Sex och Jävligt offside: Krubban i Cupen och Tommy i tanken

Säsongen är slut. Länge leve den! Dags för veckans lista.

Cuppajävelen! (5)
Jodå, efter traumat mot Djurgården i vår kanske sämsta insats någonsin i en cupfinal är det dags att åter fokusera på Svenska Cupen. Denna upplagan gäller endast äran, då MFF elegant gasade sig förbi Hammarby i omgång 30 och tog den sista Europaplatsen i årets allsvenska. Icke desto mindre är det av yttersta vikt att vi faktiskt ritualmördar cupspöket och ser till att befästa vår position som Sveriges titeltätaste förening och utökar vår ledning i ligan för cupsegrar.
Vi börjar mot Lunds BK i morgon!

Cupnostalgi (NY)
1985 kom ett stjärnspäckat MFF till Klostergårdens IP i Lund för att möta LBK i cupen. För 12-årige Kroon som bara hade hade sett Janne Möller, Leffe Engqvist och de andra hjältarna från behörigt avstånd på Malmö Stadions läktare var det magiskt att få stå och välkomna spelarbussen när den rullande in i lilla Lund. Jag fick mina autografer, fick skaka Möllers stekjärn till händer och säga hej till den där nye spännande tränaren från England. Efter matchen som slutade 1-6 till Di Blåe sprang jag in på plan och kramade om min store idol Lasse Larsson. Lasse finns inte med oss längre, men minnet bleknar aldrig.

Tommy Hansson (NY)
Kopplingarna mellan Lunds BK (även känt som ”Krubban”) och MFF är många genom åren. Från Kajan till Dardan.
En som varvade ner i ”Krubban” efter en fin karriär i Malmö FF var Tommy Hansson. Hansson som fortfarande har gjort ett av svensk fotbolls viktigaste mål någonsin, nämligen när han mot Austria Wien våren 1979 vackert nickade Malmö FF till Europacupfinal, vilket som bekant motsvarar dagens Champions Leaguefinal.

MFF är fortfarande ensamma om den bedriften i svensk fotboll och Tommy Hansson visade i cupmatchen mot sin gamla klubb 1985 att krutet fortfarande var torrt då han smällde in lundensarnas tröstmål.

Tillförsikt! (NY)
Det blev en mycket turbulent säsong för MFF och jag grämer mig fortfarande väldigt mycket över hur våren såg ut. Så mycket onödiga poängtapp, en trupp som inte var färdigbyggd och en tränare som gick från hyllad guldmakare till kraftlös statistiker.
Sen kom värvningarna av en handfull nyckelspelare, en tysk demontränare och förhoppningsvis en insikt hos den sportsliga ledningen att man inte kan gå för guld med en så tunn trupp som MFF hade under våren.
Inför 2019 är läget ett annat. Truppen är ramstark och kontraktsituationen är närmast optimal. Man behöver inte vara en obotlig optimist för att se framtiden an med tillförsikt!

Hugo Andersson (NY)
Så kul att unge Hugo fick sitt A-lagskontrakt igår. Sett till att varje match i höst har varit en måstematch för Malmö FF har Hugo fått begränsat med speltid till förmån för sina mer rutinerade backkollegor, men med ett nyskrivet A-kontrakt på fickan kan vår store defensive talang sikta in sig på en ovanligt inspirerande mellan- och försäsong där han kan sätta rejäl press på Nielsen, Brorsson, Bengtsson och Safari. Po dom bara Hugo!

Europa League (NY)
Det känns faktiskt otroligt lyxigt att vi, när alla andra har spelat färdigt, har två supermatcher kvar på säsongen. Kraftmätningen med revanschchans mot Genk hemma på Stadion och så då elddopet i Istanbul mot hemmastarka mäktiga Besiktas. Vilka matcher att ha kvar som tidiga julklappar!
Ekonomiskt är EL en fantastisk injektion för föreningen och sportsligt är det otroligt nyttigt att få dessa extramatcher så här sent på säsongen. Att chansen fortfarande är hyggligt realistisk att få kriga vidare i Europa efter jul gör ju inte saken mindre kittlande!

Ja jag greppar väl efter halmstrån nu efter en positiv allsvensk avslutning och kommande cupdramer, men jisses vad jag har svårt att engagera mig i det svenska landslaget. Erik Niva (som jag annars högaktar) skrev en lissen-i -ögatkrönika efter matchen mot Ryssland igår, där han ondgjorde sig över det bristande intresset för Jannes gäng. Jag önskar att jag kunde säga något för att muntra upp Niva, men när det sexigaste inslaget i blågult är en gammal HIF:are med jag-vägrar inse-att jag-är-flintis-frisyr blir det svårt.

Det tog mig en halv minut att skaka av mig förlusten i VM-kvarten mot England. Jag kan fortfarande inte skaka av mig MFF:s katastrofmatch på Vångavallen i våras. Jag tror det är något våra sportjournalister måste lära sig, att de flesta svenska fotbollssupportrar brinner för sitt klubblag tjugofyrasju medan man tycker att det är lite småtrevligt när landslaget lyckas bra.

Därför blir alla landslagsuppehåll som tvingar oss att vänta extra länge på att få se våra älskade klubblag väldigt mycket offside!