Mästarna - Göteborg: Supercupen - Guille skillnaden igen
En John Alvbåge med för lite bearnaisesås i dieten orkade inte stå pall när mästarna vann Supercupen.
Supercupen. Möte mellan mästarna och cupvinnarna. Möte mellan maratontabellens etta och tvåa. Möte mellan Sveriges två överlägset mest meriterade lag. En klassiker i svensk fotboll helt enkelt. Det borde vara upplagt för en läcker fotbollsfest mellan två giganter, som inte bara är bäst historiskt utan också två av Sveriges bästa lag just nu. Det borde vara en gigantmatch. Men istället har förbundet gjort sitt yttersta för att ingen ska bry sig, och de fick som de ville. Inte ens 3 000 på läktaren...
Spelarna hade dock tagit sig dit och försökte bjuda publiken på en trevlig tillställning, och det gjorde de framförallt genom att tokvägra lyssna på tränarnas genomgång om hur försvarsspel ska genomföras. Det var direkt uselt genom hela matchen - Från båda håll. Nåväl. Det var ganska trevligt.
Mästarna ställde upp med följande startuppställning:
Mästare
Mästare - Mästare - Mästare - Mästare
Mästare (Kapten) - Mästare - Mästare - Mästare
Mästare - Mästare
Gästerna ställde upp med elva spelare som inte vann SM-guld.
Matchen böljade fram och tillbaka med ett visst övertag för mästarna spelmässigt. Mästarna skapade också de bästa chanserna - Inte minst hade Ricardinho ett dundrande distansskott som dock gick rakt på John Alvbåge.
En hörna skulle dock ge mästarna ledningen. Nuförtiden kör man tydligen alltid korta hörnor och ett samarbete mellan Jiloan Hamad och Magnus Eriksson gav den förstenämnde ett bra inläggsläge. Inlägget blev till en felträff som lurade alla utom Emil Forsberg som var kvicktänkt och avslutade lågt från 16 meter fram till 1-0. Ett ledningsmål ganska sent i halvleken och det borde ha varit ett ledningsmål som smakat gott till halvtidskaffet.
Men så kom Blåvitt i en omställning och helt plötsligt fick Philip Haglund bollen strax utanför straffområdet och med ett tungt skott satte han kvitteringen på övertid. Snyggt - Men jäkligt surt.
I andra halvlek började mästarna starkt och efter en briljant utspark av Johan Dahlin kom Forsberg fri och lyfte den läckert över en utrusande Alvbåge, som kapade Forsberg och blev varnad samtidigt som mästarna firade ledningsmålet.
I sann träningsmatchsanda svarade en mästarna för en uppvisning i anfallsspel, sköt i stolpen och följde upp det med en miserabel frisparksvariant som IFK kontrade på och kvitterade. Uselt försvarsspel.
Matchen ångade på i liknande inställning som tidigare och spelet böljade fram och tillbaka. Att inte målen trillade in var femte minut eller så var nästan märkligt. Men ett mål till skulle vi få se. Guillermo Molins, som inte sett särskilt het ut under matchen förutom i ett par läckre moment, vred och vände med IFK-försvaret innan han sköt ett tungt skott mitt på Alvbåge. Den frispråkige målvakten var för vek och kunde inte hålla Guilles skott. 3-2 i matchens slutskede, och den här gången blev det inte fler mål.
Mästarna vann med 3-2 och glädjen var euforisk.....
-----------------
Nej, jag tycker inte det här är en riktig titel. Men man ska alltid vinna mot Blåvitt. Bra så.
-----------------
I sann försäsongsanda med total vimsighet kommer Himmelriket förmodligen med två matchrapporter. Det bjuder vi på.
