Peking - MFF 1-2 - Lennart på väg hem
Malmö FF kopplade greppet i guldstriden på allvar när man besegrade svenska mästarna på bortaplan.
Äntligen var matchen här. Matchen vi sett fram emot en halv evighet. Toppmötet med regerande svenska mästarna IFK Norrköping. På plast. I Östergötland. En toppmatch - Och inte direkt gynnsamma förutsättningar för oss med tanke på att, förutom redan nämnda plast, vi tvingades spelade utan två av allsvenskans absolut bästa spelare Markus Rosenberg och Anders Christiansen. Dessutom är fortfarande inte Magnus Wolff Eikrem fullt frisk och satt på bänken.
Allan Kuhn ställde upp med följande elva
Wiland
Tinner, Bengtsson, Kari, Safari
Yoshi, Adu, Lewicki, Rakip
Berget, Jeremejeff
Inledningsvis var det böljande spel med allt eftersom matchen led var det hemmalaget som tog över kommandet, åtminstone sett till bollinnehavet. Norrköping fick ha mycket boll och här är nog nyckelordet just "fick" då Malmö såg rätt nöjda ut med att ligga rätt i positionerna och värdera sina lägen om omställningarna. Det var dock knappast så att MFF bara kontrade, men det var inte heller så att man anföll med full kraft vid särskilt många tillfällen.
Efter en halvtimme kom dock ett bra läge. Berget vann en situation mot en Pekingförsvarare och kom helt fri med målvakten. Dribblingsförsöket var dock tämligen tafatt och misslyckades. Istället var Berget närmare i situationen efteråt då han nickade bollen och tvingade målvaktne att peta till hörna. En hörna som Yoshi tog hand om och slog en ballong som målvakten borde gått ut på, men när han inte gjorde det visade Kari unge, och talangfulle, Linus Wahlqvist hur man gör och höll enkelt undan och nickade, stående, in 1-0 från målområdesgränsen.
Norrköping var kort efter nära att kvittera när Bärkroth drog en frispark i ribbans överkant. Wiland visade att han har lärt sig av MFF-andan och bemödade sig inte att slänga sig.
Frisparken kom för övrigt efter att Lewicki kapat en spelare strax utanför straffområdet och fått varning. Samma typ av situation han inte tog en frispark i när Sverige spelade EM alltså. Det är det som är bra med landslagsspel. Pågarna lär sig hur de ska göra.
Resten av halvleken var ett ställningskrig där Norrköping fortsatt hade mycket boll men egentligen inte skapade någonting. Malmö gjorde en närmast perfekt match så långt.
I andra halvlek fick Konate hoppa in direkt då Erdal Rakip gått sönder. Tydligen. I sann MFF-anda spelade vi såldes med tre vänsterbackar igen. Ja, alltså de var ju inte alla i positionen vänsterback nu, men ni fattar.
En av våra vänsterbackar var direkt i början av halvleken nära att öka på, men Yoshis fina löpning följdes inte upp av ett lika fint skott och därför gick det, trots att det var hyggligt, strax utanför den bortre stolpen och pangstarten blev istället några minuter senare förvandlad till något betydligt dystrare. För oss åtminstone.
Efter en frisparkssituation kom ett inlägg från höger i andraläget. Inlägget var bra, men framförallt lite turligt då det hittade fram till Bärkroth som sökt sig till ett bra läge och drog in kvitteringen. 1-1 i den 48:e minuten, och det följdes upp av några minuter med riktigt bra spel från hemmalaget men målet gav Malmö mer råg i ryggen och förmodligen blev Norrköping också lite mer nöjda med situationen och pressade inte lika hårt när vi kom en kvart in i halvleken.
MFF fick en kanonchans efter 20 minuter av halvleken när en hörna hamnade hos Rasmus Bengtsson, men mittbackens skott behövde gå förbi en hel drös med spelare och det blev bara en del av drösen och bollen kunde studsa bort från farligheten. Det var den första riktigt bra chansen i en bra MFF-period som skulle leda till segermålet. Berget stod för en fin prestation och drog iväg ett fint skott efter knappa 70 minuter som målvakten precis kunde täcka. Returen tog han själv hand om och slog ett inlägg mot bortre stolpen där Yoshi snabbt fattade situationen och nickade bollen på Jeremejeffs axel som styrde in 2-1. Inövad variant såklart.
Målet fick Peking att börja jaga men de få gånger de faktiskt kom till lägen var Johan Wiland den mur vi vant oss vid under säsongen.
Mest såg det ut så här dock under återstoden av matchen.
Kontring med mer än en MFF-spelare. Spelaren med bollen driver bollen bra. De andra spelarna söker bra positioner. Spelaren med bollen har läge att passa. Skjuter.
Varenda. Jävla. Gång.
En gång blev det riktigt farligt när Berget drog bollen i stolpen, men framförallt ledde det till att IFK Norrköpings hopp och våra nerver levde vidare...
Nåväl. 2-1 blev det och därmed har vi sju poäng ner till nästa gäng. Ett gäng som nu förresten är AIK.
---------------
Två skador + Eikrems tveksamma situation inför matchen. Två skador (Rakip och Safari) under matchen. Det ska tydligen inte göras enkelt ändå...
---------------
Ja, Peking har tappat en massa spelare.
Men vi kommer till spel idag utan AC, Rosenberg, Eikrem förutom då spelare som lämnat som Molins, Kjartansson och Rodic. Det är inte direkt duvungar....
---------------
Jag räknar inte hem guldet än, men det är klart att jag hellre har sju poäng ner än upp.
---------------
Hjältar - Ni som tog er upp och sjöng fram pågarna till tre poäng.
---------------
Vindheim gör ett ypperligt fint inhopp. Måtte han hålla sig frisk nu!
---------------
På tal om bra. Lewicki gör på nytt en fantastiskt fin match.
---------------
Jag gillar egentligen allt med Norrköping. De har ett bra lag, fin historia och är en klubb som ska vara med där uppe. Men jag ogillar plastet och framförallt Andreas Johansson. Det gör det extra gytt att vinna en sån här match. Att Andreas, som tveklöst är en mycket bra spelare, får gnälla lite mer gör gott i ett himmelsblått hjärta.
---------------
Hallå där nere! Hör ni oss?