Snillen spekulerar: Är Filip Helander en man för bänken?

Himmelrikets tre taktik-gurus Ulf Nilsson, Fredrik Lindholm och Johan Åkesson är tillbaka, och försöker så gott det går att besvara Magnus Johanssons undringar. I dag om Guillermo Molins, matcher att visa för P15-laget och försvaret.

1. Nu när det går bra för MFF får anfallarna och mittfältarna väldigt mycket beröm, vilket de också ska ha. Däremot skrivs och talas det inte lika mycket om Pontus Jansson och Erik Johansson. MFF släpper knappt in några mål, släpper knappt till några chanser. Vad gör dessa bägge så bra, och så bra tillsammans? Och är det kört för Filip Helander den här säsongen?

Fredrik:
Jag skulle nog säga att det beror på att Erik och Pontus har fått vara skadefria och fått kontinuitet som har varit nyckeln till stabiliteten. Det var framförallt Pontus som behövde spela bort matchrosten efter sin skadeperiod och det tog ett tag innan han hittade tajmingen i spelet och samarbetet med Erik. När dessa bitar väl föll på plats känns de väldigt kompletterande och jag tror faktiskt att det likväl hade kunnat vara Filip och Pontus eller Filip och Erik för den delen.

Nu råkade laget formtoppa när Pontus och Erik spelade men Filip är ju av samma kaliber men med än högre potential skulle jag vilja påstå. Hans tid kommer och det handlar bara om tid innan han är cementerad i startelvan. Jag blir inte överraskad om Pontus säljs i vinter och då får vi med största säkerhet Erik och Filip som nytt mittbackspar till nästa säsong. Det jag tycker utmärker Pontus som spelare är hans man-mot-man spel där han väldigt sällan släpper någon förbi sig. Erik däremot är kung i luften och vinner det mesta där och ligger förvånansvärt rätt i positionerna för att ha blivit omskolad till mittback så pass nyligen, det är imponerande.

Ulf:
Först och främst är Pontus och Erik två väldigt kompetenta spelare som är råstarka i duellspelet. Det är också två spelare som är komfortabla med bollen på fötterna och därför ofta kan spela sig ur situationerna på ett bra sätt.
Nu har de fått spela tillsammans en längre period och det märks. De börjar ha koll på varandra, och vet vad den andre ska göra.
Kontinuitet är A och O.

Med det sagt. För mig är Filip Helander den bästa mittbacken i laget och förr eller senare måste han in i laget igen. Filip är en tänkande back som läser spelet med en backs tankar - det gör inte Pontus och Erik.
Filip är den största backtalang vi fått fram sen Patrik Andersson, och det är absolut en spelare som bör kunna slå sig in i landslaget.

Men - Det är inte tvunget att FIlip ska in i laget nu.
Ja, han är vår bästa back.
Ja, vi uppträder ibland virrigt och lämnar luckor med nuvarande försvarsuppsättning.
Men det fungerar och vi ska inte ge oss på att försöka laga något som inte är sönder.

Johan:
Kvällspress och dagstidningar kanske inte har det men jag har på Himmelriket nämnt det vid flera tillfällen. 7 insläppta på 8 matcher får anses som bra i Allsvenskan och ett par av dom har varit onödigt insläppta under matchens slutskeden. Det är givetvis inte en anledning utan handlar snarare om att MFF fått ha det bollinnehav under sommaren som man vill ha och kunnat kontrollera de allra flesta matcher - resulterar i att laget inte behöver försvara speciellt mycket.
Sen är Pontus och Erik duktiga man-man försvarare och löser sina respektive situationer allt som oftast. Har MFF mindre boll och tvingas agera mer defensivt ser det inte speciellt bra ut. "Jag och Johan Dahlin är dom enda som vill hålla nollan", som Pontus uttrycker sig.

2. Med Tokelo Rantie såld till England lutar mycket åt att det blir Guillermo Molins som spelar bredvid Magnus Eriksson. Vad har Guille för kvaliteter som gör honom till rätt person på den positionen? Och är han rätt, bör kanske hellre Dardan Rexhepi spela den dagen han kommer tillbaka från sin skada?

Fredrik:
Jag är extremt svag för explosiva anfallare med låg tyngdpunkt som kan sysselsätta ett försvar på egen hand och som spelar med hög intensitet. Daniel Larsson var en sådan spelare fast utan den där individuella skickligheten men ändå otroligt nyttig för laget och jobbig att möta för motståndaren. Tokelo Rantie tog det ett steg längre genom att även vara väldigt duktig individuellt emellanåt men han saknade det sista, avslutningskvalitén. Det är just det som är skillnaden mellan att spela på högsta nivå eller ett par nivåer under.

Guillermo Molins har jag sett för lite av som anfallare men han kan säkert vikariera framgångsrikt som anfallare under de återstående omgångarna men han kan aldrig ersätta Tokelo Ranties eviga löpande och hans explosivitet. Vi får aldrig jämföra Molins med Rantie för de är olika spelare med olika förutsättningar. Molins har sina styrkor i sitt skott, sin genombrottskraft och den fysiska styrkan.

Jag tycker att det alltid ska vara första prioritet hos MFF att de har minst en anfallare i truppen som är extremt explosiv och snabb för det ger extremt mycket fördelar till laget som inte alltid är märkbart för ögat. Mitt tips är att fortsätta att scouta i Afrika för det är en guldgruva för just den här spelartypen, som i alla fall jag suktar efter. Tänkt er att hitta en ny Tokelo Rantie i Afrika med Jay-Jay Okochas teknik, ”mama mia” säger jag bara.

Ulf:
Guille är en spelare som utstrålar karaktär. När man dessutom kombinerar det med ett bra löpsteg, bra förstatouch och ett rungande skott blir man såklart ett hot oavsett var man spelar från.
Jag tror vi framförallt kommer att sakna Rantie på grund av det ryktet han har - Motståndarna var ju livrädda så fort han fick bollen.

Guille är en alldeles utmärkt spelare att ersätta Rantie även om han kanske inte är den mest självklara anfallaren längre. Man ser att han inte går så rakt på mål som Rantie gjorde exempelvis.
Men i gengäld kan vi förmodligen få ett mer strukturerat anfallsspel nu där spelarna lite mer vet vad man kan förvänta sig av varandra. Magnus och Guille är definitivt tillräckligt smarta för att få ett välfungerande anfallsspel, och jag är inte direkt orolig även om ingen av dem är den där hänsynslösa spjutspetsen.

Men det är där som Dardan kommer in i bilden. Visst, som spelare är han väl just nu både ett och två steg bakom Guille och framförallt Eriksson - men är det någon i truppen som har potential att bli en riktig storskytt så är det Dardan.
Han stora problem de senaste säsongerna har ju dock varit att han inte riktigt klarat av att spela under den press som det innebär att behöva hoppa in och prestera. Det är inget som alla spelare klarar.

Dardan behöver förtroende och frågan är väl om han kan få det.

Johan:
Dardan Rexhepi tillhör en nivå av anfallare som inte är tillräckligt bra för att spela striker i Malmö FF. Under ett par matcher mot bottenlag ska han kunna leverera men Guillermo Molins känns som det självklara valet. Att kunna gå i djupled är totalt nödvändigt för Rikards filosofi och det kan Molins. Vinna guld med Molins? Det är absolut möjligt men med Rantie hade vi haft en lättare väg mot den där tjugonde seriesegern.

3. Helt plötsligt ringer Per Ågren och Håkan Jeppsson dig och säger att nu måste nog klubben ta bort Rikard Norling eftersom de insett att Sveriges bästa tränare är just du – vad är det första du gör inför Djurgården-matchen härnäst? Och vilken startelva, med alla friska och hela, skulle du ta ut?

Fredrik:
För det första skulle jag säga att de är fullständigt från vettet men okej jag ska försöka svara. Jag har ytterst sällan annorlunda tankegångar kring laguppställningar än de Rikard Norling brukar spela med. Jag tror det är första tränaren efter Roland Nilsson och Pep som jag har upplevt detta med. Tittar vi bakåt har jag i stort sett aldrig sympatiserat med någon av våra tränare vad gäller laguttagningar och taktiskt upplägg. Tom Prahls laguttagningar hade jag nog mest problem med. Jag kommer ihåg hur jag slet mitt hår i förtvivlan när spelare som Tobias Grahn och Afonso Alves fick spela på en kant.

Ärligt talat skulle jag i dagsläget inte ändra på någonting utan jag hade kört med Simon Thern centralt från start och sedan satt in Friberg runt 60:e minuten som Norling brukar. Backlinjen och övriga mittfältet är i dagsläget solklart i mina ögon. Att Molins får chansen på topp bredvid Magnus Eriksson är heller ingenting att opponera sig emot tycker jag. Jag hade dock låtet Fadi få göra fler inhopp, jag får en känsla av det lilla jag sett honom att han har bra målsinne. Det återstår att se om det stämmer.

När Jiloan Hamad lämnar skulle jag gärna se att MFF värvar Falkenbergs duktige högerytter Niclas Eliasson för han är väldigt vass i man-mot-man spelet och dessa egenskaper är inte lätta att hitta på den svenska marknaden. Nu har vi gott om yttrar i Kroon och Petrovic där bakom men jag skulle kunna tänka mig ett köp av Eliasson och låta honom få en försäsong med MFF för att sedan låna ut honom ytterligare en säsong.

Ulf:
Först och främst får man väl säga att det är på tiden att MFF upptäckt det.
Sen ska sägas att första jag hade gjort är att prova ut en MFF-kostym. Självfallet ska MFF ledas av en tränare i kostym.

Vad gäller själva taktiken? Jag hade inte ändrat så mycket med ett undantag - Jag hade kört in Concha på högerbacken.
Dels känns det som om det börjar bli lite för mycket just nu för Miiko och dels för att jag tycker att vi behöver få in en högerback som håller hög kvalitet även defensivt. Djurgårdens nye tränare verkar rätt smart så han kommer ju förmodligen överbelasta spelet på vår högerkant.

Annars den förväntade startelvan
Dahlin
Concha - Pontus - Erik - Ricardinho
Hamad - Halsti - Thern - Forsberg
Molins - Eriksson

Om vi nu trollar oss fram till en fantasivärld hade ju även Ivo varit ett alternativ, men jag blir för ledsen när jag tänker på hela den situationen så jag går vidare till nästa fråga.

Johan:
Då hade det blivit många ändringar. Startelvan hade förmodligen om nu inget händer på träning osv sett ut såhär.

Dahlin
Jansson Johansson Helander
Albornoz Halsti Ricardinho
Hamad Thern Molins
Eriksson

Få tryck med mycket folk högt upp i planen är nyckeln mot ett berg-och dalbanelag som DIF. En 3-backslinje trycker upp laget och samtidigt kan den ta hand om en fysiskt svag Erton Fejzullah och en Jawo alternativt den nya Projovic - mot fysiskt bra spelare är våra backar som skickligast. DIF har ett ungt och oerfaret lag som vi kan trycka ner lätt och borde göra det. Albornoz och Ricardinho är båda skickligare offensivt än defensivt och ska utnyttjas mot ett sånt här motstånd. Halsti trycker ner den s.k "super-talangen Daniel Amartey och sen ska givetvis dom bästa teknikerna leda anfallslinjen. Forsberg kan ersätta Molins - oavsett finns en frisk joker på bänken att sätta in sista 20 minuterna om så behövs; om ledningen inte redan är säkrad eller i fara.

Thern får med Ricardinho och Albornoz tidigare alternativ högre upp i banan och därför föredrar jag Molins att starta framför Forsberg då Molins är mer direkt i sitt spelsätt och kan hota i djupled och inne i boxen på ett annat vis. DIF släppte in tre bollar mot BP - det ska göras ett par kassar, minst.

4. MFF var i Allsvenskan obesegrade hela augusti. Vilken av matcherna HBK, AIK, Kalmar och IFK Göteborg skulle du visa för killarna i MFF:s P15-lag för att få dem att förstå hur fotboll ska spelas?

Fredrik:
Jag skulle nog visat matchen mot HBK eftersom den segern kom efter två förluster, först mot Gefle och sedan en tung förlust borta mot Swansea, men laget visade ändå en fantastisk karaktär och reste sig och spelade en underbar fotboll.

MFF spelade faktiskt ut HBK på Örjans Vall och för mig var det en väldigt viktig fingervisning om hur starkt mentalt det här unga laget faktiskt är. Det krävs stort mod att spela den offensiva fotboll som MFF oftast gör och det är inte alltid lätt när självförtroendet är lite lågt efter två förluster. Jag blev väldigt glad och imponerad efter den matchen och på det sättet man ”spelade” fotboll. Det var rörelse, löpvilja, få tillslag och effektivt när man väl fick målchanser. Ett stort plus går även till Rikard Norling som växer hela tiden som tränare.

Ulf:
Det finns utdrag ur alla matcherna som kan vara intressanta att titta på.
AIK-matchen - Fotboll handlar om att göra mål och så länge man är med i matchen så fightas man. Egentligen är bortamatchen mot AIK ett bättre exempel men även i hemmamatchen hade vi ju problem. Här kan man också se hur en matchbild kan förändras av ett mål. Före målet uppträder vi virrigt, tappar mycket boll och ger AIK en rad högkvalitativa chanser. Efter är det en helt annan säkerhet i laget.

IFK och Kalmarmatcherna är alldeles utmärkta exempel på hur man för matcher och vinner komfortabelt genom ett snabbt och variationsrikt anfallsspel.

HBK-matchen? Ja, det var stabilt och bra men kanske inte så mycket man kan ta med sig.

Rent generellt tycker jag dock att spelare ska titta på några saker:
- Hur spelar personen på din position? Vi har många olika spelartyper i Malmö och många är klippt och skurna för instruktionsboken. Ricardinho för ytterbackarna, Pontus som den stötande backen, Halsti som ankaret på mittfältet, Friberg som den löpande centrala mittfältaren, Hamad som spelfördelaren på kanten, Eriksson som den komplette anfallaren, Forsberg som yttermittfältaren som bryter in tar avslut osv.
- Lugnet som finns hos spelarna i passningsspelet (AIK-matchen undantagen). De vågar spela sitt spel och viker aldrig en tum från det.
- Inställningen. MFF-spelarna tror alltid att de ska vinna en match, och även om det går emot stundtals så tror de på seger. När man verkligen tror på det man gör har man kommit halva vägen redan när matchen startar.

Johan:
Kombinera AIK och Kalmar. Stunder mot AIK (som jag anser är seriens mest fysiskt kompletta lag, snabbhet+styrka) vann MFF alla dueller och visade samtidigt sin tekniska överlägsenhet. Den löpvilligheten som många spelare visade mot AIK och under delar av KFF borta måste visas oftare - då är MFF bäst i serien varje dag, varje vecka, varje år. Att motivera spelarna till att visa samma vilja och beslutsamhet borta mot Öster som hemma mot IFK Göteborg blir den största utmaningen för en eventuell ny tränare nästa år.