Miljonregnet över allsvenskan – så mycket får din klubb
Miljonerna strömmar in på rekordnivåer till allsvenskan i nya tv- och sponsoravtalet. SvenskaFans kan nu visa att klubbarnas intäkter ökade med 140 miljoner under 2020. Såhär många miljoner kan din klubb få 2021.
Allsvenska klubbarnas intäkter har på 2000-talet stått på tre ben: publik, sponsring och centrala avtal. Därtill finns extraordinära intäkter som spelarförsäljningar och att nå gruppspel i Europa, något de flesta klubbar inte vågar budgetera för.
Krisåret 2020 betydde dramatiska förändringar på samtliga tre intäktsben för de allsvenska klubbarna. I en tidigare del har vi granskat klubbarnas miljonförluster sett till publik och sponsring.
Ljuset i mörkret? Centrala avtalen.
Traditionellt har allsvenskans intäkter från centrala avtal legat lågt. Mellan åren 2010-2019 har ersättningen utgjort ungefär 10 procent av klubbarnas totala intäkter – att jämföra våra grannländer i Norge och Danmark vars ersättning från centrala avtal utgjorde 19 procent respektive 17 procent under 2019. Att de allsvenska klubbarna har varit underbetalda i flera år har påpekats av såväl Uefa som svenska fotbollförbundet.
Inför 2020 slöt Svensk Elitfotboll ett nytt avtal med Discovery och Unibet som huvudpartners, värt ca 4,5 miljarder för åren 2020-2025 – mer än dubbelt så mycket som tidigare avtal. Nu ser vi för första gången effekterna av det nya avtalet.
Klubbarnas ersättning från centrala avtal ökade med 141 miljoner från 2019 till 2020.
Men det fanns en oro i våras för vad som skulle hända med de utlovade miljonintäkterna, utifall allsvenskan inte skulle kunna slutföras. Svensk Elitfotbolls generalsekreterare Mats Enquist bekräftar att man satt i tuffa förhandlingar med flera partners.
– Det fanns inget avtal som var enkelt att diskutera. Men samtliga avtal har vi landat på ett bra sätt. Vi har en del pandemieffekter både på klubb- och SEF-nivå, men vi har kunnat parera på ett bra sätt, säger han.
Så Discovery och Unibet har hållit sina avtal?
– Vi har hittat lösningar med samtliga partners som vi ömsesidigt är mycket nöjda med.
Det låter som att det har fallit bort en del men att ni är överens?
– Jag kommenterar inte det. Men vi har våra partners och avtal intakta och vi följer utbetalningarna som vi har utlovat. Det var tuffa förhandlingar men det har landat väldigt bra.
Summa summarum: efter ett år där publiken har portats och sponsoravtalen gått ner, har de centrala avtalen blivit ett av klubbarnas viktigaste intäktsben.
Under 2020 utgjorde det totalt 20 procent av klubbarnas totala intäkter, jämfört med 11 procent under 2019.
– De har gjort ett jättebra jobb. Det är vi alla tacksamma för. Nu tycker vi att vi börjar komma upp på den nivån där vi hör hemma, säger Djurgårdens vd Henrik Berggren.
– Sett till tajmingen så är man väldigt tacksam för att ersättningen från centrala medel ökar. Hade det legat still mot föregående år så hade det sett betydligt sämre ut för oss och för många andra klubbar, säger ÖSK:s vd Simon Åström.
SÅ FÖRDELAS MILJARDERNA
Att 4,5 miljarder kronor ska fördelas på 32 klubbar i SEF-familjen över sex år har varit en het potatis.
Generalsekreterare Mats Enquist påpekar ofta att respekten mellan klubbarna är stor, men erkänner också att frågan om fördelningen mellan allsvenskan och superettan har varit tuff. Hittills har allsvenskan fått 75 procent och superettan 25 procent. Nu skruvas fördelningen så att 76 procent tillfaller allsvenskan år 2022, och 77 procent från och med 2023.
– Det är det svåraste vi har att enas om. 32 klubbar ska enas och det är nog enda gången man får agera som fredsmäklare. Jag måste ändå säga att jag är stolt över hur klubbarna har hanterat det. Vi är ganska duktiga på att hitta lösningar. Det här var en lösning som alla kunde enas kring och gäller nu i en femårsperiod, säger Mats Enquist.
Avtalet närmar sig nu 800 miljoner i intäkter till SEF per år. Totalsumman ska fördelas på gemensamma projekt, CSR-arbete, IT-satsningar och avlöning till SEF. Därtill räknas exempelvis domarkostnader av innan slutsumman betalas ut till de allsvenska klubbarna (som ska ha 75 procent år 2021).
Under 2020 redovisade de allsvenska klubbarna 340 miljoner i intäkter från centrala avtal. Men under 2021 kommer det att öka.
– Vi kommer att öka under 2021 också. Inte lika mycket som mellan 2019 och 2020, men litegrann. Nu närmar vi oss 800 miljoner per år i totala intäkter. Det är en bas för klubbarna att arbeta med. Vi försöker alltid att jobba upp den totala volymen, sen får klubbarna komma överens om hur pengarna ska fördelas, säger Mats Enquist.
Fördelningen av de centrala avtalen baseras på lagens sportsliga placeringar de senaste fem åren i allsvenskan. Laget med bäst genomsnitt de senaste fem åren får den högsta procentsatsen, och lagen med sämst genomsnitt får en mindre procentsats. Värt att notera inför 2021:
• AIK delade förstaplatsen med Malmö FF men slutade nia under 2020, och måste nu leva med missräkningen under resten av avtalets period.
• Djurgården garanterar en andraplats i tabellen om man slutar etta eller tvåa i allsvenskan 2021.
• Hammarby och Häcken får räkna bort sina dåliga placeringar från 2016 till nästa år, och kan med framgångsrika säsonger 2021 ta stora kliv uppåt.
• IFK Göteborg måste räkna bort sin fjärdeplats från 2016 till nästa år, och riskerar att blir ikappsprungna av Örebro och Kalmar om man gör ett dåligt år 2021.
• • •
Så, hur många miljoner handlar det om för klubbarna under 2021?
De exakta summorna är hemliga, och delvis gömda bakom avräkningar i klubbarnas bokslut. Baserat på siffrorna som klubbarna redovisade 2020, och att den totala ersättningen för centrala avtalen närmar sig 800 miljoner, innebär det att någonstans omkring 400 miljoner tillfaller de allsvenska klubbarna i ren utbetalning.
Observera att ovanstående uträkning är en uppskattning, som kan variera beroende på vilka kostnader som gemensamma satsningar får under ett år och hur klubbarna bokför sina intäkter för sändningsrätt. Värt att fästa vikt vid är den emellertid heta frågan om fördelningen av pengarna, där skillnaden i kronor blir tydlig i tabellen ovan.
Eller, om man hellre vill: bristen på skillnad. Malmö FF:s vd Niclas Carlnén menar att han gärna hade sett att de största lagen får en större andel av kakan.
– Vi vill inte vara bäst bara innevarande år, utan även i femårssnittet. Det visar på att man har framgång över tid. I Sverige är det 86 procent av de centrala intäkterna som fördelas helt lika i allsvenskan. Det är bara de där 14 procenten på toppen som fördelas olika mellan första och sista platsen i allsvenskan. Det är inte speciellt stora skillnader mellan varje plats, säger han.
Hur ser du på nuvarande fördelningsnyckel?
– Ett av kriterierna för att vara Nordens bästa liga är att vi ska kunna lyckas i Europa. För att skapa de förutsättningarna måste lagen som ska ut i Europa vara konkurrenskraftiga och då krävs en differentiering av intäkterna. Det ska inte vara på för stor bekostnad för de andra lagen – det krävs en balans där vi är solidariska så att alla 32 lag utvecklas. Men just nu lutar det nog mer åt det solidariska hållet än att skapa förutsättningar för våra lag som ska spela i Europa.
Hur ser du på era chanser att vinna en sådan kamp i SEF-familjen med 32 medlemmar?
– Jag tror att det handlar om förståelse för alla perspektiven, inte bara det ena eller det andra. Det viktiga är att de pengar som kommer in i svensk fotboll fördelas på ett sätt så att vi får långsiktigt hållbara föreningar. Till exempel vet vi att kontinuitet på klubbchefer är viktigt, för många byten gynnar inte utvecklingen. För min del är det viktigt att man hittar en hållbar organisation och att pengarna inte bara läggs på till exempel spelarlöner, utan även organisatoriska investeringar.
Läs även:
• Allsvenskans rikaste klubbar – lag för lag
• Så mycket förlorade allsvenskan på coronakrisen
• Storklubbarna väntar på miljoner: ”Risken har ökat”
