Pa Konate några dagar senare: "Jag kände för att bara köra över någon av dem"
Två dagar efter matchen mot Juventus och tre dagar innan HIF står för motståndet, fick Himmelriket en pratstund med Malmös vänsterback Pa Konate.
I början av 2014 förlängde Malmö FF kontraktet med ytterbacken Pa Konate. Samtidigt lånades han ut till Östers IF i Superettan. I konkurrensen med Ricardinho hade det under 2013 blivit magert med speltid (sex matcher, varav två från start) och för hans utvecklings skull sågs det, av både honom själv och MFF, nödvändigt med kontinuerligt spel.
Men så såldes Miiko Albornoz till Tyskland och Mahmut Özen försvann till Turkiet efter att inte ha rosat marknaden. Pa hämtades tillbaka och den första juli var han åter himmelsblå. I förrgår spelade han i Champions League mot Juventus. Han medger att det har gått fort den senaste tiden. Tankar på Europaspel i våras var inte direkt det som uppehöll honom om nätterna. Fast tiden i Öster var positiv, säger han.
– Jag är glad att jag tog det steget och fick spela varje match. Det var något som jag verkligen behövde. Sen vet jag inte om jag fick ut det mesta av mig själv under matcherna. Det kunde ha gått ännu bättre tycker jag.
När Allsvenskan återstartade efter VM-uppehållet var Pa inte ens med i trupperna till de första matcherna. Jag undrar om han då inte kände det lite som att han lika gärna hade kunnat stanna kvar i Öster och fått spela. Han drar lite på svaret.
– Jo, lite kände jag nog det så. I Öster visste jag att jag skulle få spela, i Malmö visste jag att det var stenhård konkurrens. Samtidigt ville jag visa att jag håller på den här nivån, att jag är en spelare för startelvan.
I det täta spelprogrammet som började i juli, var tränare Åge Hareide tydlig med att rotera bland spelarna. Ingen av de så kallade ordinarie skulle orka hela sommaren utan vila. Så när MFF mötte Kalmar hemma i den fjärde allsvenska matchen i juli fick Pa chansen från start. Han gjorde absolut inte bort sig, det var de flesta eniga om, men bortalaget ledde med 1-0 efter de första 45 minuterna och spelet hackade.
Ut gick Agon Mehmeti i paus. Ut fick också Pa gå. Han erkänner att det var riktigt tufft att bli utbytt i det läget.
– Det är aldrig kul att lämna planen efter första 45. Jag kände mig besviken på mig själv och jag kände mig besviken på hur det blev efter att ha kommit hem till Malmö igen. Så, nej, det var inte kul alls faktiskt.
Pratade Åge eller Olof (Persson) med dig efteråt om det?
– Ja, vi hade ett snack om det. De sa att det inte berodde så mycket på min insats utan på de kände att Ricardinho och Emil Forsberg har ett bättre samspel eftersom de spelat tillsammans så länge. Och när vi låg under i matchen var det något som behövde göras.
Men några matcher senare, mot Norrköping hemma, skadade sig Ricardinho, och då började för din del det roliga. Det har varit några kul matcher som du har fått spela sen dess.
– Herregud, det har det verkligen varit. Både i Allsvenskan och i Europa, så nu njuter jag av varenda sekund.
Du har tagit chansen också.
– Ja, det får man väl säga.
Tidigare när du har spelat så har Ricardinho antingen suttit på bänken eller varit avstängd i en enstaka match. Nu är det du som är Malmös vänsterback, åtminstone till han kommer tillbaka. Är det lättare att spela när du slipper den pressen att veta att han troligtvis spelar nästa match?
– Det ger ju en helt annan trygghet när man vet att det är jag som kommer att få spela nästa match. Samtidigt vet jag ju att jag måste prestera, för det är inte så att jag känner att jag är supergiven. För även om han är skadad nu så kommer han tillbaka och då vill jag fortsätta spela. Då måste jag prestera nu för att visa att det inte är självklart att Ricardinho ska starta. För jag vill spela hela tiden.
Hur mycket har du förbättrats de senaste månaderna tycker du?
– Det har skett stora framsteg, men jag har väldigt mycket mer att ge.
Efter 1-2 i Salzburg väntade veckan därpå returen hemma på Stadion. Fyra dagar tidigare hade Pa kommit in i den fjortonde minuten då en av lagets ålderman och mest rutinerade i försvarslinjen, Ricardinho, gått ut skadad.
Många undrade hur MFF skulle kunna stå emot ett Salzburg som på hemmaplan spelmässigt hade kört över MFF. Många undrade hur Pa Konate skulle stå sig mot österrikarna. Svaret kom, 3-0 till MFF, avancemang till Champions League och på vänsterbacksplatsen hade Pa skött sig alldeles utmärkt.
– Inför matchen var jag rejält nervös, men samtidigt visste jag att jag här hade chansen att visa vad jag verkligen är kapabel till som fotbollsspelare. Så även om det var lite pirrigt, var det mest att jag såg fram emot matchen. Och sen blev det ju kul som fan.
Var det samma känslor inför Juventus i förrgår?
– Ja det var det. Det var precis samma känslor, fast med lite mer av extra allt kan man säga.
Och där började du med att mangla ner Pogba och dra på dig ett gult kort.
– Ja, det vara bara att visa vilken standard det är som gäller (skratt).
Ha ha, eller hur? Men samtidigt med det fick du som sagt också en varning. Var det något som du tänkte på resten av matchen, eller som hindrade dig i ditt spel?
– Nej, inte jättemycket. Men visst, där fanns några tillfällen när jag kände för att bara köra över någon av dem. Men det fick jag hålla tillbaka det, för jag ville inte sätta laget i ett ännu svårare läge som det hade inneburit med en man mindre.
Finns det något särskilt som du tar för egen del tar med dig från den matchen?
– Det är väl att trots att man möter så här stora stjärnor så gäller det att ta tillvara på chanserna. De är stora spelare med stora kvaliteter, men samtidigt tror jag att både jag och laget kan mycket mer än vad vi visade i tisdags, trots att jag tycker att vi gjorde en bra match.
Bytte du tröja med någon efteråt?
– Ja, det blev Giovincos tröja. Jag hade satsat på Pogbas, men den var redan upptagen.
Det var inte aktuellt med Stefan Lichsteiners tröja?
– Nej, det var det inte.
Ni kunde kanske bytt shorts med varandra? För han verkade ju vara ute efter både din kropp och dina byxor.
(Stort skratt) – Det verkade ju inte bättre.
Efter Europaresan väntar derby på söndag. Helsingborg kommer till Malmö efter att ha gett MFF en hjälpande hand genom 3-1 mot AIK i måndags. MFF å sin sida kommer till matchen med ett försprång på fem poäng före just Solnalaget. Jag säger till Pa, det är roligt att möta Juventus men det är livsviktigt att besegra HIF.
Han håller med.
– Allsvenskan är det absolut viktigaste, så är det. Ska vi komma ut i Europa och få kvala till Champions League och ens få möjligheten att få vara med om det fantastiska som vi nu upplever, då krävs det att vi vinner Allsvenskan. Och det här är förstås en match som vi både vill och ska vinna, så vi kommer att ge allt för att ta de tre poängen.
För hans egen del blir det första derbyt, så man förstår honom när han säger att det ska bli ”hur kul som helst att spela den matchen på söndag”. Jag undrar ändå om han orkar med det täta spelprogrammet, hur roligt det än är att spela toppmatcher. För spel i Superettan en gång i veckan är en sak, två matcher i veckan mot betydligt bättre spelare och lag i Allsvenskan och Europa en annan.
Pa fnyser väl inte direkt åt frågan, men han viftar undan den som vore den en mygga på villovägar i septemberluften.
– Det är inga som helst problem. Jag har inte spelat så mycket tidigare, så min kropp är fylld av energi och vilja. Och vem vill inte spela sådana här matcher?
