Vi tycker om MFF: Viktiga frågor på årsmötet

Himmelrikets panel avhandlar årsmötet, läktarfrågor och vårt innermittfält. I veckans panel Henrik Sjöström och Gustav Svensson.

Himmelriket presenterar stolt veckans panel:
Henrik Sjöström
Henrik har jobbat för Himmelriket och med Fan-TV under många år. Följer MFF slaviskt från Stockholm tillsammans med andra exilare.

Gustav Svensson
Engagerad och medveten ståplatssupporter med en brinnande passion för ultraskulturen. Premiär på Stadion någon gång i mitten av 90-talet tillsammans med farsan. Driver bloggen Footballandbrew och studerar för tillfället sociologi. Kommer 2012 arbeta med att utveckla vår läktarkultur ännu en dimension och siktar på ordförandeposten i klubben vid hundratjugoårsfirandet.

Det vankas årsmöte 2013 och det verkar bli ett lugnare årsmöte än de senaste åren då det varit mycket snack kring "Solér" och "Framtidsgruppen". Men likväl kan det bli spännande med ett antal motioner av dignitet. Vad hoppas du händer på årsmötet? Bryr du dig överhuvudtaget? Hur viktigt är det att gå dit och göra sin stämma hörd. Berätta hur du ser på årsmötet.

Henrik:
Jag tycker alltid det är intressant att följa det återrapporterade tonläget, eftersom folk tenderar att skrika högre under anonyma avatarer än när det är dags för mötet med inblandade personer. Jag vill gärna ha en engagerad medlemskår som starkt bidrar till föreningens utveckling. Där finns mycket att önska, om man jämför med "storhetstider" som Framtidsgruppen bidrog till. Då vädrades medlemsfrågor dagligen i Sydsvenskan, ett tecken på att en medlemsförening engagerar!

Gustav:
Jag tror inte att årsmötet kommer bli speciellt mycket lugnare än de senaste åren om jag ska vara ärlig. Vi har flera ytterst intressanta punkter där två starka parter står mot varandra. Motionen mot ståplatsreduceringen lär klubbas igenom tämligen smärtfritt då de flesta fraktioner står enade i frågan, från styrelsens håll har man sagt att MFF själva ska bestämma över frågan och från supporterhåll är ståplats givet.

Debatten kring ”Motion om att bevara 51-procentsregeln på Riksidrottsförbundsnivå” kommer däremot bli betydligt hetare. Jag kommer stödja den här motionen av ett par olika anledningar.

Först och främst bör vi ta upp den utredning som gjorts och som ligger till grund för RF-stämman och dess utförande. Det är inte rimligt att ta beslut i en sådan här fråga om utredningen inte är korrekt utförd. Att man varken tillfrågat supportrar eller andra krafter som verkar för ett bevarande av regeln gör genast utredningen till ohållbar att ha som grund i en fråga som berör så många. Hur man kunnat missa att tala med supporterorganisationer efter de senaste årens supporterprotester på såväl fotbollsarenor som i ishockeyhallar är ytterst märkligt, i synnerhet när det är de här två förbundens pampar som driver på frågan mest. Jag väljer att citera en paroll från SFSU: ”Fotbollen är inte enig i 51-procentsfrågan!” och förutspår att det kommer märkas på kommande årsmöte.

Jag ser förödande konsekvenser för svensk fotboll om ett slopande av 51-procentsregeln skulle gå igenom och vi har på flera håll sett hur oseriösa investerare störtat klubbar mot en ekonomisk avgrund alternativt helt utraderat klubbars själ. Att fotbollen idag mer och mer handlar om pengar är beklagligt. När miljardärer använder lag som sina privata leksaker och fullkomligt negligerar all form av kontinuitet och tradition så har det gått för långt. Istället vill jag poängtera vikten av tradition, historia och identitet hos en fotbollsklubb och för dess medlemmar. Det är det som egentligen betyder något, i synnerhet inom svensk fotboll där vi har en vacker och stark tradition av medlemsstyrda, demokratiska, föreningar.

Den stadgeändring som föreslagits tycker jag är märklig. Jag ser ingen anledning att försvåra en demokratisk process, är du medlem så har du rösträtt i föreningen. Att styrelsen är rädd för ”kuppförsök” har jag inte mycket till övers för. Jag tror snarare att de oroas över att maktbalansen börjat rubbas. I och med att kunskapen om hur viktig föreningsdemokratin är har spridits bland allt fler, i synnerhet bland yngre, supportrar som har en annan bild än de äldre herrarna från näringslivet, har årsmötena blivit mer högljudda och intensiva. Jag tror att stadgeförändringen är ett resultat av att man inte längre kan förlita sig fullt på sin traditionella uppbackning när fler och fler progressiva medlemmar tillkommer.

Att vara medlem i sin förening är att vara en del av sin förening, är du medlem i MFF kan du säga ”vi” om klubben. Jag ser det dels som en plikt, men också som en ära, att vara medlem i Malmö FF och att genom exempelvis årsmöten verka för klubbens välmående. Jag kommer personligen inte närvara på årsmötet då jag inte befinner mig i Skåneland för tillfället men jag har givetvis löst ett ombud med fullmakt som kommer rösta utifrån mina intressen.

Årets första läktarmöte är avklarat. Vad anser du är den enskilt viktigaste läktarfrågan för 2013?

Henrik:
Det absolut viktigaste för mig är att alla som vill gå på fotboll ska känna sig trygga och få valuta för sina pengar. Så länge våld och oroligheter förekommer så vill föräldrar inte ha med sina barn och när matcher avbryts pga stök så har arrangemanget misslyckats. Därför är det för mig den enskilt viktigaste frågan att alla når en överenskommelse vad som är ett gott uppförande på läktaren. Med sådana garantier kan vi få fler kvinnor och barn till våra matcher, en kraftigt underrepresenterad målgrupp som jag gärna välkomnar till stadion!

Gustav:
Frågan om ståplatsreduceringen och kampen för en legalisering av pyroteknik tillsammans med bevarandet av 51-procentsregeln som jag har talat kring på föregående fråga är de viktigaste frågorna just nu. Det här gäller såväl på lokal som nationell nivå och det är viktigt att vi genom instanser som SFSU engagerar oss i frågorna.

Om vi talar i mer specifika och praktiska segment så anser jag att vi måste få igång gemene mans enskilda engagemang igen. Jag minns tillbaka till de sista åren på gamla Stadion då hur många privatpersoner som helst sydde och målade flaggor, hur folk åkte på de mest ocharmiga bortaresorna och visade framfötterna. Jag hoppas att vi kan få tillbaka vår flaggkultur och att bortaresandet ökar igen. Däremot vill jag poängtera att allt inte blivit sämre, exempelvis deltar fler på sittplats i sången idag än tidigare vilket är stort framsteg för vår läktarkultur.

1-1 i tävlingspremiären mot Öster. Ett resultat som kanske inte bländade kritikerna direkt, men som ändå någonstans kanske är acceptabelt. En potatis som börjar bli lite het är vem som ska utgöra mittfältsduo. Just nu ser det ut som om Friberg-Halsti är förstavalet, men visst finns det alternativ. Vilka vill du se när Allsvenskan drar igång i april? Vilka ska bli våra centrala mittfältare?

Henrik:
Jag ser Friberg och Pekalski som de enskilt skickligaste spelarna men det gör inte Halsti onyttig. Jag ser fram emot en säsong där vi anpassar mittfältarna efter motstånd. Det innebär att Thern och Nazari också får viktiga roller så Norling kan använda sina taktiska färdigheter och vinna hjärnkampen mot de andra tränarna. Men en spelfördelande Pekalski och en djupledslöpande Friberg skulle roa mest tror jag!

Gustav:
Det är ett angenämt problem helt klart och jag ser flera möjliga uppställningar som kan varieras lite beroende på vilket motstånd vi möter. Att påstå att vi har ett centralt mittfält som fungerar bäst mot alla lag håller inte då nivån på de allsvenska klubbarna är för jämn. I matcher där det behövs tyngd på mitten är Halsti given med sina brytningar, sin fysik och sitt stabila passningsspel. En Ivo som inte hämmas av en formsvacka och har fått några matcher i benen är omöjlig att hålla utanför laget. Han är allsvenskans bästa mittfältare när han är i form och frisk. Friberg har jag lite blandade känslor inför då jag tror att det finns en hel del fotboll i honom men att han än så länge visat för lite. Slutligen får vi inte heller glömma bort Simon Thern som bör spela centralt i matcher där hans spelsinne och teknik behövs, frågan är dock om han fortfarande väger för lätt.

Om det hade fungerat hade jag velat se en Ivo släpande i banan som solid passningsfördelare och en Thern framför med Hamad och Forsberg på kanterna. Risken är att det brister i defensiven men det tempo denna firma hade kunnat driva upp är det inget annat lag i allsvenskan som kan matcha. Med hög press och ständig entusiasm tror jag det här hade kunnat funka. Alternativt att plocka in Halsti om han nu lyckats konservera fjolårets form, i stället för Thern för att få en större stabilitet och att Thern konkurrerar med Forsberg på kanten. Det är en svår balansgång och det enda givna för mig är att Ivo ska spela om han är frisk och i form.