Jakten på Allsvenskan, dag 44
Patrik Jönsson efter matchen mot Väsby United: "Det såg väl lite sådär småtrögt ut"
Rapporterna om Haris Laitinens fotskada var inte roliga att få. När även Grant Igesund kommer att vara borta från spel i tio dagar, så blir alternativen till kantspelare under träningsmatcherna väldigt få. Förhoppningsvis kommer Viktor Rönneklev och Stefan Thordàrson tillbaka den här veckan, annars finns bara Patrik Jönsson och Mikael Torin, som alternativ.
Patrik Jönsson testades ju som innermittfältare under lördagens match och vi var ganska eniga om att han var IFK:s bäste spelare i matchen. Tillsammans med Folkbladet, så fick PVH en pratstund med Patrik efter matchen.
- Vad tyckte du om premiären?
- Vi kom inte riktigt som vi tränat på. Mats direktiv liknar det som vi hade med Olle (Nordin), när han var här. I första uppspelsfasen, när vi ska hitta forwards, sen tillbaka till mittfält och sen komma i djupled. Vi hittade inte riktigt det spelet, så det såg väl lite sådär småtrögt ut.
- Hur var det att vara tillbaka som innermittfältare? Det var väl ett tag sedan?
- Ja, det var väl 2002 tror jag. Jag har väl spelat någon enstaka match där, sedan dess, men det kommer väl. Jag tänkte mest på att försöka hitta rätt i de defensiva positionerna, och det funka väl rätt så bra idag. Sen vill jag ju kunna utnyttja min löpstyrka mer i offensiven, komma ibland bakom backlinjen, men när vi inte fick riktigt grepp i spelet för att kunna hålla kvar bollen och hitta det där tillbakaknacket, så kände jag att jag kom aldrig dit. Jag hade väl två gånger när jag var på väg, men så tappade vi boll. Det är ju nyckeln att vi kan hålla i bollen lite grann och sen att vi kan etablera spel på motståndarens planhalva, det hittade vi inte riktigt. Men jag lirar ju där "chefen" säger att jag ska lira, så det är inte mycket mer än så. (skratt)
- Du var lite överallt, tycker jag. Din löpstyrka gör ju det.
- Ja, det kändes så ibland också. Oftast så känner man det och så ser man att: oj han är ur position, då måste man hjälpa där. Det blir väldigt mycket att har man tappat en gubbe någonstans, så får man försöka rätta till det.
- Det var någon situation i första halvlek, där fyra man sprang på bollen och du var längst ifrån. Ändå var du först fram till bollen.
- Ja, just det! Ja, det blir väl så ibland.
- Känns det bra i kroppen, fysiskt sett? Är det tuffare för er i år än tidigare år?
- Nja, det är väl tufft, men det är på ett annat sätt. Vi kör mycket med boll, vi har ju den här banan som vi kallar den för, när vi kör kondition med boll istället för att bara springa. Vi kör lite kondition med 15-15, idioten och mjölksyraträning. Det är tufft, fast inte på samma sätt.
- Hur går det att kombinera jobb och allt det här?
- Det funkar bra. Det blir ett givande och tagande. Klubben har fått ge lite och jag har fått ge lite. Bl.a. så la jag om schemat för alla 205 elever över jullovet, för att det skulle passa mina träningstider. (skratt)
- Du kan vara med alla pass ändå?
- Nä, nu har jag två pass ledigt i veckan, när de andra kör styrketräning, men det tar jag igen själv på jobbet. Vi har ju gym där nu. det gäller Viktor också, jag har ju anställt honom som musiklärare lite grann på 25 procent på skolan. Så han och jag kör ihop däruppe och tar igen det där. Så det funkar och fysiken är ju min starka sida i alla fall. Det är skönt att ha något annat att göra. Det är sådan jag är. Alltid 120 runt omkring!
64 dagar kvar till seriepremiären
70 dagar kvar till hemmapremiären
