Måndag morgon: Hur hamnade vi här?
"Noll poäng och åtta mål i baken på de tre senaste matcherna. Parallellerna till våren 2018 börjar redan bli uttjatade."
Motala
Att vakna upp med tungt huvud en måndag morgon är inget nytt. Ändå känns det som längesedan sist veckans första timmar präglades av totalt mörker trots tidig soluppgång, fågelkvitter och försommarvärme.
Noll poäng och åtta mål i baken på de tre senaste matcherna. Parallellerna till våren 2018 börjar redan bli uttjatade. Då staplades också svaga resultat på varandra och botten nåddes i en cupfinal som trots allt kändes avgjord på förhand. Då fick till slut Magnus Pehrson sparken och Uwe Rösler fick med hårda nypor rädda säsongen.
Nu står vi där igen, som regerande mästare på väg att förlora allt. Hur hamnade vi här?
Alla skador är förstås lätta att skylla på. När drygt halva startelvan saknas är det svårt att vinna tuffa bortamatcher. Och när spelare väl tillfrisknat är det rimligt att de inte är i fas med matchtempo, timing och fysik.
Men kan någon hållas ansvarig för den här utvecklingen? Nye tränaren Milojevic och hans träningsupplägg? Det utökade fysteamet som har en hel del att analysera under kommande sommaruppehåll? Eller begicks misstagen för längesedan av en sportchef som satte samman en för gammal och skadebenägen trupp?
Jag vet inte. Och jag tvivlar på att det är det viktiga. Det relevanta är vem som kommer att kunna vända på det här. Jag tror inte att säsongen 2021 var det sista som fanns att krama ur denna namnkunniga upplaga av Malmö FF. Jag tror inte heller att Milos är så fel för klubben att han på några månader förvandlar allt guld till sand. Den sportsliga ledningen brukar få kritik vid minsta motgång, som tur är har den rätt mycket positiva meriter att kontra med.
Det är tufft nu. Men spännande. Välj själv en lämplig klyscha, om drakar i motvind eller dubbeltydiga kinesiska tecken om kriser och möjligheter. Vad som än funkar…
Framåt Malmö!
