Måndag Morgon - Tommy Hanssons dansedojjor
Under ett körsbärsträd efter en löprunda kan tankarna och samtalen vandra i många riktningar. Ibland kan det handla om allt från Krister Kristenssons vänlighet till ett par märkliga dansskor.
Under denna vackra vår och sommar har jag sprungit relativt flitigt. Inte med större ambition än att jag skall kunna hålla undan det rätt generösa intag av mat, vin och öl jag unnar mig för jämnan, men det är väl å andra sidan ett skäl så gott som något. Man förbränner ju inte bättre med åldern, så jag finner det väl värt ansträngningen och löpningen har faktiskt blivit något jag njuter av på riktigt.
Oftast springer jag tillsammans med min kompis, Bengt. Han har till skillnad från den här glade amatören haft en seriös fotbollskarriär i sin ungdom och spelade några säsonger i Halmstad BK innan han på grund av knäproblem varvade ner i moderklubben Lunds BK.
När vi sitter under körsbärsträdet i Bengts trädgård efter en löprunda nere vid idylliska Höje Å handlar samtalen om allt möjligt, men naturligtvis ofta om fotboll.
Häromdagen berättade Bengt om när han kom tillbaka till Krubban (Lunds BK:s smeknamn) från Halmstad. Krubban tränades just då av MFF-ikonen Krister Kristensson och till laget hade även Tommy Hansson värvats efter hans många fina år i MFF med europacupäventyret 1979 som höjdpunkt.
Det var med viss bävan spelarna i laget tog emot Krister som tränare, då han (troligen p g a sin kompromisslösa spelstil) föregicks av ett rykte om att vara stenhård och argsint.
Det visade sig dock att "Brottarn" var en mycket vänlig och gladlynt tränare. Enligt Bengt spelades det mest tvåmål under träningarna och det taktiska och tekniska åsidosattes väl mycket, men stämningen var på alltid topp.
Tommy Hansson var även han en glad lax, som mer än gärna hängde med till Baldakinen (legendariskt kasedansställe i Malmö) efter matcherna. Tommy var enligt uppgift en gång så danssugen att han hade en rätt udda lösning på ett skoproblem. LBK-spelarna skulle ut och svira efter en match och Hansson hade kommit till matchsamlingen i badtofflor och sådana kom man inte in på "Baldis" med, så han skruvade helt sonika av skruvdobbarna på sina fotbollsskor och dolde de vita adidasränderna med svart skokräm och vips så hade han ett par läckra lågskor!
Förutom Bengts skrönor om gamla MFF-spelare har vi givetvis snackat en del VM och min högst personliga önskan är att England, trots ett tufft inledningsresultat kommer tillbaka och gör en kanonturnering. Vår gamle gentemannacoach, Roy Hodgson har ett spännande lag med många härliga unga spelare och nog vore det väl lite av en dröm att en legendarisk MFF-tränare även fick höja VM-bucklan?
Nåja, idag skall jag inte bekymra mig så mycket om Roys öden och äventyr utan jag ser fram emot Tyskland-Portugal, en bättre löprunda och en bra middag i stället. Sämre kan väl en vecka börja?
