Sex och jävligt offside: En månad och en dag kvar
Det är onsdag, och dagens lista kombinerar i vanlig ordning framtidstro, förbittrad svartsyn och ogenomtänkt trams.
Årets viktigaste match? (NY)
Datumet är äntligen satt. Söndagen den 8 november smäller det; blott fem dagar efter holmgången i Lviv. Då åker vi upp till Götene för att försöka kvalificera oss för nästa års gruppspel i Svenska Cupen - och för att hålla drömmen om Europaspel 2016 levande. Motståndet slutade femma i division 3 Mellersta Göta (om jag förstår saken rätt är serien slutspelad). Om jag låter ironisk är det allt annat än avsiktligt. Med tanke på våra insatser mot så kallat sämre motstånd i år är jag uppriktigt orolig över att bristande inställning blir stigen mot en riktig praktmina här. För som alla vet är detta en match som absolut inte får tramsas bort.
U19 i Youth League (NY)
Resultatmässigt hängde U19 med något så när även i fjol, men fick i slutändan nöja sig med en poäng (kryss hemma mot Juventus) som slutfacit från Youth Leagues sex gruppmatcher. I år inledde laget med 0-0 i Paris, och följde upp med en 1-0-seger mot Real Madrid. Fyra poäng på två matcher alltså. Man kan lägga in brasklappar och man kan höja lugnande pekfingrar och man kan säga app app app till att dra allt för höga växlar på detta - men nån form av indikation på att en hel del görs bra i vår ungdomsverksamhet, det vill jag nog ändå läsa in i detta.
Sen kan man förstås fråga sig huruvida detta är enbart positivt. Vid Madridmatchen var tydligen talangscouterna på plats talrikare än näringslivsfyllona en augustitorsdagskväll på Lilla Torg. Framgångarna medför en ökad risk för att våra guldklimpar plockas tidigt.
Ytterbackar (NY)
Det är inte första gången, men jag skulle faktiskt än en gång vilja tala i vår vänsterbacks försvar. Han kritiseras - med all rätt - för sitt positionsspel, sitt risktagande, sina små marginaler och sin kortrenderande vårdslöshet. Samtidigt vill jag mena att hans potential allt oftare lyser genom. Nu dras såklart hans betyg från Madridmatchen ner av det röda kortet, men innan det var han kanske den Malmöspelare som såg bekvämast ut med bollen. Och i söndags mot AIK var det han som med en sublim nedtagning i steget och en perfekt servering till Rodic låg bakom kvitteringen. På det staplade han flera fina inspel. Jag har fortfarande inte helt förlikat mig med tanken på att vi inte förlängde med Ricardinho, men det kan bli riktigt bra med Yotún nästa år.
På andra kanten var Anton storstilad i andra halvlek mot Madrid. Ständigt aktiv mot AIK också. Och till sist kom han ändå med i den landslagstrupp som egentligen bara har den otacksamma uppgiften att antingen bara göra det självklara eller katastrofmagplaska nu i dagarna. Dit blev Tinnerholm uttagen som ersättare för en skadad ... Emil Forsberg ... ? Ja, vår förbundskapten är svårläst ibland. Hoppas även Liechtensteins och Moldaviens landslagsledningar tycker det.
J Södra (NY)
De är inte helt klara än, men de behöver bara en poäng till på de tre sista matcherna. Det kommer de såklart att ta. Jönköping Södra är ett allsvenskt lag 2016, och det kan de gott gratuleras till. Jag tycker de gjorde ett positivt intryck när de var här tidigt i våras. De fick stryk med 4-0, och de försökte spela boll. Dessutom är Stadsparksvallen inte bara besjungen i en klassisk Torsson-låt utan också en naturgräsarena (MEN här gör jag ett efter-publicering-tillägg, för precis som Johannes så riktigt påpekat i kommentarsfältet nedan är konstgräs på gång).
Nytt år (2)
Vet ni? När året känns eländigt och CL-avancemanget mest ter sig som ett atypiskt avbrott i en i övrigt totalmisslyckad säsong, då kan man tänka på att allt kommer att börja om igen. Nästa år är snart här. Än så länge är det oskrivet. Och visst, vi må rätteligen reta oss på att så få Champions League-biljetter kom trogna supportrar tillhanda, att motståndet är så överjordiskt förjävla bra att matchen blir avslagen och att det hela känns lite för mycket som ett företagsevent och lite för lite som en riktig fotbollsmatch. Men: vi blir furstligt belönade för att vi spelar där. Med de pengarna kan vi bygga framtid.
Silly Season (NYGAMMAL)
En besläktad punkt med den ovan, och ännu en punkt som både har positiva och negativa inslag. Blir vår attraktionskraft väldigt mycket sämre utan Europaspel? Ja, kanske. Men lagbygget inför 2016 torde i alla fall inte behöva göras om från grunden. Hyfsat många av byggstenarna borde finnas kvar, och som sagt ovan finns det förutsättningar att tillkommande pusselbitar håller hög klass.
Vänligen se dagens offside mindre som en klagosång, och mer som ett litet viftande av en hallå-där-flagga.
Om man skummar runt bland synpunkter och spekulationer är det emellanåt lätt att få uppfattningen att Shakhtar Donetsk är ett lag som är ungefär jämnstarkt med Malmö FF.
Låt oss då göra en liten snabbkoll. I Shakhtar återfinns flera brasilianare, bland annat Bernard som ingick i Brasiliens VM-trupp ifjol och Fred som deltog i årets Copa America. Kroatiske landslagsveteranen Darijo Srna spelar där. I det ukrainska landslag som mötte Slovakien i EM-kvalet förra månaden fanns fyra Shakhtar-spelare i startelvan, och ett par till på bänken. Laget ägs av Rinat Akhmetov (enligt Wikipedia rankad som världens 216:e rikaste man) och ligger just nu tvåa i ukrainska ligan, fem poäng före vårens Europa League-finalist Dnipro.
I våras tog Shakhtar sig till åttondelsfinal i Champions League, efter att bland annat ha slagit BATE Borisov (de som vann över Roma häromveckan ni vet) med 12-0 över två matcher. Visst, de har blivit av med exempelvis Douglas Costa och Luiz Adriano, de spelar inte längre hemma i Donetsk och jämfört med förra säsongen har de möjligen tappat i slagstyrka. Och de förlorade hemma mot Paris med 3-0 i förra veckan. Men det var i en match där de vann bollinnehavet och hade 18-9 i avslut.
Min poäng? Denna: Om man tänker sig att Shakhtar Donetsk är ett lag som befinner sig på ungefär samma nivå som vår, då tror jag man får tänka om. Kan vi knipa poäng av dem är det inte bara makalöst bra gjort. Det är i mina ögon också en praktfull sensation.
