Måndag morgon: Så bekvämt det blir nu
Efter en poängmässigt fulländad fotbollssöndag inleder vi veckan med att blicka ut mot Europa.
Motala
Måndag morgon, dagen efter matcherna som kunde lett till att Allsvenskan återigen blev spännande och att kampen om SM-guldet skulle få en dramatisk upplösning. Nej tack! Ingenting för oss, sade konkurrenterna. Flabben, sade Malmö FF.
Storseger på hemmaplan. Den forne Anders Christiansen var tillbaka som målskytt, ledare och en mardröm för motståndarna. Kiese gjorde mål, Botheim nätade igen och Berg plockade assistpoäng. De två plumparna mot AIK och GAIS förvandlades till två pärlor på bandet över fyra raka hållna nollor.
Så bekvämt det blir nu, att i några dagar kunna lägga fullt fokus på Europa och torsdagens match mot Glasgow Rangers. Detta skotska storlag som vi har så härliga moderna minnen från.
2011 var jag iväg på min första tävlingsbevakning för Himmelriket. I den näst sista rundan av kvalet till Champions League reste jag och fotograf Lind till de brittiska öarna under namnet Camp Haggis. Spända och förväntansfulla, men fortfarande märkta efter uttåget mot FC Thun sex år tidigare.
Vilka som var favoriter och vem som var underdogs var tydligt. Värdklubben hade i sitt matchprogram artigt lyft upp gemensamma bekantskaper som Robert Prytz och Jonas Thern. Men det fanns inga tvivel om att lilla Malmö bara var ett nätt farthinder som skulle köras över på vägen till rikedomar och en räddad ekonomi. För så var det också, storklubben var pank.
Hur det gick sedan vet ni. Malmö vann med 1-0 på och skickade i praktiken ner skottarna i seriesystemet efter oavgjort i returen. Efter bragden på Ibrox stod Jiloan Hamad och mässade om att svenska lag måste sluta backa hem mot internationellt motstånd. Målskytten Daniel Larsson blev fullt rimligt både förknippad och jämförd med sin namne Henrik. Och Ivo Pekalski berömde den fantastiska atmosfären.
Nästan på dagen tio år senare var MFF tillbaka, nu med mer internationell rutin och två Champions League-slutspel på CV:et. Rangers hade varit nere på botten och vänt och nu åter på högsta nivån.
Bonke Innocent, denna evigt oslipade, nästintill trubbiga, diamant drog på sig sitt andra gula kort redan innan paus. Ett måls underläge och dubbelmötet kändes avgjort. Håll min hårborste, sa Antonio Colak och vände matchen på egen hand med två snabba.
Ny chans att skriva himmelsblå historia på torsdag.
Framåt Malmö!
