En tabell ljuger aldrig
"Att en serie ändrar skepnad över tid är inget konstigt. Så mycket skiljer det inte mellan de allsvenska topplagen att vi ska räkna med att det är högst normalt att leda med 12-13 poäng."
Är vi i kris? Bör Malmö FF byta tränare?
De korta svaren är nej och nej.
Att ta en av nio poäng på de senaste tre matcherna är inget som något lag vill uppleva, allra minst Malmö FF. Det är inte bra nog och där finns saker att ifrågasätta och undra över. Jag tycker fortfarande att vi hemma mot IFK Göteborg borde ha vunnit sett till målchanser och speldominans, men mot AFC Eskilstuna och Örebro var vi inte värda några poäng.
Så får det inte se ut, eller rättare: så vill vi inte att det ska se ut. Men i enstaka matcher, i enstaka perioder, har så gott som alla lag svackor under en säsong. MFF är inne i en sådan nu. Orsakerna till detta kan diskuteras, och analyseras säkert av ledarteamet för fullt. Det kan vara laguttagningar, det kan vara spelmodellen, det kan vara en defensiv osäkerhet som sprider sig över hela planen, det kan vara rätt mycket.
Det kan också vara att spelarna släppt den ack så tråkiga men så väsentliga devisen ”en match i taget”. Vi supportrar har skrivit och pratat om deltagare på ett inte särskilt ödmjukt sätt. Den hybrisen kanske har smittat av sig på laget, oavsett hur mycket spelare och ledare förnekar detta.
Jag vet faktiskt inte, jag är inte rätt person att veta. Få personer, hur högljudda de än är, är det.
Men vad jag däremot vet är att talet om kris är överdrivet. Vi devalverar det ordet rätt rejält när vi använder det samtidigt med att vi har en serieledning på sju poäng. Vill man se det dystopiskt så förlorar vi några matcher i rad medan Djurgården och AIK vinner sina matcher. Har man ingen tilltro till vårt lag, efter att vi inte vunnit på tre omgångar, så förstår jag att det kan kännas som en kris.
En del media driver tesen att det inte är MFF som är bra i år, utan de andra lagen som är sämre. Detta som en förklaring till att vi leder serien så stort. Den som faktiskt vet om detta stämmer får gärna berätta i så fall. Man kan lika gärna driva tesen att Malmö FF är precis lika bra, eller bättre, som exempelvis 2016 bara det att ineffektiviteten i år inte är på samma höga nivå. Och att de andra lagen har blivit jämnbra.
Teorier flyger just nu omkring som getingar runt ett glas med saft. Och det är helt okey. Det är till och med så ett supporterskap ska vara och medias krönikor ska ju fyllas.
Jag kan bara tycka det är rätt oaptitligt när huvuden ska rulla och tränare sparkas, och invektiven står som spön i backen. Det är inte det minsta värdigt. Jag skulle skämmas om Malmö FF, min älskade förening, skulle få för sig att sparka en tränare när vi leder en serie med sju poäng efter att laget har presterat dåligt i de tre senaste matcherna.
Precis som med Allan Kuhn och Åge Hareide kommer Magnus Pehrssons säsong att utvärderas efter årets sista match. Är han rätt person att leda MFF? Är han rätt man att ta laget vidare i utvecklingen? De och andra frågor kommer att sökas svar på.
Jag hoppas att svaren på dem då är att, ja det är han. Jag vill inte se nya tränare inför varje säsong som ska sätta sin prägel. Jag också hoppas och tror att svackan vi befinner oss i nu är tillfällig och att vi från och med Hammarby på söndag kliver upp ur gropen. Med mer ödmjukhet gentemot våra motståndare, med mer ödmjukhet gentemot matcherna som väntar.
Att en serie ändrar skepnad över tid är inget konstigt. Så mycket skiljer det inte mellan de allsvenska topplagen att vi ska räkna med att det är högst normalt att leda med 12-13 poäng. Dessvärre verkar många anse det, har vant sig vid det, så när vi bara är lite överlägsna i en serietabell så är det ett bevis för undermålighet.
Det heter att en tabell aldrig ljuger. Det gör inte den nuvarande heller, där det har spelats 22 matcher. Det är bara att titta på den. Hur kan man som himmelsblå inte vara nöjd så som den ser ut nu? Ska vi börja agera kortsiktigt vid varje liten motgång så är vi inne på ett farligt spår.
