-
Malmö FF - Östers IF: Oavgjort i tävlingspremiären
Ackompanjerade av en symfoni av handskbeklädda bandyapplåder gjorde Malmö FF tävlingspremiär för säsongen när man tog emot Öster i svenska cupen. Av praktiska skäl (och inte av nostalgiska, som man annars hade kunnat misstänka) förlades matchen på Malmö Stadion istället för på sin betydligt modernare brorsa hundra meter söderut. Olyckligtvis lyckades inte MFF inleda tävlingssäsongen med en seger, utan fick nöja sig med oavgjort mot ett tappert kämpande bortalag.
Istället för att på sedvanligvis vis göra tävlingspremiär genom en allsvensk match på Swedbank Stadion någonstans i månadsskiftet mars/april, beträdde Malmö FF idag en vinterklädd gräsmatta på Malmö Stadion för match i svenska cupen. För motståndet stod den allsvenska nykomlingen Öster. Klassikerlaget från Växjö, som inför säsong förstärk med sin trupp med massor av allsvensk rutin, verkade på förhand vara en utmärkt värdemätare för det MFF vars status efter en ojämn försäsong som bäst kunde beskrivas som oklar.
Tränare Norling hade valt att hålla händerna utanför tombolan och satsat på den startelva han i dagsläget fann vara den starkaste. Detta innebar att Ivo Pekalski fick starta matchen på bänken till förmån för firma Friberg/Halsti på innermittfältet och att den tidigare i veckan osäkra Magnus Eriksson fick sällskap av derbydödar-Dardan på topp. I övrigt bjöd startelvan inte på några oklarheter. Dahlin vaktade det mål som tidigare vaktats av legendarer som Jonnie Fedel och Janne Möller. Filip Helander bildade par med Pontus Jansson i mittlåset. Dessa var flankerade av Ricardinho och Matias Concha som hade i sin tur Simon Thern och Jiloan Hamad framför sig ett steg upp i banan.
Inledningen är avvaktande från båda lagen. Det syns tydligt att underlaget var årstidstypiskt och inte ultimat, vilket präglade matchbilden under de första minuterna. Bollen studsade, kortpassningarna satt inte där de skulle och spelarna slängde onda blickar på de tovor de ansåg vara bovarna.
Efterhand vande sig dock spelarna vid planen och spelet började likna det lagen ämnar spela. Öster hade mer boll än som på förhand var förväntat, vilket bjöd MFF på flertalet goda omställningsmöjligheter. Ofta gick dessa på ett eller annat sätt genom Magnus Eriksson som gärna sökte sig till en utgångsposition strax bakom Dardan Rexhepi. Hans kombinationsspel med främst Jille, Friberg och Thern under matchens inledande tjugo minuter ingav hopp inför en framtid med grönare gräs.
Matchens första stora möjlighet var också ett resultat av ett sådant kombinationsspel. Eriksson hittar Dardan med en boll i djupet, denne spelar omedelbart bollen vidare till en framrusande Jiloan Hamad som försöker på mål. Avslutet är bra, men tar på en bortaspelare och slutar i en resultatlös hörna.
I den 24:e minuten kommer utdelningen efter en period av lovande anfallsspel. Eriksson (vem annars?) hittar med en fin djupledsboll fram till Dardan, som vinner duellen mot sin försvarare och bombar högt, säkert och kliniskt in ledningsmålet bakom en chanslös Alexander Nadj i Öster-målet. Kul för Dardan som fick följa upp sin fina målform från försäsongen med att göra sitt första tävlingsmål sedan Champions League-kvalet mot Torshavn 2011.
Efter ledningsmålet lämnar Malmö lite onödigt över iniativet till Öster som fram tills dess inte nämnvärt hade hotat Johan Dahlin. Utan att skapa de där högkalibriga målchanserna, lyckas man vaska fram ett antal hörnor och långskott.
Det är också på en hörna som Öster lyckas kvittera. Den långsamma, men ack så nickdugliga, Juan Robledo kommer i den 32:a minuten högst på en vänsterhörna och skallar via Ricardinhos skenben in en orättvis kvittering.
I den första halvleken absolut sista minut får MFF ett ypperligt tillfälle att återta ledningen. Dardan kommer återigen igenom ett stillastående bortaförsvar. Fint framspelad av Markus Halsti (?) väljer Dardan att försöka lobba över den utrusande Öster-målvakten. Rätt tänkt, fel utfört. Lobben plockas enkelt ner av Nadj som tillsammans med sina utespelare kan gå till halvtidsvila med känslan av att ha utfört en väl genomförd försvarsinsats.
Andra halvlek inleds som den första avslutades. Det är Malmö som för styr spelet och kontrollerar matchbilden. Öster ligger rätt i sina positioner och kan allt som oftast avstyra MFF:s offensiva försök utan att överanstränga sig. Simon Thern, som under den första halvleken lyst med sin frånvaro tar för sig allt mer ute på sin vänsterkant. Det syns att han trivs med Magnus Eriksson och söker gärna honom när han närmar sig offensivt straffområde.
Efter en timmes spel säger Dardans vänsterfot ifrån och han tvingas byta. In kommer istället Emil Forsberg som rakt av ersätter Dardan som spets. Emil är omgående involverade i en farlighet när han serverar Thern ute på vänsterkanten. Thern hittar i sin tur Jille strax utanför straffområdet som återigen få se sitt skott styras utanför.
I samband med Forsbergs intåg i matchen blir Malmös offensiva övertag allt mer tydligt. Forsbergs påverkan på matchbilden ska inte överdrivas, men hans pigga ben är med och bidrar till att det plötsligt hägrar ett ledningsmål. Forsberg frispelas fint av Friberg, men avslutet placeras närmare Pildammsparken än nätmaskorna.
Med kvarten kvar har vår finska mittfältsmotor fått slut på bränsle och lämnar över till Ivo Pekalski. Halsti gjorde ett förtjänstfullt arbete som mittfältsstädare, men Ivo är alltid saknad när han inte spelar. Det är som om att han enbart genom sin närvaro får spelet att lugna ner sig och medspelarna att hitta rytmen. Det är möjligt att föra ett Lagerbäckskt resonemang och påstå att det dåliga underlaget passar den passningsskicklige Ivo särskilt dåligt. Samtidigt måste han få chansen att hitta formen och självförtroendet. Jag tror att alla är överens om att Ivo står sig starkast av alla i den stentuffa innermittfältskonkurrensen när han är på topp.
Det är Öster som från ingenstans skapar den i särklass vassaste möjligheten att avgöra. Det är återigen mittback Robledo som håller sig framme på en hörna. Denna gången använder han fötterna och han gör det väl. Turligt nog för de himmelsblå tar bollen i ribban, studsar på mållinjen och landar slutligen i Dahlins trygga famn. Huruvida bollen var över linjen låter jag någon annan avgöra, men mina grannar på läktaren hävdade bestämt att beslutet var korrekt. Och då ska inte jag motsäga mig.
Matchen avslutas med att Forsberg ur dålig vinkel placerar bollen över Nadjs ribba. Hamads efterföljande irriterade spark i stolpen får symbolisera den kollektiva frustraration som präglat det ljusblå spelet denna eftermiddag.
Att det här var en match i inledningen av säsongen gick inte att ta miste på. Spelet var krampaktigt, chanserna lös med sin frånvaro och avsluten var tama. Särskilt de avslutande tjugo minuterna gjorde mig besviken. Den satsning mot ett avgörande som hade kunnat förvänta sig uteblev nästan helt och istället var det motståndarna som var närmast att avgöra. Varför matchen utvecklade sig som den gjorde är svårt att säga. Norling pekade på presskonferensen efteråt på det faktum att det nästan alltid är det mindre passningskickliga och mer försvarsinriktade laget som vinner på ogynnsamma väder- och underlagsförhållanden. I det har han givetvis rätt, men ett för dagen bättre MFF hade vunnit det här oavsett. Samtidigt ska vi vara medvetna om att säsongen ännu är i sin vagga och att spelarna ännu inte toppat formen. Ser däremot spelet ut såhär när den allsvenska säsongen drar igång är det fog för att dra igång oron på alla cylindrar.
På pluskontot finner vi idag Magnus Eriksson första tjugofem minuter, Dardans mål och ett i periodvis lovande kombinationsspel från våra offensiva aktörer. Minuskontot blir tyvärr av det tjockare slaget. Utöver det på många sätt otillräckliga spelet lämnade vi matchen med ytterligare två offensiva spelare på skadelistan. Förutom Dardans fotskada, fick Simon Thern lämna banan med känningar i baksida lår. Simon själv hoppades på att det rörde sig om kramp, men ingen vågade ge klara besked förrän morgondagens undersökningar var utförda.
Nästa vecka väntar IK Frej (som idag skrällslog Sundsvall) på bortaplan. Nu gäller det snabbt fokusera om och vinna de återstående matcherna i gruppen för att hålla konkurrenterna bakom sig. Allt annat får anses vara ett stort misslyckande.
