Måndag Morgon - Great expectations
Att börja en säsong med ett guld i bagaget är både en välsignelse och en förbannelse. Statistiskt är det under 2000-talet mest en förbannelse, men man skall inte underskatta värdet av att ha mästarstatusen i ryggen med allt det positiva det för med sig. Hur det än är har vi supportrar stora förväntningar på 2014.
Med en långt ifrån spikad trupp, med turbulens i form av Norlings plötsliga avhopp, tränarjakt, spelarförluster med mera i bagaget är det ändå så att man börjar vända blicken och fokus framåt.
Träningsmatcherna närmar sig, träningen har satt igång och organisationen är med Olof Perssons inträde mer eller mindre satt.
Det känns, oavsett vilka nyförvärv som kommer, som om det här kan bli ett rätt bra år. Det finns en sund ödmjukhet i och med det faktum att så mycket förändringar har fått göras, men ändå en stor dos tillförsikt då de nya komponenterna känns positiva.
Den nya sportsliga organisationen är erfaren och klok, dessutom är de inblandade herrarna äkta vinnarskallar vilket är nog så viktigt.
Det känns spontant som att Åge Hareide aldrig hade gett sig in i den hetluft det innebär att vara tränare för Sveriges mest framgångsrika förening om han inte hade haft en stark hunger och tro på projektet.
Hans erfarenhet och kunskap om svensk fotboll gör att han inser att kraven är höga och tålamodet kort, inte minst när man är så starkt förknippad med HIF. Icke desto mindre valde Åge att satsa och det om något gör mig optimistisk. Vi har en modig och offensiv tränare 2014 som nog kan spetsa till den fina spelidé som Rikard Norling lade grunden till.
Daniel Andersson är i mina ögon något av det vettigaste svensk fotboll fått fram.
Han har en kombination av taktisk blick, urstark vilja, ledaregenskaper och en lyhördhet för nya idéer som jag bokstavligen tror blir guld värd för MFF förr eller senare.
Daniel har dessutom efter en rejäl proffsejour och en lång landslagskarriär många bra kontakter som har stor respekt för den kloke Bjärredspågen.
Att det dessutom bultar ett gigantiskt himmelsblått hjärta i den Anderssonska bröstkorgen borgar för att han kommer att göra allt för föreningen i sin nya roll som sportchef.
Olof Persson är ett bra val som assisterande tränare.
Det känns som ett halvt liv sedan jag och ett gäng andra supportrar stod och pratade med en besviken "Olle" efter den olycksaliga matchen mot Ljungskile hemma 1997, då vi kraftigt försämrade våra chanser att ta guld det året.
Jag minns väl hur den då mycket unge Herr Persson redan då gjorde ett väldigt genuint och bra intryck.
Det blir säkert mycket utvecklande för Olof Persson att jobba med den erfarne och intensive Hareide och för föreningen är det en bra investering att få in ännu en klok kille med stort MFF-hjärta i organisationen.
Spelartruppen är intressant. Mycket kan hända ännu och de namn det ryktas mest om är riktigt spännande.
Oavsett vad som händer kan man konstatera att det med vår rekordunga trupp finns väldigt hög potential för att höja kvaliteten ytterligare.
Det finns många spelare som kan ta ytterligare ett steg i utvecklingen i år. Kraven höjs i takt med prestationerna och klarar man bara det mentala trycket kan det bli fantastiskt kul att fortsätta följa MFF:s ungdomar.
Så sett till detta och att det lär hända mer intressanta saker under transferfönstret är det inte alls orimligt att ha höga förväntningar. Konstigt vore det väl annars när vi talar om Malmö FF?
