Malmö FF - Paris Saint-Germain 0-5
Så var det dags för det som i riksmedia beskrivit som ett stort homecoming party för Zlatan, men som för oss himmelsblå var den sista realistiska chansen att kriga oss in i Europa League efter nyår. Tyvärr blev det ingen succé för MFF utan man fick se sig rättvist slagna av PSG där Kapten Ibrahimovic kunde navigera lite som han ville.
Om Zlatan älskar sin hemstad torde han varit euforisk en sån här kväll. För vad är mer malmöitiskt än en rå höstkväll i Stadions strålkastarljus.
Frågan var bara hur denna eufori skulle visa sig. Skulle den förlorade sonen och hans miljardbygge göra processen kort med Malmö FF eller skulle våra pågar med Kapten Rosenberg i spetsen kunna stå emot och störa parisarna?
Den himmelsblå väggen på norra stå gjorde i alla fall sitt bästa från första stund och när PSG som första lag äntrade planen möttes de precis som vilket annat lag som helst av en visselorkan, alldeles oavsett det faktum att en lång malmöitisk legend var mitt i gänget. Det skall dock sägas att när PSG-spelarna sedan presenterades fick Zlatan ett unisont jubel till skillnad från sina lagkamrater som buades ut.
Förutsättningarna inför matchen var mycket olika för de båda lagen.
PSG är mitt inne i ett intensivt ligaspel medan MFF har fått några veckor på sig att slicka såren efter en allsvensk säsong som måste betraktas som fiaskoartad.
MFF ställde det väntade laget på banan med ungdomarna Brorsson och Konate som uppstickare i den i övrigt nu välkända Europaelvan.
Ett litet vågspel av Åge Hareide, men en fingervisning om att man tror mycket på duon.
MFF började optimistiskt. Redan i första minuten skapade man en hörna som resulterade i en inte helt ofarlig nick på mål från Markus Rosenberg.
Dessvärre drogs rullgardinen ner bara två minuter senare då PSG då Rabiot alldeles för enkelt kunde nicka in 0-1 på ett högerinlägg i fransmännens första riktiga anfall. MFF gav dock inte upp utan lite senare skapade man ny oreda i PSG:s straffområde och bollen rensades bort i panik.
Faktum är att bortamålet inledde en liten period där MFF spelade ganska finurligt och tog en del initiativ.
Det hade dock mindre betydelse. 0-2 kom efter 14 minuter efter ännu en tillsynes enkel kombination där Ibrahimovic spelade ut till vänster och på inlägget som följde kunde Angel Di Maria enkelt placera in bollen via stolpen.
I 22:a matchminuten skapade MFF en jättechans att komma tillbaka in i matchen. Efter vackert kombinerande mellan Rosenberg och Berget fick norrmannen efter en sista perfekt dragning fritt läge framför mål, men avslutet höll inte samma klass som anfallet och bollen rullade retfullt utanför. Oerhört synd men också ännu en fingervisning om hur stor skillnad det är på effektiviteten mellan en europeisk storklubb och ett svenskt lag.
Någonstans här gick matchen ner lite på sparlåga. Eller skall vi kalla det kattens lek med råttan.
PSG höll rätt mycket boll och bortsett från ett avslut från Cavani i stolpens yttersida på framspelning av Ibrahimovic och en hygglig omställning från MFF där Markus Rosenbergs avslut styrdes till hörna.
PSG:s lugn stördes dock åter i den 38:e minuten då Pa Konate smart spelade fram Rosenberg i ett riktigt bra läge, men Mackans förstatouch blev dålig och avslutet gick om intet.
Om första halvlek kan man väl säga att skillnaden mellan lagen var stor, mycket stor, men trots det visade MFF att man i alla fall kunde skapa chanser på PSG. Men å andra sidan var just effektiviteten framför mål den stor skillnaden,
Zlatan då? Den malmöitiske parisaren höll sig lite i bakgrunden och spelade enkelt och klokt utan att glänsa alltför mycket.
Nå, i andra halvlek ändrade Zlatan på den saken. I 49:e minuten kom PSG:s lagkapten loss till vänster i straffområdet och bredsidade in 0-3 via Johan Wilands handskar. Malmösonen valde värdigt att inte fira målet inför sin forna hemmapublik.
I 60:e minuten, precis efter att Magnus Wolff Eikrem bytts in i stället för Vladimir Rodic blev Nikola Djurdjic neddragen i straffområdet och domaren pekade obevekligt på straffpunkten. Markus Rosenberg klev fram och prickade stånhårt stolpens insida. Ännu en gång en missad MFF-straff i Champions League tyvärr.
Angel Di Maria hamrade in ännu en spik i den himmelsblå kistan i den 68:e minuten då han gjorde 0-4 bakom Johan Wiland.
Förnedringen fortsatte sedermera med att inbytte Lucas Moura helt frankt, mitt framför ögonen på Zlatan ogenerat kopierade den store svenskens frispark mot Danmark och 0-5 var ett faktum. Ett vackert mål och det visade även på stort fokus av Lucas då han själv var den som blev fälld.
Slutligen lät den franske coachen, Laurent Blanc, generöst byta ut Zlatan då det återstod fem minuter varvid han hyllades med stående ovationer av hela Stadion.
Matchen som sådan är lättanalyserad. Det var klasskillnad ner i minsta detalj.
Malmö FF försökte ligga kompakt och nära i försvarsspelet, men redan efter en kvart hade PSG med ett par snabba kombinationer bestående av fart, få tillslag och precision dödat matchen
5-0 var rättvist trots en missad MFF-straff. Vi var inte nära någonstans.
En vacker dag när besvikelsen lagt sig kan man kanske trots allt se matchen som ännu ett kapitel i den makalösa saga som är Zlatans.
Och kanske sitter vi där på hemmet en dag och skrockar med de andra gubbarna och gummorna och säger
"Kommer ni ihåg när pågajävelen kom him och sopade banan med oss?"
