Lagbanner
Sex och Jävligt offside: En som inte syns så mycket men som alltid ger allt för laget

Sex och Jävligt offside: En som inte syns så mycket men som alltid ger allt för laget

En vecka till tävlingssäsongen startar och på Listan ses bland annat några spelare som gjort sig förtjänta av uppmärksamheten.

Oscar Lewicki (NY)
Det är ingen grov överdrift att påstå att Malmö FF har en hel del spelare med stjärnglans runt sina namn. Spelare som kommer att hamna på framsidor när det är dags att sälja in Allsvenskan eller kommande matcher i Europa League och andra cuper. Spelare som Markus Rosenberg, Marcus Antonsson, Guillermo Molins, Anders Christiansen, Foaud Bachirou… Sen har Malmö FF också en spelare som heter Oscar Lewicki, som sällan får de stora rubrikerna trots meriter från landslag och Bayern München samt är en egen produkt. Oscar som av en del framför allt omnämns när han passar galet eller tar andra felbeslut på planen. Vi såg i matchen mot Krasnodar (vi såg det igen alltså) hur viktig han är när lagen vi möter är riktigt bra. Oscar är dessutom en av mina absoluta favoritspelare i dagens Malmö FF; jag tenderar att ha sådana som inte syns så mycket men som alltid, alltid, alltid ger allt för laget. 
 

Marcus Antonsson (NY)
Om vi håller oss kvar vid den första av två matcher mot ryska Krasnodar så visade åter Marcus Antonsson vilken fantastiskt bra värvning av Daniel Andersson & co han är. Han låg bakom det mesta som var farligt offensivt för MFF och det var bara den bristande matchvanan som nog gjorde att han inte blev målskytt vid några tillfällen. Med sin löpkapacitet och sin målfarlighet kommer han att bli jobbig för de allsvenska försvaren även i år. Kan han bli det även mot Chelsea?
 

Skadeläget (NY)
Vi var många som höll andan under längre tid än vad som kan vara nyttigt när flera spelare åkte på stryk i den första matchen mot Krasnodar. Anders Christiansen fick flera smällar, Guillermo Molins såg ut att ha åkt på något riktigt jäkligt i baksida lår, detsamma med Oscar Lewicki fast i hans fall var det i vänster ljumske som det drog till, Arnor Traustason fick en rejäl spark över benen som fick honom att halta länge och det såg inte bra ut alls, och inte ens med på bänken var Markus Rosenberg med sin onda rygg. Om vi börjar bakifrån så kunde både Arnor och Markus spela dagen därpå och om AC berättades det att det alls inte var någon fara. Gällande ”Guille” och Oscar så är det mer tveksamt men det är mer positiva rapporter därifrån än negativa. Det tackar vi för.
 

Mycket som var bra, trots allt (NY)
Två matcher två dagar i rad mot ryska topplaget Krasnodar. Det blev en förlust och ett kryss. I den första matchen, där stora delar av de förmodade startelvorna i respektive lag möttes, startade MFF väldigt bra och var de som skapade allra mest och bäst. I slutet av matchen gjorde ryssarna två mål, och de behöver inte be om ursäkt för segern. Men till stora delar så gjorde MFF en gedigen insats mot ett väldigt bra lag. Där finns mycket att ta med sig. Vilket det också finns från den andra matchen som slutade 1-1. MFF var där det bättre laget i framför allt den andra halvleken, enligt rapporter. Slutsats: det var två bra genomkörare för MFF mot ett lag som ligger längre fram i planeringen och som är ett topplag i en liga som är bra mycket högre rankad än Allsvenskan (6 respektive 22).


Johan Dahlin (NY)
För inte så länge sen kom Johan och MFF överens om en förlängning av kontraktet till och med 2023, det vill säga det här året och ytterligare fyra. Sen kan allt hända som skador och/eller målvakter underifrån som petar honom. Man vet aldrig. Men som det är just nu känns det väldigt bra att vi har Johan kvar länge i Malmö FF. Ingenting i matchen mot Krasnodar visade på motsatsen. Född i Trollhättan, men är en Malmöpåg (för att parafrasera Markus Halsti).
 

Snart tävlingssäsong (NY)
I morgon om en vecka börjar tävlingssäsongen (mot Chelsea i Europa Leagues sextondelsfinal, om nu någon mot förmodan har missat detta), och därefter följer ytterligare tre matcher på kort tid. Oavsett väderlek och vad det står för datum i almanackan så innebär tävlingssäsongsstarten att våren är på gång, och pulsen går upp hos oss supportrar när MFF spelar fotboll, och det är ju det här livet vi längtar efter varje år vid den här tidpunkten. Och tack vare att vi spelade i Europa Leagues gruppspel 2018 och tog oss vidare från gruppen, så har uppehållet den här gången varit rekordkort: två månader och en dag.


Om det finns någon baksida med avancemanget från EL-gruppen, så är det väl det att försäsongsplaneringen som MFF hade ställdes på ända. I stället för det sedvanliga lägret i amerikanska Bradenton och där datumen hade släppts rätt snart efter matchen mot Besiktas, fick man nu tänka om eftersom en resa över Atlanten fram och tillbaka inte hade varit optimal inför Chelsea. Så vart laget nu skulle på träningsläger återstod att se. Det dröjde och det dröjde men till slut berättades det att det fick bli Marbella. För Himmelriket funkar det sällan att komma iväg med så kort varsel tyvärr, eller i år gjorde det i alla fall inte. För egen del svider det rejält att inte vara på plats. Det finns nästan inget roligare än att vara med på träningsläger eller när MFF spelar matcher i Europa. Och jag vidhåller, där MFF är bör Himmelriket vara. En tröst i det hela är att vi naturligtvis finns i London om två veckor. Och för att vara extremt tydlig så att alla verkligen förstår: Listan beklagar sig alltså inte över att vi är kvar i Europa League utan för att Himmelriket inte kan vara på plats i Marbella. 

Magnus Johansson2019-02-06 12:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF