Sex och Jävligt offside: Vi hade i alla fall tur med vädret...
Vi har en cupfinal att se fram emot. Carlos Strandberg gör mål. Underbart väder. Se, det finns lite positivt ändå att hitta på veckans lista.
Cupfinalen (NY)
Inför säsongen var en cupvinst ett av tre mål att klara av. Och kanske också det målet som vi, trots 29 års längtan, rankade lägst. I alla fall gjorde jag det om jag verkligen var tvungen att rangordna allsvenskt guld, cupseger och avancemang till ett europeiskt gruppspel. Nu känns morgondagens cupfinal som det enda hyfsat realistiska att hoppas på efter en kalkonstart på Allsvenskan och med en trupp som i dagsläget inte inte inger hopp om att besegra klart bättre europeiska lag än de blåvita från Göteborg. En vinst i morgon skulle redan nu kunna rädda delar av den här säsongen, samtidigt som den kan ingjuta mod och hopp i en skadeskjuten förening.
Carlos Strandberg (NY)
Malmö FF har i veckans två matcher gjort två mål. Bägge dessa: Carlos Strandberg. Då är det självklart att man hamnar på veckans lista, framför allt en sådan här vecka då man verkligen får leta efter glädjeämnen. I stora delar av matcherna är han osynlig och emellanåt är bollbehandlingen under all kritik, men det är förlåtet så länge han gör det han ska göra: Mål. Gör han det även i morgon (och helst ett avgörande sådant)?
Fouad Bachirou (2)
Inför säsongen berättade Magnus Pehrsson att Fouad Bachirou är lagets viktigaste spelare. När han nu är tillbaka efter skada så finns det inte mycket som motsäger det uttalandet från MFF:s tränare. Trots några veckors frånvaro och därmed liten träning, så har han gjort det alldeles utmärkt i veckans bägge matcher, så länge han har orkat. Framspelningen till Carlos 1-1 i måndags var lysande.
Optimisterna (NY)
Det finns förluster och så finns det förluster. Det är aldrig roligt när Malmö FF förlorar, men när det sker mot IFK Göteborg på hemmaplan så blir det helsvart i mitt huvud. Jag orkar inte prata. Jag känner en klump i halsen och jag minns när jag var yngre och vid sådana här tillfällen grät förlösande tills jag var alldeles uttorkad. Jag blir förbannad. Allt är värdelöst. Alla är värdelösa. Det mesta känns meningslöst. Det är en kort och intensiv depression, och för något dygn får jag en inblick i hur de verkligt deprimerade kan må.
Lyckligtvis finns det en del optimister där ute vilka jag använder som fyrbåkar i detta totala mörker. De som pratar om ”i med- och motgång”, ”alla till Stockholm”, ”nu vänder vi detta tillsammans” och likande floskler har jag inte mycket till övers för dagen och dagarna efter de här vidriga förlusterna. Men det finns några som rationellt förklarar varför det kan komma att vända och att det inte var fullt så uselt på planen som jag tyckte just där och då. Jag önskar jag vore som ni, och jag använder er som bränsle för att orka mig igenom förluster mot IFK Göteborg. Ni ska ha tack.
Upp och ner (NY)
Jag brukar framhålla det här berg- och dalbanemåendet som något positivt trots allt, när jag ska berätta för icke-supportrar vad ett supporterliv innebär. Att man får uppleva så diametralt olika känslor från en dag till annan är något som i grunden är fantastiskt tror jag, även fast jag just nu har svårt att köpa min egen tes.
Så uselt jag nu mår, nästan lika bra mådde jag efter segern i torsdags mot Djurgården. När Micke och jag körde de 20 milen hemåt genom den sena kvällen så hade vi mycket att prata om, tiden bara försvann och glädjen över att vara en del av en vinnande förening var stor. Den där känslan, den är fantastisk. Helt fantastisk. De som aldrig får uppleva den vet förstås inte vad de går miste om, men vi andra vet. Vi vet att vi är priviligierade. Tyvärr måste vi nog stå ut med de motsatta känslorna för att veta det. Det är priset vi betalar.
Vädret (NY)
Vi sa i bilen ner till Malmö i måndags, där vi for längs E6:an, att det är vansinnigt vackert ute. Grönskan blir allt intensivare, i Skåne blommar rapsfälten och himlen är av den vackraste blå kulören. Vi sa när vi gick från vårt hotell vid Gustav Adolf att vi borde haft shorts på oss. När vi kom bort till Malmö IP spelades det beachvolleyboll av människor med bara och vinterbleka kroppar, och när vi gick genom Pildammsparken bort mot Stadion låg där människor på filtar och solade, pratade, drack rosévin eller bara var. Sommarvädrets intåg gör något med oss, något som bara är positivt. Jag är kär i den här tiden, den vackraste och bästa tiden på hela året. Skönt att vi hade tur med något i måndags…
Ja, vad ska man välja den här veckan då? Hela förlusten mot IFK Göteborg? Tabellplaceringen i Allsvenskan? Att det allsvenska guldet nog får anses vara kört redan och att vi, Malmö FF, i år inte är något mer än deltagare? Att det sker så många individuella misstag i match efter match? Att upplägget i match efter match tycks vara att slå inlägg, och då helst så lösa så att ingen riskerar att vare sig få ont i huvudet eller göra mål? Att MFF tycks vara löjligt lättlästa? Att vi har en trupp innehållandes en del spelare som ännu inte visat varför Daniel Andersson värvade dem? Att vi har så förtvivlat svårt att komma till avslut samt göra mål, men läcker som ett såll bakåt?
Jag vet inte. Det är bara att plocka något ur högen känns det som.
