Malmö FF - IFK Göteborg 2-2
Trots kraftigt tryck och många chanser tappade MFF två poäng hemma mot ett krigande IFK Göteborg som även hade planens bästa spelare.
Inför matchen var jag ganska osäker på.hur MFF skulle se ut efter katastrofen i Eskilstuna förra lördagen och den rätt bleka cupmatchen i Trollhättan i onsdags.
Dessutom kände jag mig rätt frustrerad över att inte Carlos Strandberg fick starta, då jag tror att han är den forward som är bäst skickad att förbättra MFF:s effektivitet framåt.
Magnus Pehrsson valde dock att ställa upp med följande startelva:
Dahlin - Tinnerholm, Nielsen, Brorsson, Safari - Rakip, Lewicki, Christiansen, Berget - Rosenberg, Jeremejeff
Matchen fick en chockartad start för MFF:s del. Redan efter dryga två minuter skickar Göteborg ett långt uppspel som hamnar hos Mikael Boman på vänsterkanten som utnyttjar att MFF:s backlinje har gått bort sig fullständigt och slår ett snabbt inlägg med stor precision till Tobias Hysén som helt sopren kan språngnicka in 0-1. Framför allt Lasse Nielsen hamnade helt fel redan på uppspelet mot Boman där han sannolikt försöker ge Tinnerholm understöd, men hinner inte fram och lämnar ett gigantiskt hål bakom sig där ugglekloke Hysén trivdes som fisken i vattnet.
En fullständigt bedrövlig start för ett Malmö FF som efter 6-0 mot Kalmar har sett skakigt ut.
Det fortsatte skakigt. Efter en kvart boxade Johan Dahlin ut en hörna som lyrades tillbaka in framför mål och där fick Mikael Boman tillfälle att skjuta tre (!) gånger innan MFF lyckades rensa bort bollen. 0-2 där så hade nog matchen varit körd.
Tack och lov tog de himmelsblå spelarna till slut tag i sitt spel och började framför allt få fram bollar i djupled. Initierat av fina löpningar från Rosenberg, men främst en för dagen storartad Jeremejeff, kunde MFF komma bakom Blåvitts backlinje och äntligen hota gästerna.
I takt med att MFF tog över kom också chanserna och den allra bästa kom i 35:e matchminuten. Jeremejeff löpte fint på en djupledsboll till höger om straffområdet och slog sedan en perfekt passning snett inåt bakåt till en framrusande Jo Inge Berget som dessvärre missade sitt jätteläge. Eller skall vi säga att Blåvitts målvakt Pontus Dahlberg gjorde en makalöst fin räddning? Jag återkommer till min unge namne, han är värd ett eget stycke.
Trots ökande tryck fick MFF nöja sig med 0-1 i paus och dessutom med AC utbytt på grund av en lårskada. Kingsley Sarfo kom in på Rakips position och Rakip flyttade in centralt.
MFF kunde dessutom ha blivit straffade ytterligare i slutet på första då Emil Salomonsson i Göteborg hade ett ruggigt skott från 35 meter som träffade ribban, men som sagt, 0-1 stod sig efter första 45.
Inte helt orättvist sett till chanser även om MFF tog över spelet helt efter första kvarten och skapade flera bra möjligheter.
I andra halvlek fortsatte MFF:s dominans.
Vi fick se ett lag som faktiskt såg ut som en serieledare igen, även om det fortfarande såg lite trubbigt ut. Ett stort minus i dagens MFF är inläggskvaliteten. Så mycket skicklighet som finns i det här laget så är det ganska flagrant hur många inlägg och offensiva fasta som fastnar på första spelaren hos motståndarna. Det kostar mycket kraft när vi gång på gång löper in med folk i straffområdet men bollarna ytterst sällan kommer in med kvalitet i boxen.
Djupledsspelet däremot var bra hela matchen. Mackan, Jere och Berget rev stora hål i Göteborgs försvar och insticken var ofta av fin kvalitet.
Kvitteringen var ett resultat av detta:
Jeremejeff droppade ner till mittlinjen där han tog emot bollen, vände upp och slog en fantastisk rak boll genom hela Göteborgsförsvaret till en löpande Jo Inge Berget som inte gjorde något misstag utan rullade in bollen mellan benen på Dahlberg i Blåvitts mål. 1-1 efter 65 minuter!
Kort därefter blev Göteborgs Da Graca varnad för andra gången efter en galen sultackling och MFF som redan var på gång fick nu chansen att spela med en man mer resten av matchen.
Som om detta inte var nog fick MFF efter 75 minuter en mycket billig straff till skänks av linjemannen som ansåg att Anton Tinnerholm blivit nerdragen i straffområdet. Anton som slängde sig efter ett inlägg måste ha blivit överraskad över att få en straff med sig, men domare Andreas Ekberg gick (felaktigt) på sin kollegas linje och pekade på straffpunkten.
Jag vet inte om det var gudomlig rättvisa som utspelade sig därefter, men Markus Rosenberg valde att försöka med en Panenka-chipp från elva meter och Dahlberg i Göteborgsmålet stod kvar på benen, vilket resulterade i att Blåvittmålvakten fick göra sin enklaste räddning för kvällen.
Trist för Mackan, men som ni vet är han inte den som har det svaga psyket direkt, så sju minuter senare dök han upp på bortre stolpen efter att Franz Brorsson förlängt en hörna och så hade vår kapten revanscherat sig med en vacker nick i krysset.
2-1 till Di Blåe!
Här kändes matchen avgjord, men säg den glädje som varar...
I 85:e minuten iscensatte IFK Göteborg en fantastiskt bra frisparksvariant där bollen snabbt spelades ut till höger, följt av ett inlägg på första tillslaget och i mitten kom Sebastian Eriksson farande och kunde omarkerad nicka in 2-2.
Återigen såg MFF:s försvar stabbigt ut, men man måste också berömma Blåvitts perfekt utförda variant.
MFF försökte desperat forcera in 3-2, men man slarvade mycket i slutet och trots överlägset bollinnehav och 19-9 i skott fick man nöja sig med en poäng.
Trots allt ett fall framåt efter AFC-debaclet och en skaplig prestation även om försvarsspelet ser rörigt ut ibland och som sagt, inläggsspelet måste ha bättre kvalitet.
Jag hade gärna sett mer av Strandberg, men idag kan man inte klaga på hans konkurrenter i anfallet. Mackan var (förutom straffmissen) bra och Jeremejeff var i mina ögon bäste MFF:are.
Bäst på plan var dock Pontus Dahlberg i Göteborgsmålet.
En helt fenomenal insats som gör att MFF får nöja sig med att leda serien med "bara" tio poäng.
Hatten av för denna duktige 18-åring.
Nästa omgång väntar Örebro borta. Låt oss hoppas på ett formtoppat MFF till dess!
