om. Göteborg på Ullevi är alltid en stormatch, det är alltid tufft där. Sen kanske man inte kan säga för mycket utifrån en match och säsongen är lång, men vi vill förstås vinna alla matcher. Så det är bara ut och köra på, på måndag.
Spelar du? Du avbröt träningen i dag (läs: i går) med smärtor i knäet.
– Jag hade problem med mitt ena knä redan inför matchen mot Falkenberg, men smärtan lade sig då. Men i dag… Jag vet inte om jag fick en smäll på knäet eller om jag vred till det, så vi får se i morgon hur det känns. Sen får vi ta det därifrån.
Hur känns det just nu?
– Ganska okey ändå faktiskt, ungefär som det gjorde förra veckan. Jag får ta något smärtstillande, så blir det säkert bra.
Vad är det för problem egentligen, vet man det?
– Det är som ett blåmärke på menisken. Det är inte så att den är skadad, men jag vet inte riktigt så mycket mer än så. ”Wille” (Registre, Malmös naprapat) har förklarat för mig att det inte är någon större fara, utan det är mer smärtan som kan hindra mig från spel i så fall. Hur jag kan hantera den vill säga.
Så det är alltså ingen fara att spela utan det gör bara ont?
– Ja, precis.
Simon, än en gång grattis till att ha blivit månadens spelare!
– Tack så mycket.
***
Spelare (och antal poäng)
1. Simon Kroon (22)
2. Magnus Eriksson (14)
3. Emil Forsberg (13)
4. Guillermo Molins (11)
5. Simon Thern (10)
6. Filip Helander (8)
7. Markus Halsti (6)
8. Pontus Jansson (4)
9. Markus Rosenberg (2)
10. Erik Johansson (1)
Varje redaktionsmedlem lägger sina röster på tre spelare, där den bästa får 4, den näst bästa får 2 och den tredje bästa får 1 poäng.
Ni som följer Himmelriket på Facebook har också haft möjlighet rösta på era favoriter. De tre som fick flest röster sammanlagt har därefter tilldelats 4, 2 respektive 1 poäng och läggs till redaktionens val. Dessa tre blev i tur och ordning:
Emil Forsberg, Simon Kroon och Guillermo Molins
