Vi är Malmö från gamla tider: Sune Sandbring
Artikelserien rullar vidare och idag uppmärksammar vi Sune Sandbring som fyller 90 år denna soliga aprildag.
Som 14-åring gick han till Malmö FF efter att ha blivit ditlockad av Hans Håkansson. Han hade spelat i läroverksturningen för realskolan (numera S:t Petri) precis innan han gick till Malmö FF. I Malmö FF fick han uppleva flera succéfyllda säsonger när föreningen hade några av sina mest framgångsrika år.
Även om han inte var helt ordinarie så var han ändå en del av det laget som gick obesegrade i över två år från slutet av 40-talet till början av 50-talet. 1950 och 51 vann MFF SM-guld men Sune spelade för få matcher för att erhålla en guldmedalj, den guldmedaljen kom istället 1953. I avslutningsmatchen 1951 mot AIK så spelade Sune högerback. Det var i denna match, en ljummen sommardag i juni som Malmös förlustfria svit tog slut. Guldet var säkrat sedan länge och med elva poäng ner till tvåan Råå så fanns det inte lika mycket adrenalin i MFF-spelarna som det varit tidigare under säsongen. Samtidigt gav sig ett hungrigt AIK ut på Råsunda för att försöka slå detta briljanta MFF-lag. Det slutade med en 1–0 seger för Solna-laget efter ett sent mål av Erik Grübb. I denna match ställde Malmö upp enligt följande:
Bror Pettersson: Sune Sanbring, Erik Nilsson, Åke Hansson, Sven Hjertsson, Arthur Jönsson, Egon Jönsson, Carl-Erik Palmér, Ingvar Rydell, Yngve Johansson och Ramon Filippini.
1955 åkte Malmö FF på en turné till Sydamerika där man skulle möta motstånd i både Argentina och Chile. Den blev dock inte som föreningen hade tänkt sig då president Perón vid ungefär samma tidpunkt upphävde förbudet för uruguayanska och argentinska lag att möta varandra. Detta ledde till att matchschemat för MFF blev en aning annorlunda. Men matchen mot Boca Juniors på La Bombonera blev i alla fall så bra som man kunde tänka sig. Malmö spelade 2–2 mot dom argentinska giganterna inför 80-tusen åskådare. Sune spelade på sin sedvanliga position i backlinjen och Bengt Lindskoug stod för Malmös båda mål. I övrigt så involverade resan förluster mot Newell’s Old Boys, Talleres, Belgrano, Colo-Colo i Santiago de Chile samt Everton från Vina de Mar i Chile.
Sune, som kallades för ”Grus” genom sin karriär, har vid tidigare tillfällen inte kunnat förklara exakt varifrån smeknamnet kom ifrån. Det är väl dock ingen vild gissning att det har en aning att göra med hans efternamn som börjar med ”Sand”. Det ska dock ha blivit så vedertaget att post som det endast stod ”Grus, Malmö” på nådde ändå fram till rätt mottagare.
Sune står också noterad för sex landskamper under 50-talets mitt. Vid denna tidpunkt hade Sverige ingen officiell förbundskapten utan landslaget togs istället ut av en uttagningskommitté. Där fanns trots detta ändå en tränare som hade ansvar för träningarna och matchcoachningen. Denna person var under en lång period engelsmannen George Raynor. I England är han känd som den bästa fotbollstränaren, ihop med Jimmy Hogan, som aldrig lyckats i England. Han var högst involverad i Sveriges två största bedrifter någonsin – OS-guldet 1948 samt VM-silvret 1958.
Sune hann aldrig spela på Malmö Stadion som stod färdig 1958. Han spelade istället hela sin karriär i Malmö FF på Malmö Idrottsplats. I årsboken 1957 går det att läsa följande hyllning till det starka försvaret som Malmö hade vid denna tidpunkt.
”Vårt försvar skall ej heller glömmas! Tore Svensson har haft sitt bästa år hittills – hans träningsflit och Pepi Strohs specialinstruktioner har lyft honom till svensk toppklass; Sune Sandbring har kommit starkt tillbaka från tidigare svaghetsperioder; Prawitz Öberg är alltjämt stadd i glädjande utveckling.”
Sune gjorde 305 matcher i den ljusblåa tröjan innan det var dags att lägga skorna på hyllan.
Grattis på 90-årsdagen Sune!
Namn: Sune Sandbring:
Född: 10 april 1928.
Antal matcher i MFF: 305.
Antal allsvenska matcher i MFF: 247.
Antal mål i MFF: 0.
Antal allsvenska mål i MFF: 0.
Aktiv i MFF mellan: 1950-1958.
Antal SM-guld: 1.
Antal landskamper: 6.
Främsta merit: SM-guld 1953.
Fotnot: Detta är en nystartad artikelserie som kommer komma ut en gång i veckan. Målet är att lyfta fram MFF:are som kanske inte riktigt har fått det erkännandet som dom förtjänar. Spelare som man minns men som ändå inte fått det mediala utrymme som dom gjort sig förtjänta av. Intervjuer men även faktatexter med/om gamla MFF-spelare kommer att fylla dessa artiklar.
Källor: 100 MFF:are, Bolletinen.se, Inverting the pyramid, årsboken 1957, Malmö FF 50 år, Malmö FF 40 år.
