Lagbanner
Sex och Jävligt offside: Att smälta en förlust
Segerskytt i Stockholm.

Sex och Jävligt offside: Att smälta en förlust

Vi förlorade i söndags. Veckans lista väljer emellertid att tro att det bara är en tidsfråga innan vi vinner igen.

Titel (NY)
När förra veckans lista publicerades hade cupfinalen ännu inte spelats. Därför har Malmö FF:s senaste titel en självklar plats här på plats ett idag. Så här nånting gick det till: Onsdagen den 1 maj var en vacker dag, solen sken och vårvärmen hade äntligen infunnit sig efter en dystert kylslagen april. Spelet var låst och kampfyllt, målchanserna få men stämningen på läktarna överlag god. Med tjugo minuter kvar kom det till sist ett mål; ett mycket vackert sådant därtill. Avgjort? Nej. Djurgården såg ut som ett slaget lag men lyckades ändå vaska fram en kvittering lite ur ingenting. Förlängningen var mest ett ställningskrig. I den efterföljande straffläggningen regerade kejsar Dahlin. Den Goda Sidan vann och folket var glatt, lyckligt och allmänt tillfreds med sakernas tillstånd. Och Malmö FF hade bärgat sin sextonde cuptitel.

På plan (NY)
För ett par veckor sen var den här listan otålig. Var blir Tinnerholm och Christiansen av, frågade den sig. Och gud hörde bön, som den som är religiös möjligtvis säger. Även om det i det här fallet snarare var Malmö FF:s ledarstab som fattade beslut om att återigen plocka med duon i matchtrupper. Några inhopp har det blivit. Och även om ingen av dem kanske riktigt färgat matchbild på det vis vi vet att de är kapabla att göra ännu ... så är de tillbaks på plan. Och kanske på väg mot högform lagom till europaspelet? 

Erik Botheim (NY)
Kanske inga spektakulära insatser varken i cupfinalen eller mot Elfsborg, men det är ändå hög tid att Erik Botheim får plats på listan. Fyra mål hittills, Malmö FF:s 80:e allsvenska målskytt på nya Stadion (och den första nya i år), ett lovande samarbete med Isaac Kiese Thelin – tänk 2-0-målet mot AIK, till exempel – och arketypiskt glatt norskt humör i intervjuer. Det har börjat bra, och det kan nog fortsätta på det viset, det här.

Derek Cornelius (NY)
Här har vi ytterligare en spelare som det är alldeles oerhört lätt att gilla. Jag har inte den där Football Manager-minutiösa kollen på alla spelare här i världen, så jag hade aldrig hört talas om Derek Cornelius innan han värvades ifjol. Var riktigt bra då, men har ju faktiskt varit ännu magnifikare i år. Härlig här-bestämmer-jag-aura.


Lite lugn, lite besinning (NY)
Det knorrades förstås i supporterled i söndags. Den som läste runt lite på sociala medier och vårt forum här bredvid lärde sig snabbt att Henrik Rydström är sämst, slut och synad. Eller i varje fall dum som inte använde det spelsystem och de spelare som vi supportrar vet – och då pratar vi alltså om att vi med hundraprocentig säkerhet VET – hade vunnit matchen åt oss i söndags.

Ja, jag raljerar. För det var för det första ingen större överraskning att laget skulle ha vissa problem med energinivån efter förra onsdagens både fysiska och, kanske ännu mer, psykiska urladdning. Fredrik Lindstrand i SDS var inne på att lägstanivån var oväntat låg. Ja, det kan jag hålla med om. Och så här efteråt, nu när vi sitter här och surblänger på facit, kan förstås valet att ställa upp med trebackslinje ifrågasättas. Men att vi förlorade? Väntat.

Framöver då? Jag skulle nog vilja påstå att det ändå, nånstans, finns en strimma av hopp. Än är inte riktigt allt förlorat. En smula lugn kan vara på sin plats.

Spelledigt (NY)
Apropå det där med energinivåerna känns det rätt bra med många dagar tills nästa match. Mest för att spelarna ska få vila kroppar och hjärnor förstås. Men jag känner också att jag själv behöver återhämtning. För det blir lite jobbigt när det är matchtätt. Emotionellt stressande. Sinnena hinner inte riktigt med.



Kanske allt domedagsmässande som poppar upp efter en förlust borde finnas med här. Men det är redan avhandlat under punkt 5. Så istället: som sagt under punkten 4 är det förnämligt fint att Anton Tinnerholm och Anders Christiansen är tillbaks. Det enda som skaver en liten smula är effekten av comeback i samma match. Det innebar att Tinnerholms återkomst överskuggades och inte riktigt fick det strålkastarljus den hade förtjänat.

Henrik Zackrisson2024-05-08 12:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF