Inför MFF - Falkenberg
Malmö FF:s halländska dagar inleds med morgondagens match mot Falkenberg.
Mellan Stockholm och Madrid ligger alltså Halland. Så kan man se det rent geografiskt, och ännu mer så om man tittar på Malmö FF:s spelprogram de kommande dagarna. Falkenberg imorgon, Halmstad borta på lördag.
Denna inledning kan tyckas indikera en avvikelse från den så viktiga princip och universalsanning som lyder En Match I Taget. Det är förstås inte avsikten. Nu koncentrerar vi oss fullt och fast på Falkenbergs FF och tänker bort allt annat.
Om motståndet
Hallänningarnas dräktdesign hade sannolikt inte vunnit Eric Perssons gillande, men man måste ändå beundra Falkenberg. De gjorde sin första allsvenska säsong någonsin ifjol, var allmänt tippade att åka rätt ur men klarade sig kvar utan kval. Tipsen i år var inte mycket positivare, men man har gjort det bättre än vad de flesta trodde. Efter Örebros vinst igår ligger man visserligen på kvalplats, men FFF har sex sköna poäng ner till direkt nedflyttning.
Tittar man på hur laget formerats på senare tid kan man konstatera att Hans Eklund inte laborerat särskilt mycket varken i försvaret eller på mittfältet. Allt som oftast har fyrbackslinjen bestått av Rasmus Sjöstedt, Per Karlsson, Daniel Johansson och Adam Eriksson, och mittfältet av Calle Wede, David Svensson, Alexander Jacobsen och Christoffer Carlsson. Målet vaktas av Otto Martler, med ett långt förflutet i Lunds BK.
Forwardsuppsättningen har växlat mer. Senast startade veteranen Stefan Rodevåg och unge Gustaf Nilsson. Hakeem Araba, som gjorde sån succé i våras och fick en egen lång artikel i Offside, har haft det trögare målmässigt på senare tid. Han har inte nätat sedan i slutet av maj (jag vet, det är farligt att skriva så - jag säger förlåt på förhand). I anfallslinjen finns även förre Djurgårdsspelaren Godsway Donyoh att tillgå.
Falkenbergs bortafacit är inte särskilt lysande: Åtta förluster på tolv matcher hittills i år. Dock ska det påpekas att de två senaste bortamatcherna slutat med 1-0-segrar, och den senaste var alltså den blytunga viktorian i El Custico på Örjans vall i fredags.
De allsvenska mötena med oss har alla varit målrika historier - på tre matcher är den sammanlagda målskillnaden 11-5 med våra siffror först. I fjolårets premiär fick vi vänta länge, men med en dryg kvart kvar släppte Martler in ett inte alltför märkvärdigt långskott från Magnus Eriksson. Sen kroknade FFF och Simon Thern målade två gånger om. Fjolårssommarens bortamöte vann vi med 5-2, men i våras blev det som bekant 3-3 på Falkenbergs IP efter att avslutsstatistiken summerats till 25-7 i vår favör.
Vårt eget lag
Rasmus Bengtsson gjorde sig illa i söndags och Guillermo Molins skadade foten i förra veckan, så de spelar inte. Även Agon är skadad. Kári Árnason och Oscar Lewicki är däremot tillbaks efter avstängningar. Enligt mff.se ser truppen ut så här:
Wiland, Fredrik Andersson.
Tinnerholm, Yotún, Vindheim (Konate), Carvalho, Árnason, Brorsson.
Rodic, Eikrem, Lewicki, Adu, Rakip, Sana, Cibicki, Berget.
Rosenberg, Djurdjic.
19 man alltså. Förklaring: enligt sydsvenskan.se har Andreas Vindheim problem med en ljumske. Måste han stå över stiger Pa Konate in i truppen.
Vad ska man tro om startelva då? Positivt besked från Eikrem i söndags, och kanske är detta en match som passar honom. Jag tänker då på att vi förväntas föra matchen, att vi sannolikt ställs mot ett lågt stående försvar, att det blir kompakt och trångt och att vi möter en motståndare som knappast kommer att trumma på i skyhögt tempo. Eikrems förmåga att hitta passningar kan bli en av nycklarna, och det är inte omöjligt att han här får tiden han behöver att hitta dem. Dagens träning antyder också mycket riktigt att Eikrem startar och att Rodic börjar på bänken. Vidare var Felipe bandagerad, så vi kan nog förvänta oss att se Franz Brorsson från start. Om vi i övrigt utgår från att det inte blir några större rotationer innebär det följande startelva:
Wiland - Tinnerholm, Árnason, Brorsson, Yotún - Eikrem, Lewicki, Adu, Berget - Rosenberg, Djurdjic.
All respekt för Falkenberg, men det känns ändå inte alltför hakutstickande att påstå att detta är en match vi ska vinna. Vi har helt enkelt spelare som genomgående är klassen bättre än motståndets. Å andra sidan krävs det inte heller särskilt mycket psykologiskt skarpsinne för att höja ett varningens finger: Som jag ser det är det mentala den största potentiella fallgropen. Visst mässas det om att allsvenskan är viktigast, att vi inte får förlora fokus - men i praktiken har prestationerna på plan antytt att det i den förhärskande Champions League-yran inte är helt lätt att hålla huvudena hundraprocentigt kvar i nuet.
Poäng imorgon och vi kliver, åtminstone tills på torsdag, upp på fjärdeplatsen. Det vore inte så dumt.
