KFF - MFF 0-5: Magnus Pehrsson håller på Malmö
Malmö tog chansen och hakade på guldtåget när Kalmar enkelt, minst sagt, besegrades på Guldfågeln Arena.
Med uppehåll framför oss valde Uwe Rösler att ställa upp med ett starkt lag utan att vila spelare han inte behövde. AC och Rasmus Bengtsson var båda avstängda och fick såldes inte spela. I övrigt var Antonsson tillbaka i startelvan och Traustason var tillbaka på mittfältet.
Det tog ungefär 10 minuter tills vi förstod att Uwe valt fram en vinnande elva.
Redan i den tredje minuten bröt Sören Rieks in från sin vänsterkant och sen placerat in ett skott vid den bortre stolpen. Ett klassiskt Sören-mål.
Drygt fem minuter senare hade MFF inkast på egen planhalva. Några sekunder senare kom Romario farande med dobbarna i luften mot Eric Larsson och så var det rött kort direkt. Andra gången han fått rött kort mot MFF för övrigt - Minns 2017. 1-0 och så en man mer. Det kändes avgjort där och då.
Malmö var också tydliga med att inte gå i fällan av att motståndarna är en mindre och di blåe öste på ordentligt. Det stora övertaget spelmässigt blev emellertid inte en målkavalkad även om det fanns gott om chanser. Lewicki sköt strax utanför. Antonsson var nära att komma igenom vid ett par tillfällen
2-0 kom istället efter en halvtimme när Bacirou vann boll högt och hittade fram till en helt fri Markus Rosenberg som enkelt kunde placera in matchens andra mål. Det var resultaet i halvtid och, det får sägas, var klart i underkant.
I andra halvlek fortsatte MFF att ösa på och dominerade matchbilden totalt. Visserligen var man en man mer, vilket såklart påverkade, men det var också tydligt att MFF var minst ett nummer för stort för Kalmar.
Dominansen ledde fram till en bollvinst strax utanför straffområdet efter knappa fem minuter och Rosenberg, som vann bollen, drog ett skott som tog på en Kalmarbacks arm och så var det chans från elva meter. Straff!
Igen..
Sex raka straffmissar.
Skulle det bli sju?
Markus Rosenberg, som missat två redan i år, stegade fram. I med stödjebenet. Som glider... Samtidigt som vår kapten träffar bollen och skickar den åt vänster faller han... Målvakten, Malmöpågen Hägg Johansson, går rätt men kan inte rädda Rosenbergs skott. Mål! På straff. Herregud. Det trodde man ju inte.
Arnor Traustason sköt från 4-0 med ett fint skott från halvdistans och Jo Inge Berget satte sista bollen med ett lågt skott från sisådär 8 meter.
5-0. Kalmars största förlust hemma på tolv år, och om vi ska vara ärliga var det bra mycket närmare 8-0 till Malmö än en reducering för Kalmar. Hemmalagets bästa chans kom på övertid då det hettade till framför Dahlin för första gången men vi kunde åka hem med nollan intakt.
Vad var bra i dag?
Det mesta.
- Mål och mycket mål.
- Rosenberg gjorde två mål.
- Straffmål. Kanske flyt, men den satt och nu kan vi kanske glömma det.
- Rörelsen. Det är lätt att bli stillastående när man är en man mer, men det skötte MFF utmärkt. Ständig rörelse från samtliga skapade chanser hela matchen.
- Backlinjen sattes inte på så stora prov, men de gjorde vad de skulle. Utmärkt.
- Gall fick speltid och hann göra några bra grejer. Kan bli en joker i höst.
- Arnor visade på nytt att han inte ska spela i ett tvåmannanafall - Det är mittfältet som han gör sig bäst från.
- Tre viktiga poäng och fem mål bättre i målskillnaden. Trevligt.
- Berget fick göra mål igen. Viktigt.
Vad var mindre bra?
- Hmm.. Att vi inte gjorde fler mål?
- Kanske att Antonsson varken gjorde något mål eller, om vi ska vara helt ärliga, var speciellt nära.
Bra så.
Nu tar vi uppehåll och när vi återvänder, om två veckor, tar vi emot Norrköping. Ett av sju lag inom sju poäng i toppen. Det lär bli åka av i höst.