MFF – HIF 2-0 : Enormt viktiga poäng i toppstriden
Malmö vann Skånederbyt med rättvisa 2-0 efter mål av Anders Christiansen och Mattias Svanberg.
Laget
Johan Wiland
Anton Tinnerholm, Rasmus Bengtsson (Konate 46’), Franz Brorsson, Behrang Safari
Yoshimar Yotún, Anders Christiansen (Svanberg 46’), Oscar Lewicki, Jo Inge Berget
Markus Rosenberg (39’ Rakip), Alexander Jeremejeff
Ersättare: Fredrik Andersson, Pa Konate, Erdal Rakip, Tobias Sana, Andreas Vindheim, Mattias Svanberg, Teddy Bergqvist.
Att september känns som augusti lade bara extra krydda på upptakten till dagens avspark. Solen lockade de flesta till uteserveringarna och dryga 19 900 var på plats när spelet blåstes igång 17:30.
Med HIF väldigt lång ner i tabellen och med Malmö på helt andra hållet så var stämningen eller känslan inte speciellt oroande. Det kändes på förhand som tre ganska lätta poäng för Malmö; hemmaplan och en motståndare med motvind. Debaclet borta mot DIF och övertidssegern mot Elfsborg till trots.
Första halvlek började helt okey. Ett spelmässigt övertag, bollrull och ett succesivt närmande av HIF:s straffområde. Försvaret stabilt, mittfältet med för små spelavstånd men bra rörelse på Rosenberg/Jeremejeff. Den nya anfallsduon har trots Kjartanssons succé ett mycket mer tilltalande samarbete vilket syntes inte minst vid kvällens första mål. Och som jag älskar denna typ av mål… Jeremejeff går djupt ner för att hämta en lång passning. Berget drar iväg på djupet och får bollen längst med kanten. Mackan avleder Helsingborgs mittbackar och skapar yta för AC och Berget kan bara slå in den snett inåt bakåt till AC som enkelt och fint placerar in bollen.
Det är såhär det ska se ut. Det är såhär det SER ut när spelavstånden, farten och rörelsen är helt perfekt. Ett underbart fotbollsmål… Ett skolboksmål av rang.
Hårt jobb och med HIF långt ifrån Malmös straffområde speglar den första halvleken. Tyvärr skadar sig Rosenberg under ett inlägg och tvingas gå av. Strax innan halvlek ser målskytten ut att vrida till knät och varken han eller Rasmus Bengtsson kommer ut igen efter paus.
Andra halvlek startar alltså med Mattias Svanberg, Pa Konate och Erdal Rakip på plan. Alla byten gjorda.
Spelet fortlöper hyfsat säkert med undantag av att HIF faktiskt skapar en-två chanser, men långt ifrån tillräckligt för att få luft under vingarna. Under en period känns 1-0-ledningen på marginalerna men känslan sitter nog bara i någon minut. En stark laginsats och mycket kämparglöd fortsätter att prägla matchen. På övertid kryddar Malmö med ännu ett vackert fotbollsmål. Yotún hittar slitstarke Svanberg på djupet och placeringen och avslutet är perfekt. 2-0 och total derbyglädje. Tre enormt viktiga poäng i den täta guldstriden…
Till slut…
Skadeläget oroar och bekymrar. AC som vuxit till att bli en av lagets viktigaste kuggar och Rosenberg som bär fram laget på alla sätt som är möjliga. Jag kan inte låta bli att tycka att truppen känns tunn när det dyker upp ett par skador.
Men visst är det väl just i situationer som dessa som unga talangfulla killar ska fortsätta att kliva fram? Det är då det skapas moderna sagor och pojkdrömmar som slår in. Det första målet och vrålet därefter. Känslan av att gå in och punktera ett Skånederby med sitt första allsvenska mål. Publikens jubel, lagkamraternas glädje.
Det är underbart att bevittna hur slit och jobb helt plötsligt bara slår ut så att alla får se, veta och känna. Kanske att detta kan gå med oss in i nästa omgång – där tre lika viktiga poäng finns att hämta hem mot guldet. Som banderollen sa; Alla till Hisingen!
