Sex och jävligt offside: Mästarmöte i Madrid
Veckans lista kretsar självklart mest kring mästarmötet på Vicente Calderón, men vi hinner även såga en en domare som hamnat snett såväl på plan som när det gäller hemby.
Champions League! Då är det äntligen dags igen för turneringarnas turnering. Förmodligen också den match där vi har mest att vinna och minst att förlora. Vi möter spanska mästarna och CL-finalisterna från i våras i deras egen gryta mitt i Madrid. Så svårt, så hårt och så alldeles… underbart!
MFF-supportrar strömmar ner i tusenden till Madrid och Vicente Calderón för att lyfta sitt lag till nya höjder. Stämningen på stan har redan höjts liksom decibelnivån på Plaza Mayor och andra härliga samlingställen. Det är underbart att skåda MFF-familjen under den här hösten och jag är helt övertygad om att symbiosen mellan spelare, ledare och supportrar i vår förening har en oerhört stor del i framgången.
Hungern är en annan oerhört viktig beståndsdel i att dagens MFF ständigt tar nya kliv. Hungern hos spelarna, såväl bland ungdomarna som bland de meriterade rutinrävarna, hungern hos Åge Hareide samt hungern hos ledningen och i föreningen i stort. Utan denna vilja att ständigt jaga utveckling, segrar och titlar hade MFF inte nått dit man nått i år. Man har lyckats värva rätt spelare som är lyckliga över att få sätta käftarna i stora utmaningar och man har lyckats undvika den mättnad som så lätt visar sig efter ett vunnet allsvenskt guld.
Vädret i Madrid kommer att glädja många frusna skånska själar. Inte för att hösten har varit så särdeles kall hemma, men mörkret och regnrusket kommer för många snart förbytas till spansk sensommarvärme. Undertecknad glömde shortsen hemma vilket inte är ultimat när kvicksilvret närmar sig 30 grader, men det är inte svårt att njuta ändå. Vi sitter ute och äter, dricker och mår bra dygnet runt här i solens land numero uno.
Förväntningarna på resultatet är med rätta lågt ställda och det känns skönt. Vi vet att MFF kan skrälla, det har vi lärt oss i år, men för oss som finns runt omkring matchen på Vicente Calderón finns ingen anledning till magknip och ångest. Vi vet att Åges gäng kommer att göra allt för att störa La Liga-mästarna och går det vägen så ska vi vända uppochner på den här härliga byn, men vill det sig inte så mår vi bra ändå. Vi vet var vi står och är trygga i det oavsett matchens utgång.
Mästarlivet är synnerligen behagligt. Att MFF vann allsvenskan för andra året i rad är ingen liten sak. Vi har väntat länge på att kunna dra ifrån resten av Sverige och på sikt etablera oss internationellt igen. Nu är vi på väg och det är en fin tillvaro präglad av harmoni, framtidstro och stolthet. Att se hur våra konkurrenter i allsvenskan för en lite tröstlös kamp mot varandra medan vi flyter ovanpå känns nästan lite elakt, men ändå så trivsamt. Nu gäller det för föreningen att förvalta detta utan att drabbas av AIK-hybris eller HIF-inkompetens och det är den stora utmaningen. Tillsammans har vi ett ansvar att vara realistiska samtidigt som vi är offensiva. Då kan mästarlivet avnjutas många år till.
Offside! En fjärdedomare från Helsingborg fick hoppa in i pausen mot Elfsborg då Stefan Johannesson skadat sig, Inhopparen gjorde ingen besviken och trollade fram en gulsvart straff ur ingenting och gjorde sedan konsekvent det mesta fel resten av matchen. Vi gör tummen upp för att SvFF utsatte oss för detta bisarra skämt när vi redan hade avgjort allsvenskan, men tummen ner för att det överhuvudtaget finns risk att ”domare” av den har kvaliteten kan få döma en allsvensk toppmatch.
