IFK Göteborg – Malmö FF (avbruten): Vad finns det mer att säga?
En match vi kommer komma ihåg av fel anledningar.
Jag börjar den här ”matchrapporten” med att citera Simon Bank:
”Jag tror inte att de vann här, jag tror inte att någon enda människa kring den här sporten gjorde det”.
Som ni kanske redan förstått blir det ingen matchrapport att tala om.
Första halvlek var mycket kamp, Göteborg började bäst och MFF fick mer tryck i slutet av halvleken.
Plus till Pa och och Vargen.
Men fokus blir som tyvärr på vad som hände på läktaren, Sanas reaktion och efterspelet.
Här har vi en match där vårt lands historiskt största lag möts.
Jag vet inte vad jag ska skriva. Känslan är besvikelse, ilska och maktlöshet.
Vi älskar alla fotboll, vi älskar alla vad det innebär och känslorna som kommer fram i mötet med rivaler.
Detta kunde blivit en klassiker, en början på en guldsäsong för något av lagen. Istället slutar det med rapporter om rasism, våld och människor som springer in på planen.
För att återkoppla till Simon Bank.
Ingen vann idag, det finns bara förlorare.
Vi kommer gå vidare från detta men jag hoppas vi tar med oss något från det.
Finns ingen anledning till detta, allsvenskan har om inte annat fantastisk publik och det utan våld med övriga inslag som bangers.
Istället för glädje för en vinst eller frustration över en förlust lägger jag mig med en bitter eftersmak. Jag tror inte vi kommer lära oss något av detta, hoppas innerligt jag har fel.