Sex och Jävligt offside: Ett ståtligt namn i topp
Dagens lista toppas av mannen vars namn är som ett destillat av nyckelfigurer ur MFF-historien. Ungdomar, silly season och Erdal-övergången berörs också.
Eric Larsson (NY)
Kan tyckas opportunistiskt av listan att stämma in i den redan så ljudliga hyllningskören. Samtidigt, berömmet finns där av en anledning. Så här långt förtjänar Eric Larsson det. I och för sig går det kanske inte att dra några större växlar på några vinterträningar och en halvlek i en träningsmatch … men om han gjorde ett något försynt intryck i intervjun innan första träningen, där en röst på läktaren uppmanade honom att prata högre eftersom han är i Malmö nu, är det något helt annat på plan. Det sprakade, gnistrade, i lördags. Offensivlusta, löpvilja och aggressivitet. Och kortärmad tröja!
Ynglingar (NY)
Samuel Adrian fick många lovord för sin insats i fredags. Med all rätt, och det trots att han fick vikariera som vänsterback istället för att spela på sin ordinarie position. Ingen av de andra lärlingarna gjorde heller bort sig. Den som imponerade mest på mig var nog andra halvleks vänstermittfältare, Laorent Shabani. Fremads högerback hade problem med hans kvickhet och, för att använda ett TV-sporten-på-åttiotalet-ord, företagsamhet.
Mittbacksläget (NY)
Dennis Hadzikadunic utlånad till Trelleborg. Är det att ta en alltför stor risk? Ja, de som menar det oroas förstås över Rasmus Bengtssons och vänsterback-samt-mittbacksvikarien Behrang Safaris skadehistorik. Det ligger det förstås nånting i. Och att folk oroar sig, det har jag rent generellt svårt att invända emot. Ändå tycker jag utlåningen känns rimlig. En ung spelare ökar chanserna att bygga på sin allsvenska rutin. I vår mittbacksbesättning hittar vi, förutom de redan nämnda, Lasse Nielsen och Franz Brorsson. Ytterligare hängslen och livrem finns i form av Oscar Lewicki och lärlingen Hugo Andersson.
Dessutom: det har ju ryktats om att det finns bud på Franz. Jag tar utlåningen som ett kvitto på att han inte går nånstans i det här fönstret.
Mer nyförvärv (NY)
Två är fortfarande småskadade. Traustason och Binaku lär inte spela på fredag heller, berättar förhandsrapporterna. Men de två som spelade i lördags gjorde det bra. Bachirous självklara, lite glidande steg med bollen var härligt att skåda. Rieks låg bakom första halvleks stora chans: Jeremejeffs friläge.
Mer då? Blir det det? Eller har det värvats nog nu? Frågorna har ställts förut, och de är fortfarande relevanta. Silly season är ju en tid där en hel del, tack vare vänja-sig-vid-tanken-mekanismer och upprepningens kraft, kan förefalla rimligt; ja till och med troligt. Exempelvis växte Jimmy Durmaz-ryktet sig allt starkare förra veckan, innan det kom nya besked och det tynade bort. Men det svenska transferfönstret är öppet länge än. Om det ramlar in nån mer är kanske det allra troligaste att det är någon vi inte alls såg vara på väg. Och nej. Min gissning är att vi inte värvat klart.
Snart match igen (NY)
En annan bra grej med att årets säsong är igång är att det inte är långt till nästa match. Den spelas redan i övermorgon. Estländska Flora Tallinn står för motståndet, och eftersom de vann estniska ligan i höstas är de ett lag som vi, rent teoretiskt, kan ställas mot i sommarens Champions League-kval. Enligt soccerway.com består Floras spelartrupp av idel inhemska förmågor samt en georgier. Det är tidigt på året, resultatet spelar inte så stor roll och allt det där – men min bild är att detta är ett lag vi är klart bättre än. Ett lag som vi, om vi ställs mot dem i ett kval, ska kunna städa undan utan vidare prut. Ska bli spännande att se om detta antagande verkar ha bäring.
25 dagar kvar (NY)
Räknar jag rätt är det 25 dagar kvar till årets tävlingsmatchspremiär. Det är faktiskt inte särskilt länge. Det är också en påminnelse om hur skönt det är att vi slapp uppleva ett nytt Landskrona BoIS-debacle ifjol (vilket då hade varit ett Trollhättan-debacle). Fjolårets februari-mars blev lite längre och ganska mycket tristare utan cupmatcherna.
Det är verkligen Erdal väl unt att till sist ha landat sitt utlandskontrakt. Det har varit långdraget. En del underliga turer. Dem har det redan grottats i och kliats huvuden över, så jag behöver inte tjata mer om just det. För nu är låneavtalet på plats. Rent PR-mässigt kunde det emellertid börjat bättre (trots att Hasan Cetinkaya bröt sin för honom atypiska tystnad häromdan och i Aftonbladet sa saker som ”ett VM väntar i sommar och Erdal ska givetvis vara med där”). Crystal Palace brassade visserligen på med inte mindre än fem olika Erdal-nyheter på sin hemsida. Men en av de där artiklarna, och en av Twitter-posterna, illustrerades med en osmickrande bild tagen ur en lite märklig vinkel underifrån. Det fick dussintals engelska supporters att kommentera Erdals midjemått. Nykomlingen var inte bara okänd för de flesta. Han såg till på köpet tjock ut, menades det från flera håll.
Det hela kommer såklart att lösa sig ganska snabbt. Folk lär märka att det är en slimmad ung man, fylld av träningsdisciplin, de fått i sina led. Men dagens offsideflagga, den går till den eller de som valde att köra med den där bilden.
