Måndag Morgon: Let the games begin
Det är dags. I veckan startar Allsvenskan.
Lund. Folk pratar om sommartid. Folk pratar om vårdagsjämning. Folk pratar om vintergäck och krokus. Folk pratar om fågelkvitter. Folk pratar om solen. Folk vet ingenting. Årets ljusa tid startar nu! Den här veckan börjar ju Allsvenskan igen. På lördag startar Allsvenskan och Malmö är i hetluften direkt.
Inför den allsvenska premiären kan alla drömma. Alla drömmer om att just den här säsongen är när allt klaffar. Säsongen då man, om man är Malmö, gör som alla förväntar och vinner eller om man kan överraska lite, exempelvis om Häcken skulle vinna, eller storskrälla, exempelvis om Djurgården skulle vinna. Såväl lag som spelare kan få drömma. Vilket lag vinner? Vem står för årets genombrott? Vem vinner skytteligan? Osv osv.
En tid då drömmarna står i fokus.
Allsvenskan firar 100 år i år (Sen huruvida det faktiskt är en turnering som är 100 år eller inte tvistar ju di lärde om) och det är klart att vi är favoriter att vinna. Vi har förutsättningarna och laget att vinna. Och ja - Sett till våra matcher mot Norrköping och Halmstad så vette tusan om jag sett oss bättre såhär tidigt på säsongen. Det bästa MFF-laget jag upplevt är 2014-versionen då vi ledde från omgång 1 till slut och dessutom gick till Champions League. Men vi var inte lika bra då såhär tidigt. Jag vill nog i övrigt inte riktigt jämföra med 2014-laget då det framförallt var ett lag som skrek vinnarmentalitet och kanske inte brydde sig så mycket om hur det såg ut.
Spelet ser oerhört bra ut och det verkar finnas en väldig harmoni i laget. Och då har vi ändå spelare som Stefano Vecchia och Oliver Berg som av olika skäl inte kommit igång än. Plus ett litet sparkapital i en spelare som heter Anders Christiansen. Exempelvis. Så visst ser det bra ut. Men jag vill ändå lyfta ett varningsfinger.
Vi har flera gånger tidigare sett att vissa lag som sett otroligt starka ut under cupen sen har enorma problem i serien. Inte minst har ju vi själva upplevt detta. När vi gick till final och vann 2022 var det ju mycket som inte stämde även om spelet framförallt fallerade efter cupfinalen. 2018 var ju allt en fruktansvärd upplevelse under hela våren bortsett cupen - och sen finalen mot Djurgården var på många sätt pricken över i:et på en värdelös vårsäsong. Så en fantastisk cup är ingen garant för en framgångsrik säsong i serien.
Dessutom. Ja, vi gjorde ju två otroligt fina matcher mot Norrköping och Halmstad men det var inte så länge sen vi spelade 1-1 mot Varberg. Hemma. 1-1 mot ett lag som åkte ur Allsvenskan med buller och bång och ju knappast blivit speciellt mycket bättre sen dess. Det behöver alltså inte skilja så mycket från att fullständigt mosa en allsvensk konkurrent och att tappa poäng mot ett lag från en serie under.
Så. Ska vi vara oroliga? Nä. Det tycker jag inte. Men nyckelordet är "ödmjukhet". Vi ska inte be om ursäkt och tro att andra är bättre. Men vi måste vara ödmjuka inför uppgiften och göra jobbet. Varje match. Varje minut. Varje situation. Annars straffas vi. Större är inte marginalerna.
Då kan vi drömma. Om guld. I serien. I cupen.
Vi kan inte begära att vi ska köra över serien och vinna lika överlägset som i fjol, men nog har vi en bra chans att vinna. Vi är favoriter. Det är oss alla vill slå. Det är vi som ska vinna.
Guldet ska hem.
Let the games begin.