Marcus Antonsson: "Malmö är som ett paket med lite av allting i"
I tisdags blev Marcus Antonsson klar för Malmö FF. Han tror många är avundsjuka på honom.
Välkommen till Malmö FF!
– Stort tack för det.
Varför blev det MFF?
– För att Malmö är en fantastisk klubb, och Sveriges största. Jag ser väldigt stora möjligheter här och det passar mig bra där jag är i min karriär och vad jag vill åstadkomma.
Två år i England kommer du från nu. Berätta om din tid där.
– Ja, det har varit bra år i sin helhet där jag har utvecklats både som människa och spelare. Jag lärde mig grejer där som jag tror att jag kan ha stor nytta av...
Som spelare menar du?
– Ja, precis. Jag hade en bra början i Leeds innan jag åkte på en skada. Konkurrensen är sylvass så när jag var borta ersatte Chris Wood mig och han vann sen skytteligan. Det var inte lätt att peta honom då. Därefter var jag utlånad till Blackburn som var en fantastisk resa där jag fick vara med om en uppflyttning och få spela i ett lag som lite likt MFF dominerar och styr matcherna.
– Samma sak där, började väldigt bra där jag gjorde åtta mål och fyra assist sammanlagt i serie och cuper innan jag åkte på en skada strax innan jul. Så jag har haft bra perioder och lite tyngre där jag fått sitta utanför. Det gäller att ta med sig allting, man kan alltid utvecklas om man är på plan eller om man inte är det. Och det tycker jag verkligen att jag har gjort.
Att man utvecklas som människa med de erfarenheterna är självklart. Men hur har du som spelare blivit bättre tycker du?
– Jag har fått möta ett väldigt aggressivt försvarsspel i England där du får lite tid med bollen. Mittbackarna är ofta stora och starka som det gäller att hålla sig ifrån, varför det gäller att hitta ytor runtom i stället för att ha dem i ryggen. Det är en grej. Jag tycker också att jag har utvecklat mitt spel inne i boxen, typ i inläggslägen och så vidare.
– Jag har alltid haft en förmåga att stå rätt inne i straffområdet, men sen kan man också med hjälp av träning och erfarenhet lära sig var bollen brukar hamna och var mittbackarna inte kommer åt den; det är en annan grej som jag känner att jag har gnuggat väldigt mycket.
– Det är väl de bitarna framför allt som jag känner att jag har tagit stora steg i. Andra förmågor har jag spetsat till ytterligare, som att löpa in bakom backlinjen och göra det med rätt tajming. Så ja, det har varit två bra år överlag.
En del av de egenskaperna du beskriver där låter som en beskrivning av Niklas Skoog. Kan du se vad jag menar?
– Han gjorde många mål och han var en bra box-spelare, som ofta stod rätt och kunde göra de där enkla målen. Så jag förstår vad du menar. Det är några förmågor som har tagit mig utanför Sveriges gränser, och jag vet att med speltid och självförtroende så kommer de där enkla målen. Där man står rätt och kanske bara snappar upp en retur och kommer perfekt till bollarna utan att tänka så mycket. Som jag sa till nån tidning tidigare i dag (läs: i går): Jag hoppas få göra några tidiga mål och gör jag det så kan det vara en nyckel till att producera mycket mer.
Innan vi fortsätter prata fotboll så måste vi reda ut en sak här som kanske inte engagerar så värst många, men som ändå bör klaras upp.
– Okej…
Du föddes och växte upp i Unnaryd. Unnaryd ligger i Hyltes kommun som tillhör Hallands län, men som finns i landskapet Småland. Man kan ju i och för sig fråga sig hur det gick till att få det så krångligt, men jag är mer nyfiken: Är du hallänning eller smålänning?
– Ha ha ha, ja du, säg det. Men jag säger att jag är smålänning för Unnaryd klassas ändå till Småland. Men jag gick i gymnasiet i Halmstad, och stan som man känner att man tillhör när man bor i Unnaryd är Halmstad.
Var det tack vare att du gick i gymnasiet i Halmstad som HBK hittade dig som 18-åring?
– Det var Mats Lundgren, som hade varit anfallare i HBK och yngst någonsin att göra debut i Allsvenskan, som tipsade dem. Han och jag spelade tillsammans i Unnaryds GOIF i division fyra, och HBK kom och tittade på mig efter Mats tips. Jag fick provspela och på den vägen var det.
Där var du några år innan du gick till Kalmar, där du fick ditt riktigt stora genombrott. Det är väl inte att direkt slira med sanningen väl?
– Nej, så är det.
Du gjorde 12 mål på 29 matcher 2015 och 10 mål på 12 matcher 2016, innan du lämnade för Leeds. Vad var det som hände i Kalmar egentligen?
– Det som hände var… I Halmstad var det tufft mentalt många gånger och jag fick borra ner skallen ordentligt. Jag tyckte att jag förtjänade mer speltid än vad jag fick. Lite blev jag nog klassad som han den där ungdomsspelaren som kom från U-laget och inte riktigt… I laget var Mikael Boman och Gudjon Baldvinson anfallare och jag tredjealternativet som främst fick hoppa in i matcherna. Det blev väldigt begränsat med speltid. I sådana lägen är det lätt att ge upp och allt känns tungt, men jag är inte sådan som person utan biter hellre ihop och kämpar på.
– Sen såldes Gudjon på sommaren och jag fick äntligen chansen sista halvåret i Halmstad. Och där talar målen och poängskörden lite för sig tycker jag. Jag vill minnas att jag gjorde sex mål och fyra assists på de återstående matcherna, och det var det Kalmar nappade på. Och väl där fick jag sen förtroende och speltid och det gav resultat. Då lekte livet och jag öste in mål och jag stortrivdes i både laget och staden. Så där har du svaret på din fråga, vad var det som hände i Kalmar?
Förtroende är A och O.
– Ja, verkligen.
Är du redo för 90 minuters spel på lördag mot Örebro?
– Om jag blir uttagen i startelvan så kommer jag att gå in med inställningen att jag är redo för det. Sen får det bära så långt det går. Jag är ganska lättränad och även om jag inte spelat match på ett tag, så har jag hållit igång i sommar. Jag känner mig relativt ”fit” i kroppen, och det har känts bra att komma igång på träningarna i Malmö.
Vad säger du om sättet MFF spelar fotboll på, med mycket springande och hög press?
– Det är en spelstil som passar mig. Jag springer mycket och jobbar hårt för laget, ligger på rulle och söker mig i djupled. Sen gillar jag att vi är spelförande i långa stunder, och jag känner mig oerhört taggad och inspirerad för vad som komma skall.
Och några dagar senare är det Rumänien och kval till Champions League som gäller.
– Det är inte fy skam.
Var det något som lockade extra mycket när du valde att skriva på för MFF?
– Ja, det är klart att det är en del i det. Att komma till Malmö känns som ett paket man öppnar med lite av allting i. Jag har fått ett fantastiskt bemötande, det bara lyser storklubb om allting här. Att få komma till en sådan här professionell klubb och dessutom spela i Europa – det är klart att jag är nöjd. Något annat som lockade är hemmamatcherna. Jag har ju varit här några gånger som motståndare och vet vilken fantastisk publik här är. Det ska bli väldigt kul att få ha dem i ryggen nu.
Det dröjer bara en dryg vecka innan du får uppleva hur det känns.
– Precis. Så det är mycket att se fram emot.
När du pratar på det viset så blir jag avundsjuk på dig, Marcus.
– Ha ha, jag förstår dig. Det är nog många som är det.
