Måndag morgon: Men nu är den här...
Andra semesterveckan. Det mesta har mycket riktigt regnat bort, precis som den folkligaste skalden av de alla förkunnat.
Måndag morgon, Motala
Men i helgen vände det. Inte bara på grund av att Kiese-Thelin, Helander och Lewicki visade slutspelskvaliteter. Inte heller för att en biljett till Litauen blev bokad eller att semesterlöningen trillade in på kontot.
Solen har också skinit, från en klarblå himmel. Plötsligt har det känts som 2014 igen. Mästerligt, ljuvligt och… Rättvist.
Men var det verkligen så? Jag har kollat lite i arkiven och kan konstatera att för exakt ett år sedan mådde vi bara sådär. Guillermo Molins åkte på sin olyckliga knäskada och många menade att både guldet och kommande Europaspel var förstört.
En kunde visserligen trösta sig med att MFF lottats mot drömmotståndet Ventspils i sin första CL-match. Ett gäng mediokra letter som di blåe antagligen skulle komma att besegra med tvåsiffriga marginaler och unna sig att skicka hungriga juniorer till returen.
Inte ens 2014 gick allt som man tänkt sig. Hoppsan. Men vad spelar det för roll nu, när solen skiner? Eller som en övertänd Guidetti skulle ha sagt (Kommer han förresten att bli vår nye Tomas Ledin?): Det är så det är, det är bara så det är.
Så, njut av nuet ni som kan. Kyl ölen, tänd grillen… Och om inte det räcker, snart är det riktig match igen, knappt nio mil härifrån!
Framåt Malmö!
