Himmelrikets Favorit i oktober: "Vi har allt att vinna, inget att förlora"

Enligt Himmelrikets redaktion är Rasmus Bengtson Malmö FF:s bästa spelare i oktober. Här berättar han om vad som varit bra, mindre bra och hur han ser på framtiden.

Grattis, Rasmus, månadens spelare enligt Himmelrikets redaktion!
– Stort tack, tack så hemskt mycket.

Jag kan inte påminna mig om en liknande månad där alla matcher har varit mot allsvenska topplag och/eller europalag.
– Det kan nog stämma, ja.

Det har varit FCK och Lugano i Europa League samt IFK Göteborg, Hammarby och AIK i Allsvenskan.
– Precis. Det har varit ett intensivt schema här på slutet.

Om vi kan gå igenom dem lite snabbt: Först var det 1–1 hemma mot Köpenhamn.
– Jag tycker att vi gör en bra match där. Vi förtjänar att vinna. De lyckas att göra mål fastän de inte ens har någon riktig målchans.

IFK hemma, 1–0.
– Där gör vi också en jättebra match och det är tre välförtjänta poäng in på kontot. Det var en seger med mersmak.

Och så plumpen i protokollet, Hammarby borta och 0–2.
– Det är en besvikelse förstås, men där vi har lägen att kvittera i andra halvlek. Sen tappar vi det i slutskedet, så vi förlorar på egna misstag mer än att Hammarby spelar ut oss så att säga.

Vilka egna misstag tänker du på då?
– Det är lite slarvigt försvarsspel vid deras 1–0 och sen likadant när vi inte sätter dit våra chanser som vi har. I avgörande lägen kan man säga att vi är slarviga i bägge boxarna.

Därefter Lugano hemma i Europa League. Vinst med 2–1 och du kommer in i den andra halvleken.
– Jag tycker att vi gör en jättebra första halvlek och en mindre bra andra, som blir lite stressig och lite kaosartad. Vi blir väldigt rädda om de tre poängen som vi har efter första 45, men vi reder ut det och tar viktiga poäng. De är extra viktiga eftersom vi hade ett onödigt poängtapp mot FCK i omgången innan.

Och så avslutningsvis AIK hemma i måndags, där vi komfortabelt vinner med 2–0.
– Ännu en väldigt bra insats av oss vill jag säga. Vi vinner välförtjänt igen, och det är lite samma känsla som mot FCK och Göteborg; att vi har gjort en jättebra match.

Är det någon av de här matcherna som du är extra nöjd med för egen del?
– Nej, det tycker jag inte. Det har känts bra i de flesta matcherna. Det är den mot Hammarby som fortfarande ligger i gnager, som är den stora besvikelsen. Men annars är jag nöjd med mina insatser.

Som sagt, fem matcher har spelats i oktober, men det är bara i två av dem som samma tre där bak hittas. Det är mot Hammarby och AIK där Eric Larsson, du och Behrang Safari har spelat. * Det känns lite ovanligt med sådan rotation där bak.
– Ja, men det är nog det som har funkat bäst för oss också, med tanke på att vi har olika spelare och spelstilar i backlinjen. Det passar ibland bättre med vissa spelartyper, ibland bättre med andra. Det är bara en styrka hos oss att vi har den möjligheten att kunna anpassa oss utifrån motstånd tycker jag. Och jag kan inte se att vi har tappat försvarsmässigt, utan vi har hållit det stabilt oavsett vem som spelat. Så som truppen är byggd känns det som att det passar oss bra att kunna rotera på det viset.

Den gamla sanningen som säger att man framför allt i de bakre regionerna ska ändra så lite som möjligt stämmer inte in på dagens Malmö?
– Visst, det är alltid skönt att känna sina medspelare under en match. Men jag tycker att vi gör det med hela laget. Vi umgås och tränar mer eller mindre dagligen, så vi känner varandras kvaliteter. Det spelar egentligen ingen större roll vem av oss som får kliva in och spela.

Fast du är grundbulten enligt väldigt, väldigt många. Och nu vet jag att du blygsam som du är kommer att börja ditt svar med ett ”nej”.
– Nej… (Skratt) Skämt åsido, det är klart att det är roligt folk tycker så. Jag har fått vara skadefri i stort sett hela säsongen och då känns det som att jag håller en bra nivå.

På tal om skador, bara att slippa svara på frågor i var och varannan intervju om dina skador och hur du mår, är rätt skönt inbillar jag mig?
– Ja, verkligen. Det är några matcher kvar, så vi får hoppas att jag håller ut.

Peppar peppar.
– Ja, precis.

Många menar också att du bör få chansen i landslaget. Håller du med?
– Nämen, det är klart att om jag hade varit några år yngre så hade jag siktat på att få chansen. Men om jag ska vara ärlig så är det något som… Ja, den tiden har gått. Det tror jag. Det känns som att det är ett avslutat kapitel.

Ingen kontakt alls med landslagsledningen?
– Nej, ingenting.

Markus Rosenberg gör sin sista säsong. Är du Malmö FF:s lagkapten 2020?
– Det vet jag inte, jag tycker att vi har många kaptener och ledare i laget. Jag hoppas att Malmö kommer att hitta en väldigt bra kapten. Men det är klart att vi kommer att sakna ”Mackan” som spelare, som kapten och framför allt som person.

Om Malmö anser att du är den bäst lämpade kaptenen, du tackar inte nej då?
– Eh, men det tror jag inte… Nej, det skulle jag nog inte göra.

Vi måste prata guldstrid. Vad är dina spontana tankar och känslor, nu med bara en omgång kvar att spela?
– Att jag är positiv. Vi går för tre poäng i Örebro och det känns öppet i de andra bägge matcherna. Djurgården är det enda laget som kan tappa guldet nu, de har bägge händerna på det och har allt att förlora. Vi däremot har bara allt att vinna, vi kan inte förlora något känns det som. Jag hoppas att det kan bli till vår fördel och att de får, ja... Att de kanske börjar fundera på vad de har att förlora.

Det är bara ett par dagar bort. Går det att koppla bort lördagen och vad den kan innebära?
– Man försöker leva ett vanligt liv den här veckan, men det är klart att längst bak i huvudet så finns lördagen med. Man räknar ner dagarna och timmarna till vi ska åka upp till Örebro och matchen ska börja. Det är svårt att inte ha med detta i tankarna, trots att man som sagt försöker leva lite vanligt också.

Om du verkligen måste välja en känsla här: Glädjande att guldhoppet lever, eller surt att vi på grund av en väldig massa straffmissar och andra misstag inte sitter i förarsätet?
(Skratt) – Så som situationen är nu måste jag tänka att det fortfarande finns en chans, vilket ju är glädjande. Det är den övervägande känslan. Fast samtidigt, ser man tillbaka på säsongen och analyserar den lite mer så har vi haft en hel del onödiga poängtapp. Där vi själva ställt till det, där vi borde haft med oss fler poäng. Den besvikelsen finns där absolut.

Jag känner precis detsamma. Jag ser oerhört mycket fram emot lördag och kan visualisera tre perfekta resultat på tre olika arenor, men ändå finns där en känsla av att det känns så onödigt att vi ska behöva hoppas på andra lag för att vinna guldet. Det är ändå lite lättare, tycker jag, att vi inte kan skylla på domare, andra lag eller vad det nu än må vara, utan det är egna misstag som gör att vi befinner oss där vi gör.
– Jag håller med. Vi kan inte skylla ifrån oss på någon eller några, utan det är våra egna misstag som ställt till det. Jag känner inte att det finns några lag som har varit bättre än oss eller spelat ut oss, utan det är vi själva som klyddat av och till.

Nästa vecka är det Lugano borta och en resa till Schweiz, men vi lämnar det därhän så länge. En sak och en match i taget heter det ju, så fullt fokus på matchen i Örebro. Däremot så hoppas jag att vi, när vi syns i St. Gallen (där matchen mot Lugano spelas), får prata om vilken fantastisk känsla det är med ett tjugoförsta allsvenskt guld.
– Ja, det hoppas jag också.

Stort grattis igen, Rasmus, och ett stort lycka till framöver!
– Tack så mycket.

* FCK: Nielsen, Rasmus, Safari
Göteborg: Larsson, Rasmus, Knudsen
Hammarby: Larsson, Rasmus, Safari
Lugano: Lewicki, Nielsen, Knudsen
AIK: Larsson, Rasmus, Safari

***

Spelare (och antal poäng)
1. Rasmus Bengtsson (30)
2. Eric Larsson (23)
3. Markus Rosenberg (14)
4. Fouad Bachirou (9)
5. Johan Dahlin (8)
6. Jo Inge Berget (7)
7. Behrang Safari (4)
8. Oscar Lewicki (2)
9. Anders Christiansen (1)

***

Varje redaktionsmedlem lägger sina röster på tre spelare. Den bäste får fyra poäng, den näst bäste två och den tredje bäste får en.