Sex och Jävligt offside: Blickar mot öster, söder och framåt

CL-kvalet är lottat, MFF har samlats på nytt och några av spelarna är i Tjeckien. Dags för veckans lista.

Till Litauen (NY)
Dags att åka i österled igen då; efter att MFF dragits fram visade det sig att innehållet i kulan, under UEFA:s lottdragning i den schweiziska staden Nyon i måndags, var en liten papperslapp som det stod FK Žalgiris från Vilnius på. Det gick bra, om än med viss möda, förra året mot lettiska Ventspils. Nu väntar en ännu närmare resa* till Litauen och för både laget och oss supportrar är det såväl ekonomiskt och sportsligt något av en drömlottning. I alla fall på förhand. Om exakt tre veckor spelas den första matchen (hemma). Nedräkningen kan börja. Det är något visst med Champions League även om det än så länge bara är kval.

#startaMaskinen (NY)
I förrgår drog MFF igång igen efter uppehållet. Man får förmoda att det har varit skönt, och nödvändigt, med en kortare semester. Nu väntar en intensiv sommar och höst och om det går som tänkt, att laget tar sig ut i europeiskt gruppspel, så lär det inte bli så mycket mer ledighet framöver. Inte förrän i december. Dagen innan, i söndags, lade Guillermo Molins ut en tweet under hashtaggen #startaMaskinen. Det är exakt vad det handlar om. Den maskin som vi 2014 såg leka hem Allsvenskan, har i år hackat en aning. Nu måste den vara väl inoljad; det finns inte tid för långsam acceleration.

U21-EM (6)
Det går inte att undvika att bli charmad av det svenska laget i det pågående U21-EM. Till viss del eftersom det finns ett uttalat underdog-perspektiv; med länder som Italien, England och Portugal i gruppen var det få som på förhand räknade med avancemang, när laget då besegrar det förstnämnda landet med 2-1 (och på sättet det skedde) så kittlar det genast till. Till ytterligare viss del handlar det om inställningen; här är det ingen shining á la Erik Hamrén utan en för alla, alla för en som gäller. Och inte att förringa för egen del; två nuvarande MFF-spelare samt en tidigare på planen. I kväll avgörs det om laget tar sig vidare från gruppen.

Vidskepelse (NY)
Och på tal om Guillermo Molins, så är det samma som med alla oss som vägrar ha på sig en röd T-shirt när MFF möter HIF oavsett om vi är på plats eller inte, eller använder turkalsongerna tills MFF förlorar, eller inte längre har med sig halsduken på bortamatcher eftersom MFF konsekvent vunnit sen jag glömde den hemma en gång för två år sen. Vidskepelse alltså. Som man gör som man vill med, men även om jag tror på slumpen och inte ödet, så har jag respekt för uttrycket “utmana inte ödet”. Så när nu “Guille” väljer att få avstå träningsmatchen i övermorgon den 26 juni mot Höllviken, så köper jag det rakt av. Har man pajat sina korsband två gånger, den 25 juni 2011 och den 27 juni 2014, så finns det ingen som helst anledning att just “utmana ödet”. Det kan vara bra att ibland vara en smula vidskeplig.

Magnus Eriksson (NY)
Magnus Eriksson ryktas vara på väg bort från Kina, dit han gick från MFF i vintras. Jag har ingen aning om hans kontrakt är rimligt att lösa, om MFF ser honom som en spelare för laget 2015 eller om han har andra planer för sitt fotbollsspelande. Jag vet bara att jag gärna hade sett honom tillbaka, för den han är både på och bredvid planen. Jag passar på att citera ett av gårdagens snillen (Marcus Lehtonen), som sa följande om honom:
”… väldigt få har uppmärksammat avsaknaden av Mange Eriksson och hans härliga förmåga att suga in och hålla i bollen, puta med bakdelen, falla halvlätt och få frisparkar, vända vrida och tråckla sig fram och så vidare. Allt detta ledde till att vi fick upp laget i banan och kunde fortsätta anfalla med mycket folk. Det låter som en beskrivning av Niklas Skoogs egenskaper för tiotalet år sen och Magne ska ta till sig av komplimangen. Du är saknad! Väldigt saknad!!”

Listan (NY)
Det ni nu läser är Sex och Jävligt offside nummer 391 (om jag räknat rätt) sedan starten den första onsdagen i januari 2008. Det gör den här artikelserien till den troligtvis näst längsta på hela Svenska Fans, i alla fall är den det på Himmelriket (bara Måndag morgon har funnits med längre). Kanske är det ett mått på vår egenkärlek, kanske är det inte så snyggt att slå oss själva för brösten, men det skiter vi i: 391 veckor är värt en listplacering för Listan.

* Jag har inte räknat på de exakta kilometrarna. Till Vilnius går det emellertid direktflyg från Kastrup. Förra året var det först flyg till Riga och därefter en tripp på över 18 mil ut till kusten, på inte alltför jättebra vägar, och staden Ventspils. MFF hade då, och har troligtvis även i år, ett chartrat plan, men flygplatsen i Ventspils kunde/kan inte ta emot flygplan av den storleken.

Jag har otaliga gånger haft med silly season här ovan. För det är ju onekligen spännande vem som kan tänkas komma, och det är roligt att se vilka namn som kastas upp i luften, om än att de i de flesta fall ramlar ner någon annanstans.

Baksidan av silly-säsongen är att det finns andra lag som vill ha våra spelare. Jag inser att det är något högst positivt då de då har gjort så pass bra ifrån sig i både MFF och ibland i landslaget att de väckt intresse från så kallade större klubbar (som ibland går att diskutera, men det kan vi ta en annan gång). Jag inser också att det i grunden är något bra med viss rotation; stiltje i spelartruppen kan innebära viss risk för mättnad, så några nya spelare in då och då är enbart av godo.

Men ändå, och då vill jag än en gång med emfas slå fast att jag litar på Daniel och Vito med flera, allra mest på Daniel förstås för… ja, han är Daniel Andersson helt enkelt. Men ändå, som sagt, inför stundande kval, inför en sommar och höst där vi ligger rätt långt efter IFK Göteborg i Allsvenskan, så är just nu silly-säsongen tämligen vedervärdig. Robin Olsen sägs vara klar för en grekisk klubb (och om inte det stämmer så är det nog ändå bara en tidsfråga innan han lämnar), samtidigt som den i min och många andras ögon tänkte ersättaren Andreas Isaksson kanske inte alls är så nära MFF som vi trott. Det är sånt som gör att jag har svårt att somna om kvällarna.

Det kommer säkert att lösa sig den här gången också. Det har det gjort förr och visst har jag inte glömt sommarvärvningar i fjor där Anton, IKT och Adu alla gjorde succé. Och Daniel är Daniel. Även om jag inte ser mig som det minsta neurotisk i vanliga fall, så kan jag ändå se att det finns inslag av det när det kommer till mitt intresse för och kärlek till Malmö FF. Det gör att jag just nu kunde mått bättre.