AIK - Häcken
None Shall Pass
Tre år har passerat sedan AIK senast slog BK Häcken. Mycket talar för att den trenden kommer nå sitt slut på söndag.
Det har spelats drygt nio timmar allsvensk fotboll sedan Alex Timossi Andersson nickade inledningsmålet när BP mötte AIK på Nationalarenan den 25 augusti. En bedrift som ingen annan spelare har lyckats med sedan dess.
AIK har inom loppet av de sju senaste omgångarna ställts mot Malmö FF, Djurgården och Hammarby, seriens tre bästa lag vid sidan av oss själva. Under samma period har vi även ställs mot ett överpresterande Mjällby och ett formstarkt Sirius. Resultatet? Fyra segrar, ett kryss, noll insläppta mål.
”Ingen kan slå vårat svartgula lag” skanderades det från norra stå efter derbysegern senast. Det är inte bara supportar som glatt sjunger om sin klubbs bedrifter, det är ett enkelt konstaterande. Just nu ser AIK mer eller mindre oslagbara ut. Jag vill inte låta som en klyschig fotbollskommentator (jag tittar på dig Kevin Walker), men om du inte släpper in några mål förlorar du inte fotbollsmatcher. Den uppenbara sanningen har sällan varit så här tydlig.
En svårklippt häck
Årets säsong har varit en stor besvikelse för mästarlaget från 2022. Gänget från Hisingen var länge med och nosade på topplaceringarna, men efter sommaren har laget sjunkit lägre och lägre i tabellen. Segern mot Sirius i den senaste omgången var lagets första trepoängare på sju matcher. Tabellraset har lett till att Paco Johansen fått sparken och nederländaren Joop Oosterveld styr just nu på interimbasis.
Ett formsvagt Häcken är precis vad AIK behöver. Gnaget har två raka hemmaförluster mot den gulsvarta bollklubben och för att hitta en seger behöver vi gå tillbaka till augusti 2021. Det finns många hjärnspöken kopplade till BK Häcken som Mijkkal Thomassen behöver skrämma bort.
Samma gäng
Ett så gott som oslagbart lag ska det inte petas i och det tror jag inte heller kommer ske. Mads Thychosen är avstängd efter det röda kortet mot Hammarby och satsar mina pengar på att det blir en rockad där Eskil Edh flyttar ut till höger och där Acke Björnström tar platsen till vänster. Även Lamine Fanne ska sitta av en avstängning och i hans ställe kommer troligtvis Dino Besirovic få starta. I övrigt tror jag att samma gäng kommer fortsätta.
Class of '92
John Guidetti avgjorde återigen ett derby, Alexander Milosevic styrde och ställde där bak. De gamla kompisarna, båda födda 1992 utgör en del av en identitetsstomme för det här laget. Båda har växt upp i Stockholms norra förorter, båda har följt AIK sedan barnsben och nu är de en del av det äldre gardet som ingjuter svartgult i sina lagkamrater.
Men båda två sjunger också på den sista versen. Duon har missat stora delar av den här säsongen på grund av skador och även om de var bjässar mot Hammarby så betyder det inte att de snart kommer tacka för sig i svartgult. Milo har själv hintat om att bajenmatchen kan ha varit hans sista derby. Hans kontrakt går ut efter säsongen, JG har ett år kvar. Friska är de ovärderliga för AIK, både på och utanför planen. Men de sitter också på varsin elefant när det kommer till lön och oavsett hur mycket de bidrar med bakom kulisserna så är det på planen som det spelar störst roll.
Jag vill att både John Guidetti och Alexander Milosevic ska var kvar och förhoppningsvis ta AIK långt i Europa nästa säsong, men inte om det kräver en halv säsong av rehab för de båda. Förhoppningsvis ger de mig en knäpp på näsan och bidrar till en seger på söndag.
