Sex och Jävligt offside: Jo Oscar, Europahoppet lever ju
Vi vann igen, Malmö vann igen... och Listan är här som vanligt eftersom det är onsdag.
Europahoppet lever (NY)
Malmö FF gjorde sin plikt och vann mot division 3-laget Götene IF i söndags. Därmed lever hoppet om ett Europaspel även 2016. Nu är det bara att vinna den kommande gruppen, kvartsfinalen, semifinalen och finalen i början av maj. Då har vi dels vunnit Svenska Cupen för första gången sedan 1989, och dels gett laget chansen att åka på roliga bortaresor samt få uppleva Hexenkessel-stämning hemma på Stadion.
Svenska Cupen (NY)
Allsvenskan är vår vardag, Champions League likaså nu två år i rad. Så är förstås även Svenska Cupen i och med årligt deltagande. Men där spelare och supportrar lever och andas för resor borta mot Helsingborg och Real Madrid, så kanske Götene inte är något som får himmelsblå att ligga vakna om nätterna över. Samtidigt, när väl matcherna spelas och spelats klart så ser man den innerliga kärleken till fotbollens väsen. Där knattar efteråt vill bli fotograferade med sina idoler i MFF, där motståndare vill byta tröjor med sina fotbollsspelande kollegor och där 50 år gamla publikrekord slås. Jag tror att Pa, Jo Inge och Anton med flera tycker det är rätt roligt. Även om strålkastarna inte lyser lika starkt och motståndarna inte heter Zlatan, Christiano eller Gareth.
Och Götene ska ha alla lovord som finns. De bjuder till skillnad från rätt många allsvenska klubbar på en gräsplan (fungerande i november), de har en ordförande som i ena andetaget öser lovord över Malmö FF och i nästa pratar om det viktiga uppfostringsarbete alla dessa småklubbar har, och efter matchen bjuder föreningen bortalaget MFF på middag innan det är dags för vinnarna att bege sig hemåt. Det är klart att man gillar Svenska Cupen. Det är klart att man blir lite kär i Götene IF.
Jo Inge Berget (NY)
Vem av Jo Inge Berget och Magnus Wolff Eikrem som var januaris mest prestigefyllda värvning råder det väl ingen tvekan om (Jo Inge who?). Medan jag hoppas att den sistnämnde exploderar 2016 och visar rätt många belackare att han är den kanonspelare som vi hoppades på, har den förstnämnde redan tagit plats i mångas MFF-hjärtan. Genom ett uppoffrande spel, millöpningar utan till synes större problem men framför allt ett jobb på planen som visar att han är en lagspelare får han åtminstone mig att jubla.
Att han som anfallare gjorde två mål mot Götene renderar ingen plats på veckans lista, det gör däremot passningen till Simon Kroons 5-0-mål. Där Jo Inge helt fri med målvakten själv hade kunnat gå på avslut för ett hattrick, såg han i stället till att ge bort det målet till en spelare som haft minimalt med speltid och fått massiva köldskador efter att ha tillbringat lång tid i Åge Hareides frys. Så gör en som sätter laget framför jaget, så gör en som heter Jo Inge Berget.
Oscar Lewicki (NY)
Bilderna på Oscar Lewicki när han ligger på gräsmattan i Lviv, med ögonen ofokuserade och man förstår att smällen i huvudet han fick av en Shakhtar-spelare tog väldigt hårt och väldigt fel; de bilderna fick jag inte ur mitt eget huvud den Champions League-kvällen förra veckan. Jag befarade det värsta. Lyckligtvis är han redan tillbaka, såväl utanför som innanför fotbollsplanen. Det gör mig lättad och inte minst glad.
Falkenbergs FF (NY)
1. Kör ut från din uppfart och sväng vänster ut på Föreningsgatan (7 sekunder, 30 meter).
2. Kör ut på E20 från Trädlyckevägen, Österleden och väg 153 (6 minuter, 4,8 kilometer).
3. Följ E20 mot väg 154 i Falkenberg. Ta avfart 51 från E20 (14 minuter, 25,4 kilometer).
4. Fortsätt på väg 154. Ta Kristineslättsallén mot Skogsvägen (9 minuter, 6,4 kilometer).
5. Du är framme på Falkenbergs Idrottsplats.
Eller:
Kör i 5 timmar och 59 och 528 kilometer till Studenternas IP i Uppsala och möts om något år av en plastmatta.
Tack Falkenbergs FF. Och grattis!
Zlatan Ibrahimovic (NY)
Som väntat vann han sin tionde guldboll i måndags. Det finns ingen som helst konkurrens, han är sedan länge på en helt egen nivå, och vi som får vara med om detta kan bara bocka, buga och tacka.
Ur ett MFF-perspektiv ser det också helt okey ut. Jag lånar 2 tweets från @mueller_dani som förklarar dominansen: "Guldbollen har delats ut 69 gånger sedan starten 1946 och vid över 33% av gångerna har det gått till en spelare med MFF-anknytning…” och ”… ...och Zlatan själv ligger nu på närmre 15%".
Det finns väl inte så mycket att beklaga rent fotbollsmässigt i veckan som gått med en seger för MFF och (ännu) en utebliven titel för IFK Göteborg. Men när jag i helgen sammanställde del 3 av statistikserien Himmelriket har publicerat den senaste tiden, upptäckte jag något som helt hade gått mig förbi. I årets allsvenska vann MFF 15 matcher, spelade 9 oavgjorda och förlorade 6. På de 30 spelade matcherna släppte MFF in matchens första mål i 9 av dem. Hur många av de 9 vi sen vann? Noll (0).
Det är både underkänt och beklämmande att laget som nästan alla menar egentligen har Allsvenskans bästa trupp inte lyckas vända ett underläge till seger vid ett enda tillfälle. För inte heller har MFF legat under med exempelvis 2-1 eller 3-2 och därefter vänt till vinst. Vad det beror på? Inte en aning. Men om man ser tillbaka på 2013 och 2014 avgjorde MFF bägge åren 4 matcher sista 10 minuterna. I år endast vid ett enda tillfälle (Gefle borta). Tillfälligheter? Sämre spelare? Bristande kondition? Jag vet inte.