Tre nyanser av misär
Malmö stod på nytt för en svag bortamatch när Kalmar enkelt besegrade dom regerande mästarna, vad händer?
Hela första halvlek var som en bisarr målning av Salvador Dalí. Spelet svängde och helt plötsligt styrde Måns Söderqvist in 1-0 med handen. Domaren dömde först mål, sedan frispark till Malmö, innan han bestämde sig för att rådfråga sin assisterande domare 25 meter bort. Han tyckte det var mål, 1-0 till Kalmar var ett faktum och när vi ändå är inne på tavlor så var kanske detta en av dom värsta domartavlorna jag sett.
Viktor Elm skarvade in 2-0 en kort stund senare innan Hiago stänkte dit 3-0 och spiken i kistan.
3-0 i halvlek och knappt en målchans.
Att vi låg under i halvlek med 3-0 var illa nog. Att vi dessutom knappt skapat en målchans gjorde inte saken bättre. Till den andra halvlek valde Magnus Pehrsson att inte göra några byten. Dom kom först i den 58:e minuten. Strandberg och Binaku hoppade in men spelet såg fortfarande katastrofalt ut även om det skapades några chanser.
Vad händer?
Malmö har inte alls fått ihop laget under inledningen av säsongen. Det saknas kreativitet på mittfältet så det skriker om det. Att inte ersätta AC när han lämnade kan ha varit föreningen största miss dom senaste åren. Svanberg var bra mot Elfsborg i premiären men har efter det varit iskall.
Just nu tror jag att Magnus Persson måste tänka om och ändra spelsätt och det fort om inte denna säsong ska vara över innan sommaruppehållet. Vi är skrattretande lättlästa i skrivande stund och om vi ska vara ärliga så klickar ingen del av spelet i någon lagdel. Spelarna hintade redan efter debaklet mot Djurgården att taktiken inte kändes klockren. Något måste ändras snabbt.
Något positivt?
Jag är en stor beundrare av Samuel Adrian. Detta är en spelare som definitivt borde få chansen från start. Adrian var nog den enda som kunde lämna Guldfågeln med huvudet högt ikväll.
Tillsist vill jag poängtera att trots domarmissarna så vann Kalmar rättvist.
