Sex och jävligt offside: Aprilskämt, påsköl och Hamréns halsdukar.
Veckans lista författas av en återvändare till Himmelrikets redaktion.
April April (NY)
Måndagen den 1:e april närmare bestämt. Klockan 15:00. Nu är det äntligen dags. Slut på träningsmatcher i arktisk kyla, träningar i arktisk kyla eller bara vanlig vardag i arktisk kyla. Nu börjar allvaret och det roliga. Förvisso förmodligen det också i arktisk kyla men nu känns det som om man fryser arslet av sig av en verkligt god anledning.
Premiärer är alltid förlösande, vårkänslor i samklang med kärleken för MFF. Hur blir vår start? Kommer Mange sätta 3 baljor? Kommer Concha skrika tyska kommandon från backlinjen? Blir det Tiki-dans? Är Selakovic lika blåst i HBK som i IFK G? Så många frågor kommer att besvaras. Som jag har längtat.
Öl (NY)
Premiärer brukar i mitt fall alltid föregås av dryckesintag i goda vänners lag. Närmare bestämt öl. Lika viktig som själva matchen är gemenskapen på sitt favoritölställe, marschen, cyklingen eller promenaden till stadion och skrålandet av sång. Ölandet (och givetvis finns alkoholfria alternativ för er Godtemplare därute) är för mig själva starten på Allsvenskan. Det är välkomstdrinken innan den stora festen. Det är första kontakten för året med den stora himmelsblå massan som kallas MFF:are. Väl mött!
Jogging(NY)
Eller heter det joggning? Skit samma, jag menar egentligen avsaknaden av jogging. Varje år brukar det alltid vara ett lag som ska jogga hem guldet. I är däremot verkar det ha tagit slut på joggingskor i landet. Jag vet inte om jag minns senast det var så fruktansvärt ovisst inför starten som det är i år. För vår egen del har jag väldigt svårt för att bestämma mig hur mina förväntningar ser ut. Och detsamma gäller för alla andra lag egentligen. Ja de förmodade topplagen då alltså. Och jag måste säga att det är fantastiskt spännande just av den anledningen. Jag tror själv mycket kommer att bero på starten vi får och om vi kan komma in i ett flyt. Jag har väldigt positiva vibbar av årets trupp och tror att avsaknaden av "joggande" för vår del är av godo.
Tränarhumor (3)
Allsvenska upptaktsträffen är alltid kul att följa. Inte minst just för den stora humor den alltid bjuder på. Norlings primör och svamputläggning är högsta klass. Den mannen skulle haft en egen talkshow när han lägger tränarkarriären på hyllan. De flesta andra tränarna är minst lika kul av andra anledningar, i många fall ofrivilligt. Några är så tråkiga att färgen börjar skalas av väggarna i rummet de befinner sig i och andra har sån hybris att fnisset bubblar i halsen. Stahre är "skönt kaxig" och DIF-Mange har hittat en ny världsklubb som DIF ska spela som just i år för att befästa sin elfteplats i allsvenskan. Och Nanne älskar jag. Det är något tokroligt över den karlen jag inte kan sätta fingret på. Oavsett om man gillar dem eller ej, måste jag säga att vår serie innehåller ett bra galleri av tränare som i många fall bjuder på sig själv.
MFF - Hela världen (NY)
Walter Mårtensson. I mitt tycke bättre än hymnen. Jag får gåsaskinn varje gång jag lyssnar på den. Den fångar precis alla känslor jag har för MFF, för Malmö och alla underbara människor som bor i stan. Värme, kärlek och gemenskap. "Det här är hela världen för mig". En refräng inte bara om MFF utan också om det Malmö vi lever i. Vår underbara lilla smältdegel av "hela världen". Tänk om vi en dag kunde vara lika toleranta och kärleksfulla mot varandra som vi är när det gäller vårt lag. Lyssna på den. Det är en order.
http://www.youtube.com/watch?v=c3cx5x5ICSA&list=PLAknS99dIJQYKo4pn91yb44BppN7u5Usw
Påsken (NY)
Nu är det snart påsk. Jag gillar påsken. Avsevärt mycket mer än jul. Påsk är som jul fast utan det onödiga. Stressen, handlandet, alla fjåniga traditioner. Och bara det jag älskar, maten, påskölet, gemenskapen och så förstås maten. Maten förtjänar två punkter. Lammstek! "Julbord" utan rälig gröt och skit. Äggmålning, ett underskattat nöje. Lagom ledighet som kan ägnas åt familj och vänner och, som en stor fet jävla lök på laxen, avslutas med allsvensk premiär. Jag ser verkligen fram emot påsk. Glöm nu inte fjädrar, Electric nurse påsköl och lamm i någon form. En snapsajävel under västen sitter verkligen inte fel den heller. Glad påsk på er alla!
Landslagsfotboll.
Det är så jävla mördande tråkigt och dåligt att man får krupp. Laguttagningarna dras i Åkebys tombola, motivationen är på semester i Honduras tillsammans med Hamréns känsla för taktik och Zlatan ser lika intresserad ut som en cypriot på ett budgetmöte. Jag kommer faktiskt ihåg när man kunde engagera sig i landslaget och när man kunde glädjas eller sörja beroende på resultatet. Idag är det ungefär lika kul som att kolla på Dumme-Glenn Hysén hoppa simhopp. Eller det är fan roligare att kolla på Glenn.
Erik Hamrén har mördat landslaget för mig. Och jag som klagade på Lagerbäck. Tänk om jag visst vad jag vet idag. Förlåt Lasse...det var inte meningen. Erik är värre. Men han har fräsigare halsdukar.