Lagbanner
Partizan Belgrad - Malmö FF 3-3
Målskytt och skadad.

Partizan Belgrad - Malmö FF 3-3

MFF ledde med 3-0, men tappade till 3-3. Sista målet inslaget på straff i minut 91. Himmelriket såg matchen.

Malmö FF åkte till Belgrad för ett möte med Partizan som förberedelse inför det stundande Europaspelet. Själv satte jag med i soffan och såg matchen på en fulstream. Med allt vad det innebär.
 
Och knappt har jag hunnit sätta mig, hälla upp en Beer Camp Imperial Red Ale från det amerikanska bryggeriet Sierra Nevada förrän det står 2-0 till de himmelsblå. 1-0 kommer (enligt rapporter snyggt eftersom jag just då mitt i bilden fick en reklamlogga för att kunna vinna en Iphone) från Markus Rosenberg. Det ser ut som att han dribblar av några Belgrad-försvarare innan han behärskat skjuter in bollen. Men det är mer en kvalificerad gissning än en sanning ni ska tro på.
 
Fast jag drar iväg ett mejl till fotograf Lind, som svarar: ”Pass från Molins fram till Rosenberg vid vänstra hörnet på straffområdet. Lurar bort backen med grymma finter och lägger behärskat in den.” Så det är väl en sanning då.
 
2-0 kommer bara minuterna senare. Rosenberg slår en briljant passning till kapten Molins som tar emot, dribblar av en back inne i straffområdet och sen lägger bollen vid sidan av en chanslös målvakt. Det har då gått sex minuter.
 
Det märks att det är defensiven som är satt i främsta rummet, trots rivstarten. Malmö backar hem, låter Partizan hålla i bollen och väntar på omställningar (eller som vi sa förr: kontringar). Jag tänker, MFF spelar som Gefle, när Gefle kommer till Stadion. Men det är en sanning med modifikation. Malmö försöker, och lyckas ofta väl, att spela sig ur situationerna och håller bollen inom laget.
 
Det ser väldigt bra ut. Det ser behärskat ut. Belgrads första chans kommer i minut 23 efter ett långskott som Robin Olsen lätt räddar. Minuten därpå, en ny omställning. Erik Johansson (mittbacken Erik Johansson alltså) kommer fram i ett friläge på högerkanten. I stället för att gå på mål själv, söker han Rosenberg i mitten av planen strax utanför hemmalagets straffområde, men en försvarare vill absolut inte att Mackan ska få den bollen så han nickar bollen in i eget mål i stället. Snällt.
 
3-0 alltså. På två och en halv chans har Malmö gjort tre mål, efter 24 minuter. Och på bänken ser tränare Marko Nikolic allt dystrare ut, funderandes över vad han i morgon ska ta vägen kanske.
 
Partizan försöker kombinera sig fram men det blir aldrig farligt. I stället snor Magnus Eriksson bollen och avancerar och lyckas sånär komma fri. I minuten därpå blir det 1-3. Ett inlägg från Ricardinhos kant (där det mesta farliga händer i första halvlek) och Pantic smyger upp bakom Concha i mycket misstänkt offsideläge och stöter in bollen.
 
Därefter lugnt fram till minut 44 då Molins fult kapas. Bårbilen kommer in, Åge Hareide springer in, vansinnig, Molins ligger och har ont och håller sig om sitt ena knä. Allvarligt? Vet inte. Hoppas inte det. Vår lagkapten bär dagens lag på sina axlar och en längre frånvaro hade varit fruktansvärda nyheter.
 
När Molins är av banan blåser domaren av första 45 (46 rättare sagt).
 
På det stora hela en mycket väl genomförd halvlek. Malmö kontrollerar spelet väl och utnyttjar serbernas misstag och nonchalans.
 
In i andra kommer Cibicki i stället för Molins. Nästan direkt gör Nazari självmål efter en hörna. Eller så här, han får bollen på benet efter ett skott utifrån, vilket ställer Olsen helt och hållet. Partizan har nu fått vittring och ligger på. Malmö får försvara sig allt mer.
 
MFF tar efter ett tag mer hand om bollen och försöker ställa om, som i första. Rosenberg får en boll från Magnus Eriksson, knuffas undan, hamnar på marken, protesterar mot den uteblivna signalen och får en varning.
 
I minut 69 är det ytterst nära 3-3, då en boll når in till en fristående serb inne i Malmös straffområde, men denne skjuter utanför.
 
Sen lägger sig lugnet. Tänker jag, när en boll är på väg igenom, Concha (som nu tagit Ricardinhos kant) ska rensa men fäller en framrusande serb, och det blir frispark. Malmö är inte alls med på varianten, och om det hade varit vår chans så hade jag sagt att den hade varit värd ett bättre öde än att gå rakt i Olsens trygga famn. Men nu var chansen förstås inte värd ett bättre öde. Det säger sig själv.
 
I andra halvlek kommer för övrigt även för Rakip Piotr Johansson (herregud så lik han är Jonatan Johansson på min fulstream), Amin Nazari (för Ricardinho), Johan Hammar (i stället för Halsti) och Peter Petrovic (för ME) in.
 
I 89 minuten är det tydligen nära självmål på nytt (kommentatorn skriker autogol, vilket efter Ricardinho och Malmös 3-0 jag förstår betyder just självmål), men då har en ny reklambanner åkt upp i tevebilden.
 
Hemmalaget får till slut sitt 3-3-mål, efter att Amin Nazari klumpigt fällt en motspelare och domaren helt korrekt dömt straff. Säkert inslagen naturligtvis. 3-0 har blivit 3-3. Någon minut senare blåser domaren av matchen.
 
Malmö gör en på det stora hela bra match. Det känns konstigt att skriva det efter tre baklängesmål, men trots dessa känns det som att laget hade rätt bra kontroll på händelserna. Man utnyttjar några chanser väl i första halvlek, tappar en del ork och kraft (Molins skada och bytena) i andra. Det är å andra sidan förstås inte bra, det är jag övertygad om att Åge håller med om, att tappa 3-0 till 3-3. Att få en så stor ledning borta mot ett så pass starkt motstånd (om än i sin försäsong) måste förvaltas bättre. Hade detta varit en kvalmatch hade besvikelsen legat tung. Nu tänker jag att det blir en viktig lärdom till vad som komma skall.
 
Det stora frågetecknet och orosmolnet är hur det är med Guillermo Molins. Jag är inte religiös men jag ska be till alla gudar jag kan komma på namnet för att det inte är allvarligt.
 
***
 
Startelvan:
Olsen
Concha – Helander – Erik Johansson – Ricardinho
Rakip – Thern – Halsti – Molins
Magnus Eriksson – Rosenberg

Magnus Johansson2014-06-27 22:51:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF