Måndag morgon: Examenstider men inte för oss
Två rykten är ihärdiga: Guillermo Molins och Anders Christiansen. Är de något för MFF?
Stolt morbror – där stod jag och såg systerdottern så fin så fin i en blå klänning och med uppsatt hår i sällskap av en ung man iklädd kostym, vit skjorta och fluga, arm i arm långsamt gående i kortegen fram till societetshuset i de allra västligaste delarna av min stad, till den annalkande balen; det är ju studenttider och hon är en av några tiotusen-tal unga kvinnor och män som nu lämnar skolans förhållandevis trygga värld för att ge sig ut i en vuxenvärld utan att veta så mycket vad hon vill bli, eller göra.
Förr i tiden, för länge sen, tog man vid den här tiden sin examen. Misslyckades du fick du ta bakvägen ut. Så hårt är det inte idag, långt därifrån. Ändå hänger det där uttrycket kvar lite grand, att det är dags att ta examen. Förr, som jag har fått det beskrivet för mig, kunde framtiden avgöras av en misslyckad examen.
Det är tur att det inte är gammaldags examen för Malmö FF:s i dagarna. Det hade inte varit roligt någonstans. I dessa sommartider kan vår förening nu i stället rusta upp sin trupp för att inte bara klara av de sista 18 omgångarna utan också se till att det här året inte blir ett totalt misslyckande.
Vi vet alla vad det handlar om, så jag behöver inte gnugga in saltet än mer i våra öppna sår. I stället, de senaste dagarna börjar det likna någon slags optimism, eller hur? Och det är ryktena (som känns trovärdiga) som ligger bakom detta. Ryktena om Guillermo Molins och Anders Christiansen alltså. Dessutom tar Jimmy Durmaz varje tillfälle i akt att flirta med oss, och en del av oss tänker ju som så att… kanske är han redan klar. Naivt, ja kanske. Men låt oss drömma.
Men ”Guille” och ”AC”, de två ihärdigaste ryktena. Jag ska säga att jag tror mer på dansken än svensken här beroende på hur MFF och de var och en för sig skiljdes åt. Men skulle de bägge komma tillbaka så skulle jag böja mig i tacksamhet och samtidigt jubla högt. Bägge skulle tillföra såväl kvalitet som attityd till en skadeskjuten trupp. Bägge skulle innebära en blodtransfusion till en skadad kropp.
Att den nuvarande truppen är tunn är ingen hemlighet. Många skadade och avstängda samtidigt har blottlagt svagheter som de andra allsvenska lagen varit snabba att såväl avslöja som utnyttja. Det har sett vingligt ut över hela planen, det har varit en katastrofal och kollektiv kraschlandning från Dahlin/Andersson längst bak till Rosenberg/Strandberg längst upp.
Allt behöver emellertid inte handlas in. Till den minst sagt osäkra försvarslinjen kan Oscar Lewicki flyttas. Han är en av ytterst få som kan få godkänt den här allsvenska säsongen. Om inte om hade funnits eller om gudarna inte hade varit orättvisa så hade vår försvarsgeneral Rasmus Bengtsson inte drabbats av alla sjukdomar och skador som tänkas kan, men nu finns om och gudarna är orättvisa varför Oscar är mannen som är redo och klar att ta Rasmus roll. Som den som styr, den som är stadgan.
Jag tror att vi får vänja oss vid tanken på att Rasmus inte klarar av hela säsonger, och utifrån det hantera den situationen. Det funkar inte att en av lagets två-tre viktigaste spelare så ofta är borta. Oscar kan vara precis den försvarsrese MFF behöver, trots den ringa längden som gör ordet rese till en paradox.
Till mitten blir därför Anders Christiansen, eller någon likvärdig, i så fall helt nödvändig. Eller så här, han är nödvändig även om Lewicki inte flyttas ner. Laget har ingen brist på defensiva innermittfältare, däremot är det sämre beskaffat med en som tänker offensivt i första hand. Och de starka ryktena om Anders återkomst är just så ihärdiga att jag hoppas och tror att det bara handlar om timmar innan det är klart. Malmö FF skulle bli ett väldigt mycket bättre lag med honom.
Att Guillermo Molins skulle vara en spetsvärvning om han är hel, frisk och i gott självförtroende behöver inte motiveras väl? Han kan användas i anfallet, han kan användas på kanten, han kan användas i en fri roll på mittfältet.
Långa allsvenska uppehåll är nästan alltid en pest. I år kom det dock minst sagt lägligt. Det ger tid att skaffa ny tränare, nya spelare och rätta till det som gått galet så här långt. Examen för vår del är inte förrän i november. Det finns möjligheter att fixa till mycket. Hur mycket återstår att se. För sämre kan det väl ändå inte bli? Det är ju pinsamt uselt redan som det har varit.
