KI Klaksvik - Malmö FF3 - 2
Matchrapport Klaksvik - MFF 3-2: Vi kom, sågs, vände, somnade och förlorade
Trots en drömstart för hemmalaget kontrollerade ett sömnigt MFF den andra halvan av dubbelmötet mot Klaksvik. Med Hugo Bolins kvittering i den 13e minuten var det i praktiken avgjort. Malmö fortsatte kontrollerat, tog ledningen på straff, somnade – och lyckades förlora denna andra akt.
I den senaste Allsvenska matchen roterade coach Rydström rejält i startelvan. Med facit i hand inte helt lyckat. Det bästa argumentet den gången var väl att i stället ha en pigg elva mot Klaksvik, och trots det goda utgångsläget inte riskera något i det viktiga kvalet till Champions league.
Därför åkte nog många ögonbryn upp och hakor ner när dagens startelva kom en timme före avspark. Bara tre startande spelare kvar sedan debaclet mot Sirius: Ponne, Busanello och Peña. Men samtidigt fyra nya jämfört med hemmamötet mot Klaksvik: Friedrich, Olsson (som mittback!), Rieks och AC. Knappast någon i denna kvartett torde platsa i den vassaste elva Rydström kan ställa på fötter. Det ser ut som att Rydström här velat rotera med riskminimering, genom att sätta in rutin: trion AC-Rieks-Olsson kan vara de tre spelare jag helst velat hålla i handen i hård motvind på Färöarna.
Noterbart också att Sebastian Nanasi satt på bänken idag. Den officiella förklaringen var sjukdom. Vilket föranleder Sveriges alla silly-journalister att jobba på heltid för att röna ut om det måhända finns en mer spännande förklaring.
Malmö sprang ut i en utstyrsel som påminde om den klassiska för det engelska landslaget: vita tröjor mot mörkt blå byxor:
Botheim
Rieks – AC – Bolin
Berg Johnsen – Peña
Busanello – Olsson – Jansson – Stryger Larsen
Friedrich
När det starkare laget har vunnit det första mötet med tre mål ska det mycket till innan man känner sig nervös. Det måste till något extraordinärt. Som att det lilla ö-laget skulle få en frispark efter 50 sekunder och att en gammal Halmstads-back från nära håll lyckas få till en märklig glidtacklingslobb över en maktlös Friedrich. MFF trivs med att ställa backlinjen högt vid denna typ av framläggsfrisparkar. Nackdelen är att det är svårt att försvara sig mot en perfekt tajmad löpning på en perfekt avvägd lyftning mellan backlinje och målvakt.
Efter sju minuter skarvas ett långt inkast mot Friedrich. Egentligen inte en riktig målchans, men nu sitter hjärtat högt i himmelsblå halsgropar och det känns läskigt. Men en objektiv betraktare skulle nog säga att Malmö hanterar det oväntade underläget med behärskat lugn.
Efter tolv minuter förstör Hugo Bolin allt. Åtminstone all spänning. Sergio Peña skickar en magnifik boll i djupled där han står parkerad i mittcirkeln. Hugo följer med bollen, fortsätter in i straffområdet och rullar fri men i något besvärlig vinkel in bollen.
1-1 i hálvleikur. Gott så. Även om spelarna tar i litet mer är känslan litet av träningsmatch. Det gäller inte så mycket, alla vet att dubbelmötet är avgjort. Malmö spelar runt bollen, men utan att vara alltför hungriga på att hota. Klaksvik jagar inte särskilt intensivt. Emellanåt tappar någon koncentrationen och det uppstår ett trekvartsläge till att hända något.
Den största dramatiken i halvleken uppstår då Anders Christiansen tar sig åt bröstkorgen till och kliver av för en minut eller två. Oklart varför, men det är svårt att inte blir litet extra orolig över honom där.
Helt följdriktigt avstår färöingarna från att göra några desperata byten i halvtid för att kunna vända denna match.
Andra halvlek börjar med att tiden går. Tick, tack. Det är bra. När tiden hållit på i elva minuter åker Sören Rieks på en armbåge i straffområdet och Malmö tilldöms en solklar straff. AC kliver fram, målvakten dyker i rätt hörn men utan att nå den välplacerade bollen.
En handfull minuter senare gör hemmalagets stora målspruta Arni Fredriksberg en Bosse – slår en hörna direkt i mål. Friedrich må ha varit skymd och störd av att någon nästan rörde bollen utan att göra så – men den bollen får aldrig gå i mål. Tyvärr får vår andremålvakt inte till 90 klockrena minuter idag heller.
I den 74e minuten byter Henrik Rydström ut Anders Christiansen och Hugo Bolin till förmån för Oliver Berg och Sebastian Jörgensen. Alltså luftning av spelare som behöver få speltid snarare än en satsning på att producera ett segermål.
Och några minuter senare lämnar Sören Rieks och Erik Botheim plats för Taha Ali och Isaac Kiese Thelin.
Tick, tack. Tiden går. Inte mycket händer. Martin Olsson ryter till när Klaksvik kan ta sig fram på en kant tom på såväl högerback Stryger som lagkamrater som kunnat täcka upp.
I minut 88 händer äntligen något litet häftigt. Unge Zakaria Loukili ersätter Sergio Peña.
I slutet får Klaksvik till några fasta situationer. Och med en minut kvar lyckas Arni Fredriksberg slå en kantfrispark från sidlinjden direkt i mål. Den här gången är det tydligt att målvakt Friedrich störs av Klaksvikspelare. En sådan boll måste också tas bort av en försvarare framför första stolpen. Likväl sjunker brasilianarens aktier i Malmö ytterligare.
På sätt och vis är detta en förlust om inte spelar någon roll. Malmö kontrollerar matchen och släpper in ett egendomligt mål där målskytten har en stor portion tur, och så två målvaktstavlor. Inte för att det säger så mycket i en match mot så pass svagt motstånd, men vi var det bättre laget.
Men det är inte bra att vi ger bort poäng i Uefas nationsranking. Det försämrar våra möjligheter till enklare vägar in i Europaspel i framtiden. Det måste finnas en större hunger att vinna en match som denna.
En relativt betydelselös match mot Färöarnas tredje bästa lag skulle kunna vara nyttig i det läge Malmö FF befinner sig. Laget är i en svacka. Pressen ökar när ledningen i Allsvenskan krymper. Här fanns en chans att sänka axlarna och hitta tillbaka till ett mer konstruktivt spel. Ha kul på plan. Det hade knappast någon bortaspelare idag.