Himmelrikets Favorit i november: "Jag hann till och med njuta lite"

Malmö FF spelade sex tävlingsmatcher i november och Himmelrikets redaktion har röstat fram Marcus Antonsson till månadens bästa spelare. I en lång intervju berättar han om den galna stämningen mot Genk, varför det ändå är okej med en tredjeplats i Allsvenskan samt blickar fram mot nästa veckas match mot Besiktas.

Grattis Marcus, månadens spelare i november!
– Oj, vad trevligt. Tack så mycket.

I överlägsen stil kan tilläggas.
– Är det så? Det var roligt att höra.

Men du kan inte vara alltför förvånad väl?
– Nej, det får jag väl erkänna. Jag har haft en bra månad, så är det ju. Fast sen är där väldigt många bra spelare och många bra prestationer så… Men såklart är jag nöjd med att jag har kunnat bidra till att vi har gått bra under den här månaden.

När du och jag har pratat tidigare och när jag hör dig i andra intervjuer, så låter du så innerligt glad att vara i Malmö.
– Och det är jag verkligen. Jag trivs otroligt bra och har kommit in i staden och kommit in i laget på ett fantastiskt vis. Sen upplever jag att jag har fått en fin relation till supportrarna och känner stödet från alla håll, vilket såklart hjälper till.

Hade du trott att det skulle gå så pass fort att inte bara acklimatisera dig utan också bli så uppskattad?
– Nja, eller… Jag vet ju nånstans vad jag sitter inne på för kvaliteter och att jag är bra på att göra mål, men samtidigt är det mycket som ska stämma. Man ska klicka med lagkamrater, trivas med sin omgivning där man ska bo och leva men jag kände ganska snabbt att jag gjorde detta och då blir det, i alla fall för mig, lättare att leverera. Och spelar man i en klubb som Malmö FF så är det höga krav på en att man ska leverera, vilket är något jag gillar; den där pressen att man verkligen måste vara på topp hela tiden.

November – sex matcher spelade och då räknar jag inte med träningsmatchen, eller vad man ska kalla den, mot Trelleborg. Det blev fyra segrar och två oavgjorda för laget, fyra mål och ett antal assists för din del. En rätt trevlig månad kan jag tycka.
– Ja, minst sagt. Jag tycker verkligen att vi har visat styrka och en förmåga att prestera när vi har kniven mot strupen. Om vi tar den allsvenska avslutningen där vi visste att vi var tvungna att besegra Elfsborg; samtidigt som det är en match som vi ska vinna, framför allt på hemmaplan, så ska det göras också. Vilket vi gör och hämtar hem Europaplatsen, och sett till hur det såg ut… Låg vi inte på en elfteplats ett tag? Det är en riktigt bra upphämtning som vi gör.
– Tittar vi på Europa League, så hade vi ett underläge hemma mot Sarpsborg där vi sen ändå ordnar 1-1 till slut. De har ju visat sig vara ett bra lag och alls inget som det bara är att gå ut och köra över. Även om det bara blev ett kryss mot ett lag som vi inför matchen trots allt kände att vi ska slå, så var det starkt att komma tillbaka och hämta upp underläget. Det tycker jag.
– Likadant igår (läs: i torsdags), att hämta upp 0-2 mot ett så skickligt lag som Genk, det tyder på styrka och en bra lagmoral.

Ja, verkligen. För att i det närmaste underdriva: När de gjorde 2-0 så kändes det tungt och rätt hopplöst faktiskt. Hur upplevde du det?
– Jag stod och skulle hoppa in just som de gjorde 2-0, och när det kom så blev det en käftsmäll. Så är det ju. Men nånstans ändå, när vi har en sån lagmoral och sammanhållning inom gruppen och vi vet att vi har kvaliteter, så ser man ju ändå möjligheterna att vända på underläget.

Vi återkommer till den vändningen, Marcus. I november har MFF mött Örebro hemma, IFK Göteborg borta, Sarpsborg hemma, Elfsborg hemma, Lund borta och så då Genk hemma. Är det någon av de matcherna som du för egen del är extra nöjd med?
– Jag känner överlag att jag har haft en väldigt fin form ett tag så i alla de här matcherna har det känts bra. Men givetvis står europamatcherna högt i kurs. Igår (läs: i torsdags) fick jag uppleva en av de absolut häftigaste stunderna i min karriär; när vi gjorde 2-2 och den stämningen på Stadion då var… ha ha, galen. Något helt utöver det vanliga. Toppklass i världen kan jag tänka mig. Den ljudnivån, ja herregud. Jag börjar flina bara jag tänker på det.

Går det att beskriva känslorna i din kropp där och då?
– Jag hann faktiskt till och med njuta lite. Man är ju så inne i matchen att man inte riktigt tar in allt, men det var vid någon hörna där vi eldade på publiken och fick den där responsen från dem… Det är så man får gåshud.
– När jag satt på bänken i början, vid vår ingång, och när jag såg tifot och hörde hur alla sjöng Hymnen… Jag sa till Eric Larsson, tror jag det var, något i stil med ”att som jag älskar våra fans”. Det var så häftigt att få se och uppleva, och det är så häftigt att se hur samspelet publik-lag kan påverka så kolossalt mycket. Det måste vara så underbart för supportrarna att se hur de verkligen lyfter sitt lag.

Ja, den symbiosen är häftig att få uppleva. Och om man vänder på det, om supportrarna har en mindre bra dag så kan ni på planen få oss att växla upp genom er insats. Det går hand i hand vill jag säga.
– Det går verkligen hand i hand. Och den insatsen från läktaren är en väldigt starkt bidragande orsak till att vi kan samla kraft och få med oss en poäng. Om någon på förhand hade sagt att ”ni kommer ligga under med 2-0 mot Genk, är det ett okej resultat då att ni vänder till 2-2?” så är det ju ett scenario man tar alla dagar i veckan. Jag är väldigt stolt över att vi lyckades vända mot ett, som sagt, väldigt skickligt lag.

Är Genk det bästa lag du någonsin mött?
– Hm, jag… Alltså, de är otroligt spelskickliga och de har några spelare som kommer att hamna i de absolut största europeiska klubbarna. Så ja, det kan nog vara det bästa jag spelat mot.

En tredjeplats i Allsvenskan är väl inte så mycket att fira egentligen för en MFF:are, vilket du säkert fått höra kanske till leda vid det här laget. Men tredjeplatsen innebär att det blir Europa även nästa år, så jag blev väldigt glad efter den allsvenska avslutningen.
– Det var otroligt viktigt att vi klarade av det. Jag tycker att vi hör hemma i Europa och vi har visat i år att vi hör hemma även i ett gruppspel. Man måste se till förutsättningarna: efter sommaruppehållet låg vi på en tionde, elfte plats och det är som jag sa tidigare, en otrolig upphämtning. Samtidigt är det förstås en stor besvikelse att det inte blev guld, för det är något vi ska ha som mål att alltid vinna.

En tredjeplats innebär ett litet silver. Visst har jag rätt i att detta är din första allsvenska medalj någonsin?
– Ja, det stämmer.

Så något måste väl den betyda för dig personligen, det blir ändå en fysisk sak att visa upp för barn och barnbarn framöver?
– När jag skrev på för föreningen så låg vi i ett tufft läge och allt handlade då om att vi skulle lyfta mot toppen. Vilket vi också gjorde. Sen visade det sig att vi låg för långt efter för att nå ända fram tyvärr. Vi vann höstligan men det räckte inte. Så medaljen är för mig ett bevis för att jag var delaktig i den positiva period som gav oss Europa nästa år.
– Jag ser det som att silvret fick jag börja med, och nästa år är det bara guldet som gäller.

Vi lämnar november och blickar framåt. Om drygt en vecka är vi i Istanbul och ni ska möta Besiktas på deras Vodafone Arena. Som alla vet är det bara seger som gäller för att det ska bli avancemang från gruppen. Hur ska det gå till?
– Det kommer att bli en otroligt tuff uppgift på deras hemmaarena med det tryck som man har hört att de har där. De har också allt att spela för så det blir en direkt avgörande match, precis som du säger. Det är fantastiskt roligt att vi har så mycket att spela för i ett gruppspel i Europa League tycker jag. Så bara den ingången till matchen är otroligt motiverande. Utan att gå in på detaljer så vet vi vilka kvaliteter vi själva har och hur bra som lag vi kan vara när vi får igång det. Jag kan tycka att det är väldigt positivt när man vet att man måste vinna, måste gå framåt och inte har en poäng att försvara från start så att säga. Att ett oavgjort resultat inte styr oss utan bara segern räknas; det är glasklara förutsättningar.

Det gäller också att se publiktrycket som något inspirerande i stället för skrämmande antar jag.
– Så är det. Det är en fantastisk match att få spela, att få vara delaktig i. Jag tror också att om vi kan få in ett mål och ta ledningen så kan den stora och högljudda publiken vända sig lite emot hemmalaget. Så den fördelen de har av sin publik kan bli en nackdel. Det här kommer att bli spännande och inte minst inspirerande.

Hur stort hade det varit att gå vidare från gruppen?
– Otroligt stort. Men fokus ligger som alltid på nästa match, och jag vill helst inte blicka framåt och tänka på ”om” och ”kanske”. Nu har vi årets sista match som väntar och det är en match som alla andra, och fokuset ligger endast på att vi ska åka dit och vinna. Det låter tråkigt när jag svarar så men jag kan inte börja flyga iväg i tankarna.

En match i taget?
– En match i taget.

Det är häftiga förutsättningar och jag är övertygad om att många andra svenska lag är avundsjuka på dig och de andra i laget, och oss supportrar förstås: Till Turkiet och spela Europa League, det är allt att vinna och nästan inget att förlora eftersom mer eller mindre alla ser Besiktas som stora favoriter och det är bara att ge allting för det är årets sista match och sen väntar semester. Wow, liksom.
– Ha ha, eller hur?

Och en sak är väl säker nu, Uwe Rösler kan inte hålla dig på bänken från start, inte sant?
– Jag hoppas det. Jag tycker att jag har gjort allt jag kan för att förtjäna startplatsen. Men i slutändan så är det inte jag som tar ut laget utan det är Uwe. Jag hoppas givetvis, som jag alltid gör, att jag får starta och får vara med och bidra redan från första minuten.

Igen Marcus, grattis till att ha blivit framröstad till november månads bästa spelare!
– Stort tack!

***

Spelare (och antal poäng)
1. Marcus Antonsson (52)
2. Sören Rieks (13)
3. Lasse Nielsen (11)
4. Markus Rosenberg (9)
5. Johan Dahlin (6)
6. Fouad Bachirou (5)
7. Rasmus Bengtsson (3)
8. Andreas Vindheim (2)
8. Franz Brorsson (2)
10. Egzon Binaku (1)
10. Anders Christiansen (1)

***

Varje redaktionsmedlem lägger sina röster på tre spelare. Den bäste får fyra, den näst bäste får två och den tredje bäste får en poäng.