Halmstads BK - IFK Göteborg
1 - 2

Mycket kamp och lite fotboll på Örjans vall

HBK tog emot IFK Göteborg under lördagen. En match som speakern annonserade som ett klassiskt möte och med facit i hand så blev det en ganska typisk match med IFK mått, mycket kämpa och lite skönspel. Under dagen så hade det regnat och planen såg både tung och sliten ut. Det märktes att hösten har kommit och mycket riktigt så började matchen med mycket kamp och lite passningsspel eftersom planen inte höll för så mycket spel längs gräset.

Göteborg spelade, något oväntat med en backlinje som låg högt upp. Något oväntat då HBK ställde upp med Gabriel Gudmundsson och Haraldsson, två snabba och rörliga anfallare. Efter en kvart ungefär började detta ge utdelning när duktiga Pontus Silwer och Keita började hitta passningar djupt bakom just nämna backlinje. Detta gav ett tryck och HBK började ta över matchen mer och mer utan att skapa särskilt mycket.
Men HBK trummade på och IFK började kännas stressade och slarvade mycket i sitt passningsspel vilket i sin tur gav HBK mer energi och under en stor del av första halvlek så har hemmalaget bra kontroll på matchen. Efter en halvtimme kommer också utdelningen då Haraldsson kommer fri mot göteborgsmålvakten Pontus Dahlberg, går förbi och blir fälld. Från straffpunkten var Pontus Silwer säkerheten själv och HBK hade rättvist 1-0. Samma Pontus hade en frispark strax över några minuter senare.

Framåt var Göteborg till en början ofarliga men kom mer och mer in i matchen efter hand, Mikael Bohman vann mycket luftdueller och skapade en hel del hörnor som blev lite småfarliga. Men satt inte Malcolm Nilsson på så stort prov.

Få kan ha missat att det var Malcolm som gjorde sin säsongsdebut idag. Malcolm såg till en början skakig och nervös ut och slog bort en hel del uppspel och insparkar. Men han växte under matchen, gjorde några väldigt bra räddningar, bland annat på Boo Wiklanders närskott i slutet på första halvlek.

I andra halvlek kommer Göteborg ut som ett helt nytt lag och satte genast högre press. När 53 minuter spelats fick inte HBK bort bollen efter ett inlägg utan den hamnar på fötterna hos Erlingmark som snyggt och otagbart kvitterade.
Här sänktes kvalitén rejält, det blev mer kamp och de passningsspelet som fanns försvann. Detta gynnade IFK som är några nummer mer fysiska än HBK och tog över matchen och skapade mycket målchanser. Fast med hög press lämnades stora ytor och då och då skapade HBK kontringar i just dessa ytor bakom backlinjen. Men ängsligheten som funnits hela åren gjorde sig påmind och sällan blev det farligt och oftast rann allt ut i sanden.
Finske Alhoa kom in mot slutet och var pigg och spelades fri och gjorde ett mål, tyvärr blåstes det av, enligt mig felaktigt för offise.
Mot slutet var både HBK-spelarna och planen söndersprungen. Planen släppte otaliga gånger och mot slutet var den inte allsvensk klass på planen. Spelarna var så trötta efter de fysiska spelet att när Göteborg kontrade i den 89 minuten så hade de inget att sätta emot när Mikael Bohman trycket sig fram och enkelt avgör med sitt 2-1 mål.

Jag tycket att HBK gör en bra match, den första halvlek var faktiskt väldigt bra. Det märktes att de tog den hör matchen på största alvar och kämpade i 90 minuter, tyvärr räcker det inte till i dag, med lite mer flyt är detta en match HBK kan vinna en bra dag.
Kul att se Malcolm från start och kul att Igor vågar satsa på så många unga talanger. Jag tror att ett år i superettan kan göra väldigt gott med det här laget, få spela ihop sig och bygga lite muskler. Så kommer vi tillbaka till 2019 och den gången för att stanna.